Trafikdatalagring

Operatörer har inte längre en skyldighet att lagra trafikdata för brottsbekämpande ändamål. Reglerna om trafikdatalagring kan inte tillämpas, efter en dom i kammarrätten i mars 2017.

Historik

Frågan om lagring av trafikuppgifter har diskuterats under många år. Operatörer har alltid haft ett visst behov av att spara uppgifter om sina abonnenter och deras kommunikation. Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) har en grundregel som innebär att operatörerna till exempel inte får behandla uppgifter för andra ändamål och inte under längre tid än vad som krävs för att överföra trafiken i näten, fakturera sina kunder samt ett fåtal andra ändamål. Därefter ska uppgifterna raderas. Det finns även regler om tystnadsplikt, som förbjuder alla som arbetar för operatörer att avslöja eller utnyttja uppgifter om abonnenterna och deras kommunikation.

Polis och andra brottsbekämpande myndigheter har haft möjlighet att ta del av dessa uppgifter under vissa förutsättningar. Regler på området har funnits sedan början av 1990-talet.

Inom EU togs i mitten av 2000-talet ett direktiv fram om en skyldighet för operatörer att under en viss tid lagra vissa uppgifter för brottsbekämpande ändamål. 2012 genomfördes direktivet i svensk rätt genom ändringar i bland annat lagen om elektronisk kommunikation.

Osäkerhet när direktivet förklarades ogiltigt

När EU-domstolen i en dom 2014 ogiltigförklarade direktivet uppstod en stor osäkerhet i medlemsländerna kring vilka regler som nu gällde och i Sverige upphörde flera teleoperatörer med att lagra trafikdata.

I vissa länder upphävde man de nationella reglerna, medan det i andra länder konstaterades att de nationella reglerna inte led av samma brister som direktivet och kunde fortsätta tillämpas. I Sverige kom en offentlig utredning fram till att den svenska regleringen, utöver de regler som kom från EU-direktivet, även innehöll andra bestämmelser som sammantaget innebar att reglerna inte stred mot EU-rätten.

PTS, som har i uppdrag att utöva tillsyn över att reglerna efterlevs, förelade efter att utredningen lämnat sitt betänkande ett antal svenska operatörer som upphört med lagring att återuppta denna.

Två av dessa förelägganden överklagades och ett av målen, det mot operatören Tele2, gick hela vägen till kammarrätten. Kammarrätten beslutade att inhämta förhandsavgörande från EU- domstolen för att få förtydligat hur den tidigare EU-domen skulle tolkas i relation till de svenska datalagringsreglerna. PTS var positiv till att frågan skulle prövas av EU-domstolen.

Regler om datalagring ska inte tillämpas

EU-domstolen besvarade i en dom den 21 december 2016 kammarrättens begäran om förhandsavgörande (se de förenade målen C-203/15 och C-698/15). EU-domstolen uttalar bland annat att det finns hinder för en nationell lagstiftning som i brottsbekämpande syfte föreskriver en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter avseende samtliga abonnenter och registrerade användare och samtliga elektroniska kommunikationsmedel.
Kammarrätten i Stockholm meddelade den 7 mars 2017 dom i målet som gäller skyldigheten för Tele2 att lagra trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål enligt reglerna i lagen om elektronisk kommunikation (LEK). Med hänvisning till EU-domstolens förhandsavgörande i december 2016 upphäver kammarrätten PTS föreläggande mot Tele2.

Domen i kammarrätten klargör att de svenska bestämmelserna som ålägger operatörer att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål inte kan tillämpas. Detta eftersom bestämmelserna inte är förenliga med EU-rättsliga regler om bland annat rätten till respekt för privatliv, skydd av personuppgifter och yttrandefrihet.
Detta innebär att operatörer inte längre har en skyldighet att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål. Enligt LEK är det endast tillåtet för operatörer att lagra uppgifter under en viss tid för vissa andra ändamål, till exempel uppgifter som behövs för att kunna fakturera slutkunder eller betala samtrafikavgifter till andra operatörer.

Bestämmelser om de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter som operatörerna har lagrat för något av dessa ändamål, omfattas inte av kammarrättens prövning. Skyldigheten för operatörer att i vissa fall lämna ut uppgifter om abonnemang till en brottsbekämpande myndighet är för närvarande föremål för prövning i ett mål i förvaltningsrätten, där dom ännu inte har meddelats.

Regeringen har tillsatt en utredning

De svenska reglerna om lagring av uppgifter för brottsbekämpande ändamål ses nu över. Regeringen tillsatte den 16 februari en offentlig utredning som ska ta fram förslag på hur de svenska reglerna om lagring av trafikdata för brottsbekämpande ändamål kan ändras för att möta de krav som EU-domstolen ställt upp. PTS välkomnar den utredningen och ser fram emot att bidra till att utredningen föreslår väl avvägda regler som tillgodoser både samhällets behov av brottsbekämpning och individers rätt till konfidentiell kommunikation och personlig integritet.