Nummerhistorik

På den här sidan finns historik om nummer.

På Alexander Graham Bells tid kopplades telefonsamtalen av telefonister. I dag styr telefonnumret vägen genom kommunikationsnäten. PTS ansvarar för telefoninummerplanen och fördelar nummerkapacitet till operatörer/tjänsteleverantörer på marknaden för elektronisk kommunikation.

Den svenska telefoninummerplanen har en geografisk uppdelning i 264 riktnummerområden. Dessutom finns det i telefoninummerplanen ett antal nummer som används för icke geografiska ändamål, till exempel 020-nummer för frisamtalstjänster och 070/072/073/076/079-nummer för mobiltelefonitjänster.

Den aktuella telefoninummerplanen fastställdes av Post- och telestyrelsen (PTS) 1994 som tog över ansvaret efter dåvarande Televerket/Telia i samband med att telelagen trädde ikraft 1 juli 1993. PTS tilldelar operatörer/tjänsteleverantörer nummerblock ur telefoninummerplanen från vilka de i sin tur tilldelar enskilda telefonnummer till sina abonnenter och användare.

Riktnummer och riktnummerområden skapades bl.a. för att automatisk trafik skulle introduceras och därmed kunna ersätta de manuellt, genom telefonist, uppställda telefonsamtalen. Den automatiska telefontrafiken startade 1924 i Stockholm mellan alla abonnenter anslutna till Norra Vasas lokalstation, utökades 1949 med automatisk uppkoppling till andra riktnummerområden (mellan automatiserade stationer i Norrköping och Linköping) och slutfördes helt 1972 i Arjeplogsområdet.

Sveriges indelning i riktnummerområden gjordes i mitten av 1930-talet. Indelningen sammanfaller inte direkt med någon annan administrativ indelning av Sverige såsom t ex kommuner eller län. Ursprungligen fanns det cirka 330 riktnummerområden. Områdena kallades fram till 1958 "nätgrupper" och riktnumren gick under benämningen "nätgruppsnummer".

Från början fanns det bara tre- och fyrsiffriga riktnummer, tresiffriga i de största städerna. Den inledande nollan i riktnumret, det så kallade nationella prefixet, slogs inte för samtal till riktnummerområden i samma eller närliggande taxeområde, vilket motsvarade en sträcka om upp till max 90 km. Från mitten av 1940-talet slog man dock alltid hela riktnumret inklusive inledande nolla.

Under 1950-talet genomfördes förändringar avseende riktnumren, bland annat så att den första siffran efter nollan skulle ange inom vilken del av landet ett visst riktnummerområde är beläget. Dessutom minskade antalet riktnummerområden något.

Inför införandet av sjusiffriga abonnentnummer i Stockholmsområdet (1964) ändrades Stockholms riktnummer år 1962-63 från 010 till 08. Ändringen grundade sig på en dåvarande teknisk begränsning att summan av antalet siffror i riktnumret och abonnentnumret inte skulle överstiga nio.

Den senaste ändringen av Sveriges riktnummerområden genomfördes 1992, när alla abonnenter med riktnummer 07XX inom Storstockholm införlivades under riktnumret 08. Ändringen gav möjlighet att öppna 07X-serier för mobiltelefonitjänster samtidigt som åttasiffriga abonnentnummer infördes i Stockholmsområdet.

Fram till 1980 fanns en andra kopplingston, en så kallad riktnummerton, som hördes mellan riktnumret och abonnentnumret. Denna togs bort inför en förväntad ökning av knapptelefoner och för anpassning till internationell standard.

För att kunna ringa till andra länder används först ett internationellt prefix (00) följt av en landskod. Därefter kommer telefonnumret. Internationella teleunionen (ITU) i Geneve tilldelar alla världens länder dessa landskoder. Sveriges landskod är 46 och den fick Sverige år 1954. Vid den tidpunkten var det bara länder i Europa och i Medelhavsområdet som tilldelades landskoder i CCITT rekommendation E.29, numera kallad ITU-T rekommendation E.164.

Automatiska internationella telefonsamtal från Sverige startade 1965 till viss länder. Vid den tidpunkten användes 009 som internationellt prefix. Detta prefix ändrades 1999 till 00 i enlighet med ett harmoniserande EU-beslut. Åren innan 1999 hade Telias konkurrenter olika internationella prefix i 008X-serien, och Tele2 hade sedan 1993 använt prefixet 007 för utlandssamtal.

När det gäller andra delar av den svenska telefoninummerplanen kan det bland annat noteras att det svenska nödnumret 90 000 infördes 1956, först i Göteborg, och att det harmoniserade europeiska nödnumret 112 togs i bruk 1 juli 1996 i hela landet enligt ett EU-beslut. Under år 2007 togs europaharmoniserade tjänster av samhälleligt värde i drift i 116-serien och under 2013 har nationella företagsnummer börjat användas i 90-serien.