Utlämning av teleuppgifter

När får en operatör, till exempel ett telebolag, lämna ut teleuppgifter, exempelvis telefonnummer eller information om samtal eller sms?

Abonnenternas integritet ska skyddas

Syftet med den delen av lagen om elektronisk kommunikation som berör hantering av teleuppgifter är att abonnenternas integritet ska skyddas. Det finns dock situationer när det anses viktigt att uppgifterna får lämnas ut och i vissa fall även måste lämnas ut. Det kan handla om utlämning till abonnentupplysning för att abonnenter ska kunna kontakta varandra, för att de ska kunna kontrollera sina räkningar och utlämning till polis vid misstanke om allvarliga brott.

Tystnadsplikt är huvudregeln

Meddelanden som sänds i elektroniska kommunikationsnät är som regel belagda med tystnadsplikt. Det gäller också uppgifter som hör till dessa meddelanden. Med meddelanden menas samtal, sms, e-post och annan trafik i elektroniska kommunikationsnät – de nät som används för fast telefoni, mobiltelefoni och internet.

Operatörernas tystnadsplikt innebär att de inte får lämna ut: 

  • uppgifter om abonnemanget (till exempel innehavarens namn, adress och telefonnummer)
  • det faktiska innehållet i meddelandet
  • trafikuppgifter (exempelvis hur meddelandet har transporterats, när och mellan vilka telefonnummer eller ip-nummer).

Observera att det finns vissa undantag – läs mer om dem nedan.

Uppgifter för abonnentupplysning

I de flesta avtal, exempelvis om fast telefoni eller mobiltelefoni, ger abonnenten sitt samtycke till att uppgifterna om abonnemanget (till exempel innehavarens namn, adress och telefonnummer) får lämnas ut i abonnentupplysningssyfte, så att de kan användas i telefonkataloger och vissa söktjänster på internet.

Abonnenten ska dock alltid ha möjligheten att välja hemligt telefonnummer. Då får inte uppgifterna lämnas ut till abonnentupplysningsföretagen.

Myndigheter kan begära ut uppgifter

Det finns undantag från tystnadsplikten. Till exempel kan polis, domstol och vissa andra myndigheter begära att få ta del av uppgifter om abonnemanget (till exempel innehavarens namn, adress och telefonnummer), om det föreligger misstanke om brott. Vid utredning av allvarligare brottslighet kan även trafikuppgifter m.m. (exempelvis hur meddelandet har transporterats, när och mellan vilka telefonnummer eller ip-nummer) begäras ut. Om operatören har tillgång till uppgifterna är denne då inte bara tillåten, utan även skyldig, att lämna ut dessa.

Operatören får i övrigt inte lämna ut några uppgifter som omfattas av tystnadsplikten. Själva innehållet i ett meddelande får inte lämnas ut utom när en domstol har fattat beslut om hemlig avlyssning.

Bestämmelser om utlämnande av abonnemanguppgifter finns i lagen om elektronisk kommunikation. Regler om utlämnande av trafikuppgifter m.m. finns dels i rättegångsbalken, dels i en ny särskild ny lag om inhämtande av sådana uppgifter i underrättelseverksamhet.

Andra undantag från tystnadsplikten

Tystnadsplikten gäller inte gentemot dem som skickar ett meddelande mellan sig, exempelvis två personer som pratar med varandra i telefon.

Tystnadsplikten gäller heller inte gentemot abonnenten vad gäller uppgifter om abonnemanget (till exempel innehavarens namn, adress och telefonnummer) – uppgifter som ju redan är kända av abonnenten. Den gäller heller inte gentemot abonnenten avseende trafikuppgifter (exempelvis hur meddelandet har transporterats, när och mellan vilka telefonnummer eller ip-nummer).

Observera att operatören inte har någon skyldighet att lämna ut dessa uppgifter. Det är upp till den enskilde operatören att avgöra om de ska lämnas ut eller inte.
Operatören måste däremot tillhandahålla en specificerad telefonräkning (flera av uppgifterna i en telefonräkning utgörs av trafikuppgifter). Räkningen ska vara ospecificerad endast om abonnenten har begärt det.

Lämna ut uppgifter vid kontantkort

Många operatörer är restriktiva med att lämna ut uppgifter som hör till oregistrerade kontantkort. Eftersom ett sådant kort är identitetslöst är det svårt för operatören att med säkerhet avgöra vem som är abonnent och verkligen använder kortet och därmed vem man kan lämna ut uppgifter till. Det problemet är mindre med ett registrerat kontantkort, eftersom det i dessa fall finns en registrerad abonnent.

Oavsett vilket kontantkort som används, är det operatören som avgör om några uppgifter ska lämnas ut eller inte. Detta är ett förhållande man bör vara medveten om om man använder sig av kontantkort – det är till exempel inte självklart att ägaren av ett identitetslöst kontantkort kan få ut uppgifter om vilka nummer som har ringts med kortet.

Precis som för andra trafikuppgifter m.m., kan polisen och vissa andra myndigheter begära att uppgifter kopplade till kontantkort ska lämnas ut.

Vilken är PTS roll?

PTS uppgift inom det här området är att säkerställa att operatörerna följer lagen om elektronisk kommunikation. Om till exempel en operatör inte vill lämna ut abonnentuppgifter till polisen kan PTS besluta att den måste göra det. PTS ska också utöva tillsyn och kontrollera att operatörer inte lämnar ut uppgifter när de inte får det.

Myndigheten kan inte uttala sig vad som gäller i enskilda fall rörande när operatörer får lämna ut teleuppgifter. Däremot svarar PTS gärna på mer allmänna frågor om tystnadsplikt och utlämning.