Frågor och svar om tilldelningen i 800 MHz-bandet

PTS publicerar inte frågeställarens identitet. Den som vill hålla sin identitet hemlig kan anlita ett ombud för att ställa frågor. Hemliga eller affärskänsliga uppgifter bör inte inkluderas i frågor till PTS.

Frågorna listas utifrån det datum de publicerades. Längre ner på denna sida finns frågorna även grupperade under olika ämnesrubriker: Tidplan, Tillstånd och tillståndsvillkor, Spektrumtak och närstående, Täckningskrav, Tekniska villkor och påverkan på marksänd tv, Samarbete, Ansökan och bankgaranti, Auktion och provauktion, Betalning och tilldelning av tillstånd, Trådlösa mikrofoner samt Övergripande om tilldelningen.

Senaste frågorna

2011-02-08 Innebär punkt 2 i följande text i kapitel 6.12 i allmän inbjudan att budgivare även får information om andras tillåtna budnivåer om dessa inte är samma som ens egen? (”Inför varje budrunda kommer PTS att i auktionssystemet publicera information om: start- och sluttidpunkt för den kommande budrundan, tillåtna budnivåer i den kommande budrundan”)
2011-02-01 Är det korrekt uppfattat att texten på sidan 41 i allmän inbjudan ”på vilka frekvensblock budgivaren har bindande bud som inte är gällande högsta bud, storleken på dessa bud och hur dessa bud är rangordnade” innebär att varje budgivare också får information (storlek och rangordning) om sitt eget bud som inte är högsta gällande bud?
2011-02-01 Innehåller informationen om ”rangordning” uppgifter om hur många bindande bud som finns på blocket (t.ex. ”1 av 2” eller ”2 av 3”) eller bara nummer i rangordningen
2011-01-25 Går det bra att lämna in ett utskrivet elektroniskt registreringsbevis (e-registreringsbevis)?
2011-01-25 Räcker det att man lämnar in registreringsbevis för att uppfylla villkoret avseende utdrag från Näringslivsregistret?
2011-01-21 Gäller minimibudet för ett block även senare i auktionen, givet att ingen har bjudit på blocket i tidigare omgångar?
2011-01-21 Gäller minimibudet för ett block även senare i auktionen för deltagare som tidigare inte bjudit på det, givet att en eller flera andra deltagare bjudit på blocket och sedan annullerat sina bud genom flyttning så att inget gällande bud återstår för blocket?
2011-01-21 I den utsända allmänna inbjudan framgår i avsnitt 6.12 vilken information som delges deltagarna mellan budrundorna. Önskar svar på följande frågor avseende detta. Är det korrekt uppfattat att ”aggregerad aktivitet i auktionen” som det lämnas information om efter varje budrunda endast är summan av deltagarnas aktivitet beräknad enligt a-c överst på sidan 36 i inbjudan.
2011-01-21 När kommer sökande som får delta i auktionen att delges information som budgivare får tillgång till i användargränssnittet?
2011-01-18 Hur fastställer PTS nya budnivåer på ett frekvensblock där bud lagts? Kommer det att vara en eller flera möjliga budnivåer per frekvensblock och hur stora höjningar kommer att göras per runda?
2011-01-18 Kan ett bud som annullerats genom flytt till ett annat frekvensblock bli återaktiverat?
2011-01-18 Kan ett block förbli osålt vid auktionens avslutande även om bud tidigare lagts på blocket. Exempel: Vid budrunda 1 läggs ett bud på FDD1 som sedan flyttas till FDD6, varefter inga andra bud inkommer på FDD1.
2011-01-18 Hur fastställer PTS ny budnivå för ett frekvensblock om gällande högsta bud är ett återaktiverat bud?
2011-01-18 Hur fastställer PTS ny budnivå för ett block om det högsta gällande budet annulleras genom flytt?
2011-01-18 Om ett block förblir utan bud vid auktionens avslut vad händer då?
2011-01-18
 I inbjudan avsnitt 6.12 beskrivs information som lämnas under auktion. Kan PTS ge ett exempel på hur informationen ser ut vid slutet på varje runda, t.ex. en skärmdump av allmän information till alla deltagare samt den specifika information som ges till varje enskild budgivare?
2011-01-18 Kan PTS även ge exempel på hur informationen ser ut som distribueras via auktionssystemet, t.ex. skärmdumpar från auktionsmjukvaran?
2011-01-18 Informationen i avsnitt 6.12 kan tolkas som att budgivare med gällande högsta bud inte vet om andra budgivare har lagt bud på samma block, men att  budgivare som inte har gällande högsta bud vet att det finns andra bud på det blocket. Stämmer det?
2011-01-18 Alla budgivare har rätt att passa tre gånger. Om inte några passningar använts under auktionen fram till punkten när inga nya bud läggs kommer man då genomföra tre budrundor för att spela ut alla passningar?
2011-01-18 Om en budgivare har det högsta budet på ett block, t ex FDD4, kan samma budgivare höja och lägga ett högre bud på samma block?
2011-01-18 I det fall bud flyttas från ett frekvensblock och det för detta block efter flytt inte finns något gällande högsta bud, kommer det att framgå i auktionsprogramvaran att det inte finns ett gällande högsta bud på detta block, dvs efter att PTS har bestämt budnivå?
2010-12-28 Det framgår av inbjudan att kontaktperson erhåller inloggningsuppgifter samt webbadress som krävs för att delta i auktionen. Krävs någon speciell webbläsare eller annan mjukvara för att kunna lägga bud i auktionen? Kommer det finnas säkerhet kring auktionen, certifikat eller motsvarande?
2010-12-16 Kommer kanal 60-områdena att ändras under tillståndstiden?
2010-12-16 Får man skicka in ansökan på engelska?
2010-12-16 Vad har PTS ändrat från remiss- till slutlig version i bilagan till allmän inbjudan som rör tekniska villkor och förbud att orsaka störningar med åtagandet att avhjälpa störningar på tv-mottagare?
2010-12-08
Hur kan man göra en uppskattning av påverkan till och från aeronautisk radionavigering (ARNS) i Ryssland?
2010-10-29 Vad innebär samarbetsförbudet?
2010-09-24 Hur säkerställer PTS att täckningskravet inte omfattar adresser som redan har täckning?
2010-09-17 Varför införs nya föreskrifter vid tilldelningen av 800 MHz-bandet (utöver de generella föreskrifterna om spektrumauktioner)?
2010-09-17 Vid en prövning av nätsamarbeten eller om en uthyrningen eller utlåning av frekvenser inverkar menligt på konkurrensen, vilka kriterier är då av vikt för att mäta påverkan på konkurrensen.
2010-09-10 Varför har PTS satt tillståndstiden till 25 år?
2010-08-10 Hur ser PTS på Telias förslag om att närståenderegeln bör utökas så att operatörer som har nätsamarbeten som omfattar frekvenser under 1 GHz ska betraktas som en operatör?
2010-06-02 När får tillståndshavarna använda frekvenserna i 800 MHz-bandet?
2010-05-21
Hur kan marknaden ge synpunkter på PTS planer för tilldelningen i 800 MHz-bandet?
2010-05-21 Kommer PTS att anordna någon mer hearing (informationsmöte) efter den tredje?
2010-05-21 Hur resonerar PTS kring utformning av spektrumtak och dess inverkan på konkurrenssituationen? 
2010-05-21 Hur menar PTS att man har tagit hänsyn till 900 MHz-bandet vid utformningen av spektrumtaket i 800 MHz-bandet?
2010-05-21 Varför vidtar inte PTS några särskilda åtgärder för att garantera att en ny aktör får tillträde till 800 MHz-bandet genom denna tilldelning?
2010-05-21 Hur rimmar dessa principer med olika typer av nätsamarbeten, t.ex. då operatörer använder varandras frekvensutrymme?
2010-05-21 Kan två operatörer förvärva varsitt tillstånd och sedan använda tillstånden tillsammans i ett gemensamägt nätbolag?
2010-05-21 Varför ändrade PTS närståenderegeln efter konsultationen?
2010-05-21 Varför ska det finnas ett täckningskrav i bandet?
2010-05-21 Hur har PTS resonerat vid utformningen av täckningskravet?
2010-05-21 Hur går processen med täckningskravet till?
2010-05-21 Hur tänker PTS lösa problemet med att marksänd tv kan påverkas?
2010-05-21 Hur många och vilka kommer att få påverkan på sin marksända tv?
2010-05-21 Hur kan störningen/påverkan yttra sig? 
2010-05-21 Vad är kanal 60 och vad gäller för 800 MHz-bandet i förhållande till kanal 60?
2010-05-21 Hur ska auktionen gå till?
2010-05-21 Varför ska man inte kunna använda trådlösa mikrofoner i 800 MHz-bandet?
2010-05-21 Skulle inte PTS kunna använda auktionsintäkterna och köpa in mikrofoner?
2010-05-21 Vad är syftet med tilldelningen i 800 MHz-bandet?

______________________________________________________

Tidplan

2010-05-21
Hur kan marknaden ge synpunkter på PTS planer för tilldelningen i 800 MHz-bandet?

Under arbetets gång med spektrumtilldelningar efterfrågar PTS marknadens synpunkter. PTS har därför hållit tre informationsmöten (hearingar) om 800 MHz-bandet, i april och september 2009 samt i april 2010. I oktober 2009 publicerade PTS också en skriftlig konsultation. Under hösten 2010 kommer PTS att remissa allmän inbjudan. Utöver dessa tillfällen träffar PTS också marknadens aktörer på samråd och dialogmöten.

2010-05-21
Kommer PTS att anordna någon mer hearing (informationsmöte) efter den tredje?

PTS har inte planerat för ytterligare informationsmöten.

Upp

______________________________________________________

Tillstånd och tillståndsvillkor

2010-06-02
När får tillståndshavarna använda frekvenserna i 800 MHz-bandet?

Tillståndshavarna kommer att få tillgång till frekvenserna omedelbart efter att PTS meddelat tillstånd. Tillgängligheten kan dock i vissa områden påverkas av att koordinering med grannländer inte är slutförd.

2010-05-21
Varför har PTS satt tillståndstiden till 25 år
?

PTS föreslog en tillståndstid om 15 år i konsultationen hösten 2009. Många marknadsaktörer ansåg detta vara acceptabelt men flera föredrog längre tillståndstid. 

PTS anser att 25 år är den mest lämpliga tillståndstiden därför att det ligger nära hittills konstaterad kommersiell livslängd för en teknikgeneration. För att en tillståndshavare ska investera krävs en rimlig tid för att medge avkastning på investeringen. Ett exempel är den så kallade 3G-tilldelningen år 2000, med en tillståndstid till 2015. Efterfrågan på 3G-tjänster utvecklades ca 2007, vilket innebar att bara ca 8 år återstod av tillståndstiden. 

PTS praxis hittills har ofta varit 15 års ursprunglig tillståndstid plus 10 års förlängning, vilket också LEK:s (Lagen om elektronisk kommunikation) övergångsregel innebär. Under de nya bestämmelserna i LEK, som trädde i kraft 1 augusti 2010, kommer det inte att vara möjligt att förlänga tillstånd. Valet av tillståndstid måste därför vara rätt redan från början. Teknik- och tjänsteneutrala tillstånd och andrahandshandel med spektrum gör det enklare att byta teknik om tillståndshavarna har tillräckligt  lång tillståndstid .

Upp

______________________________________________________

Spektrumtak och närstående

2010-09-17
Vid en prövning av nätsamarbeten eller om en uthyrningen eller utlåning av frekvenser inverkar menligt på konkurrensen, vilka kriterier är då av vikt för att mäta påverkan på konkurrensen.

PTS bedömningar av konkurrenspåverkan utgår från den konkurrensrättsliga metodik som PTS tillämpar vid bedömning av behov av förhandsreglering och som Konkurrensverket tillämpar vid bedömning av missbruk av dominerande ställning. PTS kommer vid en sådan prövning att utgå från de aktuella omständigheterna och det går inte att ge några uttömmande svar i förväg. 

Generellt gäller det dock att säkerställa att det råder goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar konkurrens. Exempelvis kan det i dag konstateras att möjligheterna att konkurrera på marknaden för mobilt bredband påverkas av aktörernas förutsättningar att erbjuda slutkunderna efterfrågad kapacitet.

2010-08-10
Hur ser PTS på Telias förslag om att närståenderegeln bör utökas så att operatörer som har nätsamarbeten som omfattar frekvenser under 1 GHz ska betraktas som en operatör?

PTS anser att vi med dagens lagstiftning redan har de verktyg som krävs för att ur ett konkurrensperspektiv pröva (och när så är befogat stoppa) nätsamarbeten som bygger på att tjänster erbjuds till egna kunder som kräver tillgång till frekvensutrymme som den enskilda aktören inte har tillstånd för. Att införa speciella regler för detta i auktionsförfarandet för 800-auktionen bedömer PTS inte vara lämpligt eller nödvändigt. Uthyrningsregeln i LEK innebär att PTS ska lämna sitt medgivande till att en tillståndshavare låter annan använda dennes frekvensutrymme om det inte finns skäl att anta att uthyrningen inverkar menligt på konkurrensen.

2010-05-21
Hur resonerar PTS kring utformning av spektrumtak och dess inverkan på konkurrenssituationen?

Konkurrens mellan flera operatörer är en förutsättning för att uppnå PTS målsättning om ett brett utbud av prisvärda tjänster till konsumenter. En förutsättning för en långsiktig hållbar konkurrens på marknaden är att ingen operatör får en alltför stor andel av vare sig de låga eller höga frekvensband som används för att leverera tjänsten mobiltelefoni och mobilt bredband till konsumenter. Med ett spektrumtak på 2x10 MHz säkerställs åtminstone tre icke närstående tillståndshavare i 800 MHz-bandet och ingen operatör kommer att kunna få en dominerande andel av det tillgängliga frekvensutrymmet i detta band.

2010-05-21
Hur menar PTS att man har tagit hänsyn till 900 MHz-bandet vid utformningen av spektrumtaket i 800 MHz-bandet?

PTS strävar efter att det ska finnas flera tillståndshavare i band som är att betrakta som substitut för varandra.

Det är rimligt att, åtminstone på sikt, se 800- och 900 MHz-banden som substitut, dvs de har liknande egenskaper. Det spektrumtak på 2x10 MHz, som PTS föreslår, innebär även att ingen enskild tillståndshavare i samband med tilldelningen av 800 MHz-bandet kan bli dominerande med avseende på summan av dennes spektruminnehav i 800- och 900 MHz-bandet. Spektrumtaket gäller medan auktionen pågår men inte efter det att tilldelningen av frekvenser i 800 MHz är genomförd.

PTS har utgått från samma princip när myndigheten gjort bedömningen att ett spektrumtak inte är nödvändigt i samband med den kommande tilldelningen av frigjort frekvensutrymme i 1800 MHz-bandet. I det fallet har analysen utgått från att 1800 MHz-bandet samt 2,1 och 2,6 GHz banden till viss del är substitut för varandra.

2010-05-21
Varför vidtar inte PTS några särskilda åtgärder för att garantera att en ny aktör får tillträde till 800 MHz-bandet genom denna tilldelning?

Att det i dagsläget finns flera tillståndshavare i 900 MHz-bandet och att samma sak kommer vara fallet i 800 MHz-bandet skapar goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar konkurrens. Detta gör att PTS vid tilldelningen av 800 MHz-bandet inte har för avsikt att vidta några speciella åtgärder i syfte att underlätta för nya aktörer, till exempel de som i dagsläget har liten eller ingen tillgång till låga frekvensband.

Genom det föreslagna förfarandet ges nya och befintliga aktörer möjlighet att delta i auktionen.

2010-05-21
Hur rimmar dessa principer med olika typer av nätsamarbeten, t.ex. då operatörer använder varandras frekvensutrymme?

Olika former av nätsamarbeten finns sedan länge mellan flertalet operatörer och nya samarbeten kan tänkas uppstå framöver. PTS har hittills inte sett att dessa samarbeten har påverkat konkurrensen på slutkundsnivå negativt. Konsumenterna erbjuds idag ett brett utbud av prisvärda tjänster.

Nätsamarbeten är positiva när de möjliggör för tjänstekonkurrens i områden där flera nät inte etableras. Ett samarbete är att föredra framför att endast en enskild operatör har denna tillgång och är ensam om att erbjuda tjänster till slutkund.

För att uppnå en långsiktigt hållbar konkurrens menar PTS att infrastrukturkonkurrens är mycket viktig. Vid en konkurrens mellan helt fristående infrastrukturer uppstår ett tryck att minimera kostnader över hela värdekedjan vilket leder till att näten effektiviseras. Ett samarbete mellan konkurrenter gällande infrastruktur kan riskera att leda till att samarbetspartnerna inte konkurrerar i lika stor utsträckning på slutkundsmarknaden som om de haft egna nät.

Spektrumtaket och närståenderegeln gäller endast under auktion.

Om nätsamarbeten skulle leda till bristande konkurrens kan en prövning ske enligt konkurrenslagstiftning (Konkurrensverket).

2010-05-21
Kan två operatörer förvärva varsitt tillstånd och sedan använda tillstånden tillsammans i ett gemensamägt nätbolag?

Enligt de regler om närstående som PTS definierat är två operatörer som har ett gemensamägt nätbolag (50 procent av röstetalet var) inte närstående med varandra. De kan delta i urvalsförfarandet samtidigt. Däremot får inte det gemensamägda nätbolaget delta samtidigt som sina ägare, operatörerna.

2010-05-21
Varför ändrade PTS närståenderegeln efter konsultationen?

Vi har ändrat närståenderegeln efter synpunkter från marknaden. Graden av inflytande som krävs för att två företag ska vara närstående har höjts till 50 procent, eftersom tidigare förslag bland annat innebar att en minoritetsägare i ett företag kunde hindras av en majoritetsägare att delta i tilldelningsförfarandet.

Upp

______________________________________________________

Täckningskrav

2010-09-24
Hur säkerställer PTS att täckningskravet inte omfattar adresser som redan har täckning?
Listan över adresser som saknar täckning kommer ifrån operatörernas uppgifter om det egna nätens täckning som operatörerna lämnat in till PTS i samband med bredbandskartläggningen. Dessutom kommer PTS att ge operatörerna möjlighet att gå igenom listan över adresser som ska täckas och meddela PTS om någon adress redan har täckning via dennes nät.

2010-05-21 (uppdaterad 2010-12-13)
Varför ska det finnas ett täckningskrav i bandet? 

PTS ställer krav på täckning i 800 MHz-bandet för att bidra till att regeringens bredbands-strategi uppnås, eftersom frekvenserna i bandet har goda utbredningsegenskaper. Den tillståndshavare som köper täckningskravsblocket (2x5 MHz) ska tillhandahålla bredband till stadigvarande bostäder och fasta verksamhetsställen som saknar detta och som PTS identifierar, dock högst till en viss kostnad (minst 150 miljoner kronor och mest 300 miljoner kronor).

I PTS bredbandskartläggning 2009 var det ca 2 800 stadigvarande bostäder och fasta verksamhetsställen som saknade faktisk tillgång till bredband. De uppgifter som myndigheten har inhämtat inför bredbandskartläggningen 2010 tyder på att antalet stadigvarande bostäder och fasta verksamhetsställen som saknar faktisk tillgång till bredband har minskat. En preliminär uppskattning indikerar att antalet sådana bostäder och verksamhetsställen för år 2010 ligger i ett intervall mellan ca 1 000-1 500. Uppgifterna för 2010 kommer att fastställas slutligt under våren 2011. PTS kan dock komma att identifiera stadigvarande bostäder och fasta verksamhetsställen som inte har omfattats av bredbandskartläggningen.

2010-05-21 (uppdaterad 2010-12-13)
Hur har PTS resonerat vid utformningen av täckningskravet?

PTS huvudsakliga syfte med täckningskravet är att bidra till att regeringens bredbandsstrategi uppnås, genom att lösa täckningsproblemen där de finns och när de finns. Det betyder att tillståndshavaren under tillståndstiden ska vara beredd att täcka bostäder och verksamhetsställen som PTS identifierar, så länge det finns utlovade pengar för täckning kvar.

Dessutom syftar utformningen till att öka förutsebarheten för tillståndshavaren eftersom denne på förhand vet hur mycket pengar som ska användas till täckning. 

2010-05-21 (uppdaterad 2010-12-13)
Hur går processen med täckningskravet till?

PTS  identifierar de stadigvarande bostäder och fasta verksamhetsställen som saknar bredband genom bredbandskartläggningen eller på annat sätt. (sätts upp på en ”bruttolista”). Därefter tillfrågas operatörerna om täckning finns på dessa adresser (resulterar i en ”nettolista”).

Dessutom tillfrågas personerna på dessa adresser om de saknar och vill ha datakommunikationstjänster i enlighet med täckningskravet. Utifrån svaren fastställs den slutliga listan som skickas till tillståndshavaren av täckningskravsfrekvenserna. Tillståndshavaren får välja vilka bostäder/verksamhetsställen som får täckning i enlighet med PTS periodisering (utbyggnad av täckning ska ske successivt under några år).

Listan över bostäder och verksamhetsställen som ska täckas uppdateras årligen tills dess att pengarna för att tillhandahålla täckning är slut.
En fördel för tillståndshavaren är att denne vet på förhand hur mycket pengar som ska användas till täckning.

Upp

______________________________________________________

Tekniska villkor och påverkan på marksänd tv

2010-12-16
Kommer kanal 60-områdena att ändras under tillståndstiden?

I tillståndsvillkoren fastställs kanal 60-områden som geografiska områden där särskilda tekniska villkor gäller för användningen i 800 MHz-bandet. Detta med utgångspunkt i att både befintlig och planerad användning av frekvensutrymmet för marksänd tv ska skyddas. Den faktiska användningen av kanal 60 för marksänd tv i olika delar av landet kan förändras över tid, men det påverkar inte tillståndsvillkoren.

2010-12-16
Vad har PTS ändrat från remiss- till slutlig version i bilagan till allmän inbjudan som rör tekniska villkor och förbud att orsaka störningar med åtagandet att avhjälpa störningar på tv-mottagare?

PTS har tydliggjort vilken maximalt utstrålade effekt som gäller i förhållande till den effektiva antennhöjden vid antennplatsen. Villkoret har ändrats så att effektiv antennhöjd beräknas som antennhöjd över medelmarknivå i en riktning 0 till 3 km från antennen.
För de fall där maximalt utstrålad effekt är begränsad till 56 dBm/5 MHz e.i.r.p. har PTS tydliggjort att möjligheten att använda högre effekt gäller om antenninstallationen uteslutande använder vertikal polarisation.
I de tekniska villkorens punkt 9 har PTS tydliggjort att villkoret gäller för frekvensbandet 470-782 MHz i hela landet, samt 782-790 MHz i kanal 60-områden.
Villkoret som anger krav för terminaler har ändrats. De generella kraven på terminaler kommer att fastställas i PTS föreskrifter om undantag från tillståndsplikt. Kvar finns villkor för tillståndshavarens installationer av terminaler utanför tätort som, under givna förutsättningar, får sända med en högre medeleffekt än 23 dBm.
PTS har tydliggjort att signalnivåerna, som definierar tv-störning, ska mätas med en referensantenn 10 meter över mark – vid tillämpliga förhållanden – vid det påverkade hushållet. De förutsättningar som ska gälla för referensantennen, som tidigare beskrevs i fotnot, har nu lyfts in i villkorstexten.
De nivåer som gäller som övre gräns för signalnivå (tabell 2) har reviderats. De nivåer som tidigare angavs med nivån 5 dBm/5 MHz har justerats till 0 dBm/5 MHz. Denna ändring har genomförts för att nivåerna bättre ska svara mot resultaten av mätningar på tv-mottagare som har företagits inom CEPT.
I övrigt har vissa justeringar gjords i texten av redaktionella skäl.

2010-12-08
Hur kan man göra en uppskattning av påverkan till och från aeronautisk radionavigering (ARNS) i Ryssland?

PTS har den 7 september 2010 publicerat ett utdrag på PTS webbplats (informationssidan om 800 MHz-tilldelningen) med assignments som Ryssland har notifierat till ITU. Utdraget är hämtat från ITU-R BR IFIC och kompletterar annan tillgänglig information inom ITU-R, t.ex. ITU-R M.1830 som beskriver typisk karakteristik för ARNS (aeronautical radionavigation service) samt Genève 2006-avtalet (GE06) och underlag inför WRC-12. I utdraget ges detaljerad information om notifierade data med t.ex. frekvens, bandbredd, stationstyp, systemtyp, geografiska positioner, utsänd effekt, antenn och information om tillhörande mottagare/sändare och serviceområden. Utdraget kan användas för att uppskatta förväntad påverkan från rysk notifierad användning (assignments) på frekvensutrymmen och geografiska områden i Sverige. Utdraget kan även användas för att göra en analys av förväntad påverkan från svensk användning i 800 MHz-bandet på ARNS i Ryssland.

Inom arbetet med WRC-12 och agendapunkt 1.17 diskuteras nivåer som ska tillämpas av ITU som koordineringstrigger vid analys av notifieringar för den mobila tjänsten i 790-862 MHz relativt andra befintliga tjänster inklusive broadcasting, fixed och ARNS. Joint task group 5-6 har tagit fram underlag för agendapunkt 1.17 vilket blir ett av underlagen till WRC-12. För koordinering med ARNS diskuteras både koordineringsavstånd och koordineringsfältstyrka som möjligheter att kunna användas som koordineringstrigger. Syftet med koordineringstriggern är att identifiera potentiellt berörda administrationer, varefter detaljerad koordinering kan genomföras på bilateral nivå. Vid notifieringen identifieras de olika ARNS-systemen normalt med en kod för systemtyp (system type), vilken sedan kan koppla respektive assignment till en viss skyddsnivå. För den bilaterala koordineringen med ARNS ger skyddsnivåerna i ITU-R M.1830 och GE06 vägledning. I analyserna beaktas den aggregerade fältstyrkan från alla sändare inom den aktuella bandbredden.

För beräkningar mot luftburen mottagning används vanligen fri rymdutbredning (free space) för analyser med antagande om mottagning upp till 10 000 meter över mark. Radiohorisonten gör att sändare i 800 MHz-bandet inte förväntas kunna påverka luftburen mottagning vid avstånd som är större än ca 432 km. Detaljerade beräkningar kan ge kortare separationsavstånd, då hänsyn tas till detaljerad karakteristik hos sändarna. För beräkningar mot markbunden mottagning används normalt vågutbredningsmodell ITU-R P.1546 och mottagning 10 meter över mark. Geografiskt begränsas serviceområdet som skyddas till det påverkade landets territorium.

PTS arbetar för att ett bilateralt avtal ska slutas med Ryssland för koordinering mellan den mobila tjänsten i 800 MHz-bandet och ARNS där accepterade interferensnivåer definieras. Målsättningen är att ett sådant avtal ska slutas så snart som möjligt, men det är sannolikt att avtalet inte kommer finnas på plats vid tidpunkten för tilldelning av 800 MHz-bandet. Tillståndsvillkoren i 800 MHz-bandet kommer emellertid innehålla villkor om att tillståndshavaren måste följa koordineringsavtal som Sverige ingår med andra stater.

Det bör noteras att ITU-R BR IFIC publiceras regelbundet med uppdaterad information om notifierade sändare.

2010-05-21
Hur tänker PTS lösa problemet med att marksänd tv kan påverkas?

Användning av 800 MHz-bandet medför risk för påverkan på marksänd tv (som ligger i frekvensutrymmet 470-790 MHz). Tillståndsvillkoren kommer därför att innehålla ett krav på att tillståndshavarna inte får orsaka störning på marksänd tv. Denne får själv avgöra vilken metod som är mest effektiv för att hantera störningsproblemet i ett visst område.

För att ge tv-tittarna snabbast möjliga hjälp måste tillståndshavarna i 800 MHz-bandet sätta upp en gemensam organisation för service (help-desk) dit påverkade tv-tittare kan vända sig för en anmäla en störning. Tillståndshavarna ska därefter gemensamt fastställa om det är någon av tillståndshavarna i 800 MHz-bandet som orsakat störningen. Denne ska i så fall avhjälpa störningen.

2010-05-21
Hur många och vilka kommer att få påverkan på sin marksända tv?

När 800 MHz-bandet byggs ut finns det en risk att mottagning av marksänd tv i områden nära basstationerna kan påverkas. Av den anledningen ställer PTS krav på tillståndshavarna att de inte ska orsaka störningar och att de störningar som uppstår ska åtgärdas. Hur många som totalt sett kommer påverkas beror på operatörernas strategi för utbyggnad i bandet.

2010-05-21
Hur kan störningen/påverkan yttra sig?

Störningen kan leda till att tv-tittaren har svårt att ta emot vissa kanaler som sänds och särskilt de som sänds i frekvenser närmast 800 MHz-bandet. De hushåll som har sin antenn närmast basstationerna skulle kunna råka ut för att alla program störs.


2010-05-21

Hur många och vilka kommer att få påverkan på sin marksända tv?
Marksänd tv är planerad att användas på olika frekvenser på olika platser i Sverige (enligt det internationella avtalet Genève 2006). Den frekvens som ligger närmast 800 MHz-bandet kallas kanal 60 och används på vissa platser i landet. På dessa platser kommer särskilda regler gälla för att minska risken för påverkan på marksänd tv.

De särskilda regler som ställs upp i dessa områden leder till merkostnader för operatörerna i 800-bandet, bland annat för att basstationerna behöver utrustas med kompletterande filter.

Upp

______________________________________________________

Samarbete

2010-10-29
Vad innebär samarbetsförbudet?

Två eller flera budgivare får inte samarbeta under auktionsförfarandet. Samarbete föreligger om budgivarna träffar en överenskommelse eller på annat sätt handlar i samförstånd för att begränsa tävlingsmomentet i auktionen. En överenskommelse om samarbete som ingås innan ansökningar har lämnats in omfattas av förbudet om budgivarna handlar i enlighet med överenskommelsen under auktionsförfarandet.

Om PTS under auktionen får kännedom om att två eller flera budgivare samarbetar, får PTS stänga av dessa från deltagande i auktion.

______________________________________________________

Ansökan och bankgaranti

2011-01-25
Går det bra att lämna in ett utskrivet elektroniskt registreringsbevis (e-registreringsbevis)?

Ja, så länge det innehåller samma information som ett registreringsbevis som beställs i pappersformat.

2011-01-25
Räcker det att man lämnar in registreringsbevis för att uppfylla villkoret avseende utdrag från Näringslivsregistret?

Ja. Motsvarande utdrag ska lämnas in för utländska sökande. (Särskilt för utländska sökande: Om utdraget ur näringslivsregistret eller motsvarande inte är på svenska eller engelska, ska en svensk eller engelsk översättning av utdraget bifogas ansökan. Om det inte tydligt framgår av utdraget att den som undertecknat ansökan (eller fullmakten) är behörig firmatecknare för sökanden, ska också en kort beskrivning av firmateckningsrätten bifogas ansökan med hänvisningar till relevant lagstiftning.) 

2010-12-16
Får man skicka in ansökan på engelska?

Nej, alla som ansöker ska använda den svenska ansökningsblanketten för att inte riskera att ansökan avslås. I allmän inbjudan finns en översättning av ansökningsblanketten till engelska som kan användas som vägledning när man fyller i den svenska blanketten

______________________________________________________

Auktion och provauktion

2011-02-08
Innebär punkt 2 i följande text i kapitel 6.12 i allmän inbjudan att budgivare även får information om andras tillåtna budnivåer om dessa inte är samma som ens egen? (”Inför varje budrunda kommer PTS att i auktionssystemet publicera information om: start- och sluttidpunkt för den kommande budrundan, tillåtna budnivåer i den kommande budrundan”)

Nej. Budgivare får endast information om dennes egna tillåtna budnivåer.

2011-02-01
Är det korrekt uppfattat att texten på sidan 41 i allmän inbjudan ” på vilka frekvensblock budgivaren har bindande bud som inte är gällande högsta bud, storleken på dessa bud och hur dessa bud är rangordnade” innebär att varje budgivare också får information (storlek och rangordning) om sitt eget bud som inte är högsta gällande bud?

Ja.

2011-02-01
Innehåller informationen om ”rangordning” uppgifter om hur många bindande bud som finns på blocket (t.ex. ”1 av 2” eller ”2 av 3”) eller bara nummer i rangordningen?

Rangordningen innehåller endast information om budgivarens egen rangordning på det bud som denne har lagt på frekvensblocket, alltså inte hur många bindande bud som finns på blocket.

2011-01-21
Gäller minimibudet för ett block även senare i auktionen, givet att ingen har bjudit på blocket i tidigare omgångar?

Ja.

2011-01-21
Gäller minimibudet för ett block även senare i auktionen för deltagare som tidigare inte bjudit på det, givet att en eller flera andra deltagare bjudit på blocket och sedan annullerat sina bud genom flyttning så att inget gällande bud återstår för blocket?

Nej. Om det efter flytt inte finns kvar något bindande bud på frekvensblocket, bestämmer PTS lägsta bud för att få bjuda på frekvensblocket i nästa runda.

2011-01-21
I den utsända allmänna inbjudan framgår i avsnitt 6.12 vilken information som delges deltagarna mellan budrundorna. Önskar svar på följande frågor avseende detta. Är det korrekt uppfattat att ”aggregerad aktivitet i auktionen” som det lämnas information om efter varje budrunda endast är summan av deltagarnas aktivitet beräknad enligt a-c överst på sidan 36 i inbjudan.

Ja, sökande som får delta i auktionen kommer att delges information om hur den aggregerade aktiviteten anges i användargränssnittet.

2011-01-21
När kommer sökande som får delta i auktionen att delges information som budgivare får tillgång till i användargränssnittet?

Efter sista ansökningsdagen kommer PTS så fort som möjligt att kommunicera mer detaljerad information såsom manual m.m. till sökande som får delta i auktionen.

2011-01-18
Hur fastställer PTS nya budnivåer på ett frekvensblock där bud lagts? Kommer det att vara en eller flera möjliga budnivåer per frekvensblock och hur stora höjningar kommer att göras per runda?

Utgångspunkten för fastställande av budnivåer är att auktionen inte ska ta orimligt lång tid. Det innebär högre budnivåer om PTS bedömning är att det är lång tid kvar av auktionen och lägre budnivåer när auktionen närmar sig slutet. Aktiviteten i auktionen är PTS främsta verktyg för denna bedömning. Mer detaljerad information kommer att delges sökande som får delta i auktionen.

2011-01-18
Kan ett bud som annullerats genom flytt till ett annat frekvensblock bli återaktiverat?

Nej.

2011-01-18
Kan ett block förbli osålt vid auktionens avslutande även om bud tidigare lagts på blocket. Exempel: Vid budrunda 1 läggs ett bud på FDD1 som sedan flyttas till FDD6, varefter inga andra bud inkommer på FDD1.

Ja, om alla bud som funnits på det blocket under auktionen har annullerats genom flytt av bud till andra frekvensblock.

2011-01-18
Hur fastställer PTS ny budnivå för ett frekvensblock om gällande högsta bud är ett återaktiverat bud?

Budnivån sätts högre än det nu gällande högsta budet på blocket (i det här fallet det återaktiverade budet). Om en budgivare flyttar tillbaka till det frekvensblocket där denne tidigare lagt ett bud (som annullerats), kommer budnivån för denna budgivare dessutom vara högre än dennes tidigare bud på det frekvensblocket.

2011-01-18
Hur fastställer PTS ny budnivå för ett block om det högsta gällande budet annulleras genom flytt?

Budnivån sätts högre än gällande högsta budet på blocket efter flytt. Om en budgivare flyttar tillbaka till det frekvensblocket där denne tidigare lagt ett bud (som annullerats), kommer budnivån för denna budgivare dessutom vara högre än dennes tidigare bud på det frekvensblocket. Om det inte finns kvar något bindande bud på frekvensblocket, bestämmer PTS lägsta bud för att få bjuda på frekvensblocket i nästa runda.

2011-01-18
Om ett block förblir utan bud vid auktionens avslut vad händer då?

Tillstånd som inte tilldelas i auktionen eller återkallas kommer att tilldelas genom ett nytt förfarande.

2011-01-18
I inbjudan avsnitt 6.12 beskrivs information som lämnas under auktion. Kan PTS ge ett exempel på hur informationen ser ut vid slutet på varje runda, t.ex. en skärmdump av allmän information till alla deltagare samt den specifika information som ges till varje enskild budgivare?

Information som budgivare får tillgång till i användargränssnittet kommer att delges sökande som får delta i auktionen.

2011-01-18
Kan PTS även ge exempel på hur informationen ser ut som distribueras via auktionssystemet, t.ex. skärmdumpar från auktionsmjukvaran?

Information som budgivare får tillgång till i användargränssnittet kommer att delges sökande som får delta i auktionen.

2011-01-18
Informationen i avsnitt 6.12 kan tolkas som att budgivare med gällande högsta bud inte vet om andra budgivare har lagt bud på samma block, men att  budgivare som inte har gällande högsta bud vet att det finns andra bud på det blocket. Stämmer det?

Ja.

2011-01-18
Alla budgivare har rätt att passa tre gånger. Om inte några passningar använts under auktionen fram till punkten när inga nya bud läggs kommer man då genomföra tre budrundor för att spela ut alla passningar?

Nej, passningsmöjligheten utnyttjas endast om en budgivare inte registrerar något beslut under en budrunda och budgivarens budrätt annars skulle minska. Auktionssystemet kommer då automatiskt att utnyttja en rätt att passa för den budgivaren för att skydda budrätten (om det finns någon passningsmöjlighet kvar). 

2011-01-18
Om en budgivare har det högsta budet på ett block, t ex FDD4, kan samma budgivare höja och lägga ett högre bud på samma block?

Ja.

2011-01-18
I det fall bud flyttas från ett frekvensblock och det för detta block efter flytt inte finns något gällande högsta bud, kommer det att framgå i auktionsprogramvaran att det inte finns ett gällande högsta bud på detta block, dvs efter att PTS har bestämt budnivå?

Ja, i det fall det inte finns ett gällande högsta bud kommer detta att framgå.

2010-12-28
Det framgår av inbjudan att kontaktperson erhåller inloggningsuppgifter samt webbadress som krävs för att delta i auktionen. Krävs någon speciell webbläsare eller annan mjukvara för att kunna lägga bud i auktionen? Kommer det finnas säkerhet kring auktionen, certifikat eller motsvarande?

Utgångspunkten är att budgivare ska kunna använda IT-utrustning av standardtyp i auktionen. Detaljerad information om gränssnitt, eventuella certifikat, programvara etc. som behövs för att delta i auktionen är information som vi av säkerhetsskäl endast delger sökande som får delta i auktionen. Således kommer PTS att ge budgivare tillgång till sådan information efter den 31 januari 2011.

2010-05-21
Hur ska auktionen gå till?

Urvalsförfarandet genomförs som en s.k. multirundeauktion, det vill säga budgivarna lägger bud på specifika block och kan höja och flytta sina bud tills dess buden inte längre höjs. Det här är ett beprövat auktionsformat med en transparent prisbildning som passar när de olika blocken har skillnader i förutsättningar och värde.

Upp

______________________________________________________

Betalning och tilldelning av tillstånd

______________________________________________________

Trådlösa mikrofoner

2010-05-21
Varför ska man inte kunna använda trådlösa mikrofoner i 800 MHz-bandet?

Regeringen beslutade i december 2007 om att 800 Mhz-bandet (790–862 MHz) inte ska användas för marksänd digital tv i Sverige. Flera andra länder i Europa har fattat liknande beslut. I februari 2008 informerade PTS därför marknaden om att detta innebär att de tillstånd som finns för trådlösa mikrofoner i bandet inte kommer att finnas kvar. (De trådlösa mikrofonerna utnyttjar så kallat ”white space”.) Alla tillståndshavare har fått information skickad till sig liksom branschorganisationer. PTS har även deltagit på mässor och informerat. Läs mer om trådlösa mikrofoner.
 
2010-05-21
Skulle inte PTS kunna använda auktionsintäkterna och köpa in mikrofoner?

Auktionsintäkterna går inte till PTS.  Enligt lag går pengarna in till statskassan.

Upp

______________________________________________________

Övergripande om tilldelningen

2010-09-17
Varför införs nya föreskrifter vid tilldelningen av 800 MHz-bandet (utöver de generella föreskrifterna om spektrumauktioner)?

Ett av frekvensblocken (FDD6) ska förenas med ett villkor om täckning och ska tilldelas genom en kombination av en skönhetstävling och en auktion. Eftersom PTS föreskrifter (PTSFS 2008:1) om spektrumauktioner endast gäller vid auktioner har PTS tagit fram ett förslag till nya föreskrifter för urvalsförfarandet för FDD6 (beslutas under hösten 2010).

Bild som förklarar PTS förslag till nya föreskrifter för urvalsförfarandet.

Klicka på bilden för större bild i nytt fönster 

2010-05-21
Vad är syftet med tilldelningen i 800 MHz-bandet?

Frekvenserna i 800 MHz-bandet är attraktiva och PTS vill göra dem tillgängliga för marknaden snarast. En auktion är planerad till första kvartalet 2011. Målet är att enskilda konsumenter ska få tillgång till trådlösa kommunikationstjänster över ett så stort område som möjligt.

Eftersom frekvenserna har goda utbredningsegenskaper kommer PTS ställa krav på täckning i bandet för att bidra till att regeringens bredbandsstrategi uppnås.

Det finns idag flera mobiloperatörer på den svenska marknaden, vilket gör att konsumenterna erbjuds ett brett utbud av prisvärda tjänster. För att så ska vara fallet även i framtiden vill PTS försäkra sig om att minst tre aktörer kan köpa frekvenser i bandet. Det sker genom ett så kallat spektrumtak (en aktör kan köpa maximalt 2x10 MHz).

Upp