Seminarium om IPv6

Onsdagen den 9 oktober 2013 kl. 9.30-16.15 anordnade PTS, tillsammans med .SE ett seminarium om att införa IPv6 i myndigheter och kommuner.

Se seminariet

Seminariet livesändes. Klicka på länkarna nedan för att se seminariet.

Klipp 1/3 PTS IPv6-seminarium.

Klipp 2/3 PTS IPv6-seminarium.

Klipp 3/3 PTS IPv6-seminarium.

Alla klipp från seminariet finns också på myndighetens sida på Youtube: www.youtube.se/myndighetenPTS

Program

Klicka här för att se programmet för seminariet.

Presentationer

Här är presentationerna från seminariet.

Mer information

Erika Hersaeus, projektledare, tfn: 08-678 56 34 eller e-post: erika.hersaeus@pts.se

1.1             PTS studier hos några utvalda tjänsteleverantörer

Under 2012 och 2013 har PTS haft tillfälle att bilda sig en uppfattning om hur mycket tid som personal hos tjänsteleverantörerna måsta ägna åt att hantera olika typer av utlämnande av lagrade uppgifter. PTS har som sagt valt att utgå från de kostnader för sökverktyg och personal som de fyra största tjänsteleverantörerna på den svenska marknaden (TeliaSonera, Tele2, Telenor och Hi3G) förväntas ha från år 2014 och framåt.

Den utveckling av stödsystem för inhämtning, lagring, sökning och utlämnande av lagrade uppgifter som har skett, sker och kommer att ske framöver, gör att hanteringen kommer att bli betydligt effektivare och mindre tidskrävande. Under den nämnda tidsperioden förväntas hanteringstiden för administrationen av utlämnandet i genomsnitt bli 3,7 minuter för kategori 2, samt 6,5 minuter för kategori 1.

Tidsåtgången för administrationen av utlämnanden av kategori 2 är ett viktat genomsnitt av de utlämnanden (med sinsemellan något olika hanteringstider) som kan förväntas gälla under de kommande åren.

1.2             Vilka dDelmoment utgör själva ersättningensom ersätts

De huvudsakliga momenten förväntas vara mottagande av begäran om utlämnande av lagrade uppgifter, inmatning av sökparametrar i sökverktyg och utlämnande av begärda lagrade uppgifter.

Förutom tidsåtgången för administrationen av utlämnandet för kategori 1, förväntas tjänsteleverantören också i genomsnitt behöva omkring 45 minuter för att bereda en begäran om utlämning av lagrade uppgifter där den begärande myndigheten inte har alla nödvändiga uppgifter för att den lagringsskyldiga ska kunna genomföra utlämnandet. Det har varit vanligt förekommande att tjänsteleverantören har varit tvungen att utreda vilka delar av dennes allmänna kommunikationsnät som har, eller eventuellt har, varit involverade i samtal som har ägt rum inom det efterfrågade geografiska området. Denna utredningstid har uppskattats till i genomsnitt 45 minuter. De begärande myndigheterna har också möjlighet att ange berörda och nödvändiga parametrar för tjänsteleverantörens allmänna kommunikationsnät som motsvarar är relevanta för det efterfrågade geografiska området. I det senare fallet behöver den lagringsskyldiga inte tillsätta radiotekniskt kunnig personal för att få fram efterfrågade uppgifter varför ersättning ska utgå enligt kategori 2.

Diagrammet ovan visar hur ersättningens beståndsdelar och nivåer i de två kategorierna och fyra fallen vilket också sammanfattas i tabellen nedan.

Exempelbild 

Ersättningar (kr)

kategori 1

kategori 1

kategori 2

kategori 2

Sökverktyg

127

127

127

127

Administration

42

71

24

41

Teknisk utr

356

592

Summa

524

789

151

168








[F1] 

1.3             Vad avses med en tjänsteleverantör [F2] med goda rutiner

Med en tjänsteleverantör med goda rutiner har PTS i detta sammanhang valt att utgå från de tjänsteleverantörer som har stor omfattning på sin verksamhet i allmänhet och som lämnar ut ett stort antal ärenden med lagrade uppgifter regelbundet till de brottsbekämpande myndigheterna. Dessa tjänsteleverantörer förutsätts ha en sådan omfattning på den utlämnande verksamheten att rutinerna har kunnat effektiviseras så långt som kan begäras i fråga om personals skicklighet och stödsystems effektivitet att det går att tala om goda rutiner. PTS har bedömt att TeliaSoner, Tele2, Telenor och Hi3G uppfyller dessa kriterier. För närvarande står de tillsammans för mer än 90 procent av samtliga utlämnanden av lagrade uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna.

1.4             Hur har PTS tagit fram kategorierna för de utlämningsfall som ska ersättas

PTS tidigare förslag till föreskrifter (det som gick ut på remiss före sommaren 2012) innehöll bl.a. många fler kategorier. Med hänsyn till att de största lagringsskyldiga aktörerna, som för närvarande står för ca 97mer än 90 procent av antalet utlämnanden, har eller är på gång att tillämpa allt mer effektiva stödsystem för att kunna söka och lämna ut begärda uppgifter, finner PTS att det tidigare förslaget inte längre är det lämpligaste. [F3] 

PTS har valt att definiera olika kategorier ärenden utifrån hur stora kostnadsskillnaderna förväntas bli mellan olika typer av ärenden. Det är framför allt skillnader i personaltid som påverkar kostnadsskillnaderna mellan olika typer av ärenden. De ärenden som sticker ut i detta avseende är begäran om lagrade uppgifter från ett geografiskt område där den lagringsskyldige måste utföra en teknisk utredning för att komplettera uppsättningen sökparametrar som krävs för att kunna söka begärda uppgifter. Denna typ av ärenden definierades därför som en egen kategori, kategori 1.

De moderna sökverktyg som PTS har utgått ifrån vid kostnadskalkylerna förväntas medföra att Med de stödsystem som finns på plats/kommer tas i bruk inom kort är skillnaden i arbetstid och därmed också kostnaden blir liten mellan att exempelvis mata in en begäran om lämna ut abonnentuppgifter och att mata in en begäran om listor med telefonsamtal under en viss tid. Därför faller dessa båda in under en egen kategori, kategori 2.

En ersättningsschablon bör enligt PTS ta hänsyn till komplexiteten och därmed arbetsbördan i att ta fram vissa uppgifter, kostnader för söksystem, ta hänsyn till olika kostnadsnivåer beroende på om utlämnande sker inom ramen för kontorstid (vardagar mellan kl. 8.00 till 17.00) eller inte, och samtidigt vara så pass enkel till sin natur att schablonen i sig inte leder till någon större administrativ börda.

Tjänsteleverantörerna varierar kraftigt mycket i storlek vad gäller antalet abonnenter men också i antalet utlämnanden. Detta gör att modellen med all säkerhet kommer innebära att vissa utlämnanden kommer att ersättas i överkant medan andra utlämnanden kommer att innebära större kostnader än den lagringsskyldige blir ersatt för. Modellen med schablonersättningar med förutbestämda nivåer kommer dock över lag resultera i lägre administrationskostnader och möjliggöra en effektivare handläggning än om kostnaden för varje enskilt utlämnande skulle beräknas. Detta är också i överrensstämmelse med vad som uttalas i förarbetena13.[F4] 

Personalkostnader i anslutning till själva utlämnandet baseras bl.a. på uppgifter från tjänsteleverantörerna och tidsstudier vid utlämnanden. Kostnaderna för sökverktyg bygger på uppgifter från leverantörer av dessa system och PTS egna kalkylmodeller för denna typ av kostnader hos tjänsteleverantörer med goda rutiner.

PTS har kommit fram till att uppdelningen mellan olika schabloner främst bör ske mellan utlämnande av lagrad data från geografiska områden där uppgifter om den lagringsskyldiges allmänna kommunikationsnäts utbredning och konfiguration måste utredas å ena sidan, respektive där sådana uppgifter inte måste utredas, t.ex. vid utlämnande av uppgifter om abonnemang, utrustning eller samtals-/sessionslistor för en eller flera abonnenter/registrerade användare under en viss tid. I det första fallet krävs en betydligt större personalinsats för att kunna söka och lämna ut efterfrågad data än i det andra fallet.

I utredningen från år 2007 ansåg leverantörerna och de brottsbekämpande myndigheterna att kostnaden i ett normalt ärende uppgick till 1 500-2 000 kronor14. Det är dock inte preciserat vad som ansågs vara ett normalt ärende och inte heller vilken typ av kostnader som var inkluderade. PTS beräkningar baserar sig på moderna och effektiva sökverktyg som ger kortare hanteringstider och lägre personalkostnader. Just dessa sökverktyg och tillhörande rutiner har utvecklats mycket sedan år 2007.

1.5             Framräknade ersättningsnivåer

PTS har vid sin beräkning tagit hänsyn till hur olika typer av utlämnande går till idag och vilka handläggningstider de innebär. Hänsyn har även tagits till hur rutiner och handläggningstider förväntas förändras med moderna sökverktyg, som i vissa fall redan är installerade, hos de tjänsteleverantörer med goda rutiner som PTS beräkning baserar sig på. Beaktats har även den prestanda som sökverktygen förväntas ha.

PTS har valt att utgå från de kostnader för sökverktyg och personal som de fyra största tjänsteleverantörerna på den svenska marknaden (TeliaSonera, Tele2, Telenor och Hi3G) förväntas ha från år 2014 och framåt. De har alla verksamhet av den omfattningen att de kan förväntas ha goda rutiner och använder sig av sökverktyg med likvärdiga prestanda och kostnader. Även mindre tjänsteleverantörer har möjlighet att påverka de administrativa kostnaderna betydligt genom att använda sig av en tredjepartsleverantör som kan vinna skalfördelar tack vare ett stort kundunderlag.[F5] 

PTS har under arbetet med föreskrifterna inhämtat information från de ovan nämnda tjänsteleverantörerna, ytterligare några tjänsteleverantörer som visat intresse att bidra med information samt brottsbekämpande myndigheter såsom Säkerhetspolisen, Rikspolisstyrelsen, Länskriminalen i Stockholm och Västra Götaland, Rikskriminalpolisen och Tullverket, samt leverantörer av sökverktyg såsom Maintrac, IDSS och Hewlett Packard.

Kostnader för sökverktyget består av investeringar i själva sökverktyget, anpassningar, utbildning m.m. samt löpande kostnader i form av mjukvarulicensavgifter och personalkostnader för drift och underhåll. I dessa delar har PTS dels hämtat uppgifter från systemleverantörer av sökverktyg på den svenska marknaden, dels utgått från tidigare vunna erfarenheter från liknande beräkningar av kostnader för stödsystem hos tjänsteleverantörer med goda rutiner.

De beräknade årskostnaderna för sökverktyget har fördelats på den volym ärenden som de brottsbekämpande myndigheterna har prognosticerat för de kommande fem åren, 2014-2018. På så vis har en schablonkostnad för sökverktyget per utlämningsärende kunnat beräknas.

Personalkostnaderna för den administrativa hanteringen är baserade på uppgiftsinhämtning och tidsstudier hos tjänsteleverantörer och systemleverantörer av sökverktyg. Dessa kostnader motsvarar den förväntade tidsåtgången som fordras för en effektiv tjänsteleverantör med goda rutiner som använder sig av ett modernt sökverktyg. Detta innebär följande arbetsuppgifter: ta emot ett ärende från begärande myndighet, utföra sökningen och lämna ut de relevanta uppgifterna. Personalkostnaden motsvarar den för en anställd hos en lagringsskyldig med administrativa uppgifter och med relevant utbildning och bakgrund.

Personalkostnaderna för inhämtning av uppgifter från det allmänna kommunikationsnätets utbredning för det efterfrågade geografiska området som används för ärenden under kategori 1 är huvudsakligen baserade på uppgiftsinhämtning och tidsstudier hos tjänsteleverantörer. Personalkostnadsnivån motsvarar den för en tekniker med relevant utbildning och bakgrund.

Finns mer text att hämta i samma avsnitt i KU på denna rubrik[F6] 

1.5.1          Under kontorstid

PTS har i schablonen gjort skillnad mellan om utlämnandet sker på kontorstid eller inte. Kontorstid har i föreskrifterna definierats som vardagar mellan kl. 08.00 – 17.00. Dessutom har begreppet vardagar angivits i enlighet med lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid vilket innebär att såsom vardagar räknas inte midsommarafton, julafton och nyårsafton.

1.5.2          Utanför kontorstid

Det ska i sammanhanget noteras att lagringsskyldigheten inte i sig innebär något krav för de lagringsskyldiga att ha beredskap för utlämnande annat än på kontorstid. Det framgår av 6 kap 16 f § LEK att verksamheten ska bedrivas så att utlämnandet ska ske utan dröjsmål. I förarbetena15 har angivits att detta i normala fall innebär att processen ska ha påbörjats inom en timme från det att begäran inkommit och den lagringsskyldige blivit medveten om den. Vidare anges att den lagringsskyldige kan komma att behöva arbeta med utlämnandet utanför kontorstid.

Det finns därför anledning att i schablonen ta upp den omständigheten att ett utlämnande kan ske utanför kontorstid vilket innebär större administrativa kostnader i form av ersättning för obekväm arbetstid. Schablonersättningarna blir därmed mer rättvisande än om en sådan skillnad inte skulle tillämpas.

1.6             Undantag från schabloniserad ersättning

I vissa undantagsfall kan det visa sig att kostnaderna för att verkställa en begäran avsevärt avviker från de schablonberäknade nivåerna. Det kan t.ex. röra sig om en ovanlig eller särskilt komplicerad begäran om utlämnande som kostade betydligt mer än den föreskrivna schablonersättningen. För att det inte ska drabba de lagringsskyldiga finns det en möjlighet att frångå schablonen. I dessa fall får ersättning för den uppkomna kostnaden begäras i det enskilda ärendet. Det är rimligt att de lagringsskyldiga i sådana fall också måste prestera en redovisning av den uppkomna kostnaden. Det torde inte vara någon risk för att den utlämnande tjänsteleverantören kommer att kräva justering av schablonersättningen när så inte är motiverat, eftersom de administrativa kostnaderna för att ta fram ett kostnadsunderlag för kostnaderna i ärendet utgör en effektiv motvikt.

I och med att denna möjlighet till undantag införs när avvikelsen mellan schablonersättningen och kostnaderna för ett utlämnande är allt för stor, anser PTS sammantaget att konsekvenserna för de lagringsskyldiga inte blir för betungande. Föreskrifterna innebär en administrativ lättnad för såväl de lagringsskyldiga som för de begärande myndigheterna. Att det finns en typ av säkerhetsventil i form av möjlighet till avsteg från schablonbeloppen säkerställer att ingen lagringsskyldig kommer att behöva utföra väldigt dyra utlämnanden till för låg ersättning. Samtidigt kommer inte de begärande myndigheterna att behöva betala mer än antingen föreskrivna schabloner eller, om kostnaderna skulle avvika avsevärt, de kostnader som uppstått som en följd av begäran.[F7] 

1.7             Påverkan på konkurrensförhållanden mellan tjänsteleverantörerna[F8] 

Lagringsskyldigheten och den tillhörande skyldigheten om utlämnande av uppgifter kan innebära en viss påverkan på konkurrensen mellan tjänsteleverantörerna. Om ersättningen inte rätt speglar de kostnader som utlämnande av lagrade uppgifter innebär för de lagringsskyldiga, kan detta också påverka konkurrensförhållandena på marknaden.

De föreslagna föreskrifterna innebär en tydlighet vad avser vilken ersättning de lagringsskyldiga kan förvänta sig vid utlämnande. Det innebär också att den administrativa börda som en specificering och ett styrkande av uppkomna kostnader annars skulle innebära underlättas betydligt. De förändringar som föreslås kan antas påverka de företag som verkar på marknaden i varierande utsträckning, beroende på bland annat hur många utlämnanden som hanteras och hur utvecklade rutiner som finns kring utlämnandefrågor.

Det finns anledning att tro att de mindre tjänsteleverantörer som är lagringsskyldiga har sämre utvecklade rutiner inom området och att utlämnandet därför också kräver mer arbete till högre kostnader. Detta kan i sin tur innebära att dessa lagringsskyldiga tjänsteleverantörers administrativa arbete inte kommer att ersättas helt vid en användning av en schabloniserad ersättning som riskerar att i större utsträckning motsvara de större lagringsskyldiga tjänsteleverantörernas kostnader för enskilda utlämnanden. Å andra sidan har de mindre tjänsteleverantörerna också mindre kundstockar vilket torde innebära att risken för att många utlämnanden kommer ske är förhållandevis liten. Mindre tjänsteleverantörer har också möjlighet att sänka sina administrativa kostnader för utlämnande av lagrade uppgifter genom att anlita en tredjepartleverantör av den tjänsten och därmed minska sina kostnader betydligt. Det finns också i de föreslagna föreskrifterna en säkerhetsventil för det fall kostnaden i det enskilda fallet i betydande grad avviker från den schabloniserade ersättningen.

PTS gör sammantaget bedömningen att konkurrensförhållandena på marknaden inte i någon större utsträckning kommer att påverkas negativt av de föreslagna föreskrifterna[F9] .


 [F1]Jag tycker att vi tar bort resultatdiagram m.m. som inte har med själva Bakgrunden till föreskrifterna att göra.

MW.

 [F2]Vi har dessvärre inga bra underlag här vad jag vet. Populärt i KK-sammahang är REO Resonably Efficient Operator som relaterar till SMP-reglering och det faktum att tillträdande operatör inte kan vara lika effektiv som dominanten (EEO Equally Efficient Operator). Eventuellt kan vi argumentera att vi gjort ett bra urval av undersökningsobjekt som återspeglar marknaden etc., vilket i och för sig är sant i flera avseenden.

 

 [F3]Måste vi motivera i Bakgrunden till det aktuella förslaget till ersättningsföreskrifter, varför vi gjorde som vi gjorde.

Kan vi inte bara glömma förslag 1 och gå vidare?

MW.

 [F4]Är det här en del av Bakgrunden? Den kommer från KU och är till för att visa att föreskrifterna kommer att fungera bra.

MW.

 [F5]Ej bakgrund enligt tidigare.

MW.

 [F6]OK, vad?

MW.

 [F7]Ej bakgrund.

MW.

 [F8]Verkligen relevant som bakgrund?

Kan inte folk  läsa KU om de vill veta hur vi tror konkurrensförhållandena påverkas.

MW.

 [F9]Här fick vi även uppgift att inkorporera Bo Anderssons resonemang om konkurrenssnedvridning med KKV

Johan

<!--[if !supportAnnotations]--><!--[endif]-->