Nya tekniska möjligheter för personer med funktionshinder - PTS-ER-2005:35 (tidigare nr 2005:19)
2005-08-16
Rapport framtagen av HiQ Data AB på uppdrag av PTS.
Bilaga 1 - Referenser
Bilaga 2 - Intervjuguide behov
Bilaga 3 - Intervjuguide - forskning
Bilaga 4 - Sammanställning teknikområden
Sammanfattning
PTS har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för 2010, för tillhandahållandet av tjänster för funktionshindrade inom myndighetens ansvarsområde, där särskild hänsyn skall tas till nya tekniska möjligheter.
Denna studie syftar till att vara ett underlag för detta strategiarbete. Målet är att identifiera nya tekniska möjligheter som svarar mot behov av tjänster, inom elektronisk kommunikation och post, för olika grupper av funktionshindrade.
Till grund för rapporten ligger ett flertal intervjuer med personer med olika funktionshinder, forskare och leverantörer. Vidare stödjer sig rapporten på information som sökts på Internet.
Som en fristående del i rapporten finns ett första steg till en omvärldsanalys, där sektorns olika aktörer har identifierats.
När det gäller behoven hos personer med funktionshinder kan sägas att det finns en önskan om att bli mer oberoende. Detta visar sig bl.a. i att behovet av mobila lösningar är stort. Ett viktigt behov är också att ha tillgång till Internet, både via mobiltelefon och från dator.
Ytterligare ett behov som uppkommer inom flertalet funktionshindergrupper är anpassning av terminaler. Vidare är behovet av att kunna nyttja och kombinera olika media, text, tal och bild, stort framförallt inom funktionshindergrupperna som har med hörselnedsättning att göra.
För att funktionshindrade skall kunna ta del av den snabba teknikutvecklingen krävs att begreppet ”design för alla” får genomslag samt att kunskap och kompetens finns inom olika organisationer, t.ex. hjälpmedelsförsörjningen (HI, förskrivare inom landsting och kommuner) och olika handikapporganisationer.
Alla de områden som presenteras i rapporten har ett allmänt intresse då de kan skapa nya möjligheter för personer med funktionshinder. Det finns dock ett antal övergripande områden som är mer intressanta för PTS vidkommande. Dessa områden är Mobilitet, Positionering, Tillgänglighet och Förmedlingstjänster.
Mobilitet
- Nya tekniker som HSDPA och IMS är intressanta och kan ge upphov till och underlätta införandet av nya tjänster.
- Utvecklingen av mobil videokommunikation gör att användandet kommer att öka och att efterfrågan på en förmedlingstjänst för videokommunikation antagligen därmed också ökar.
- Snabbmeddelanden är en kommunikationsform som ligger nära vanlig konversation. Då det blir enkelt att använda snabbmeddelande i mobiltelefonen kan det bli ett uppskattat kommunikationssätt för döva och bör därför bevakas av PTS. Även möjligheten att hantera snabbmeddelanden i en förmedlingscentral (både från dator och från mobiltelefon) är också intressant att undersöka.
- Möjligheten att kunna lämna videomeddelanden, på samma sätt som röstmeddelanden, är en tjänst som kan tilltala många döva. Vi anser att det är en intressant tjänst men är tveksamma till om tillhandahållandet och möjliggörandet ligger inom PTS ansvarsområde.
Positionering
- Precisionen och snabbheten i positioneringen är en svaghet idag. Detta blir bättre med nya positioneringsmetoder som t.ex. A-GPS. Positionering är intressant för PTS utifrån aspekten att positionera mobilsamtal till nödnumret 112.
- Kommersiella lösningar är mest inriktade på synskadade. För att få fram lösningar för andra grupper krävs utveckling, t.ex. lösningar för utvecklingsstörda behöver vara mer individuellt anpassade.
- För lokaliserings- och övervakningstjänster krävs att den personliga integriteten hos den som lokaliseras tas i beaktande.
Tillgänglighet
- Många funktionshindrade har svårt att tillgodogöra sig de funktioner som finns i dagens mobiltelefoner. ”Design för alla” borde innebära att telefonerna var lätta att använda, eller lätta att anpassa, även för funktionshindrade. Det är av PTS intresse att terminaltillverkare arbetar i denna riktning vid utveckling av nya terminaler.
- Ökat användande av IP-telefoni kan skapa problem då texttelefoner kanske inte fungerar i vissa fall. Detta bör PTS bevaka och undersöka.
- ENUM kan användas för att göra kommunikationstjänster över Internet mer attraktiva och lättanvända då adresseringen kan göras på ett sätt som användarna är vana vid, dvs. med telefonnumret. PTS bör i sitt arbete med ENUM även väga in de funktionshindrades perspektiv.
- Möjlighet till kommunikation mellan olika nät och med möjlighet att välja det media som för tillfället passar bäst är något som PTS bör sträva efter.
- PTS som sektorsansvaring myndighet för elektronisk kommunikation bör vara ett föredöme när det gäller tillgänglighet på den egna webbsidan samt i rollen som beställare av produkter och tjänster inom elektronisk kommunikation och post.
- PTS bör göra en uppföljning av undersökning från 2004 angående tillgänglighet till samhällsviktiga tjänster för funktionshindrade på Internet.
- Det finns flera intressanta lösningar som kan öka tillgänglighet till Internet och datorer för funktionshindrade t.ex. Airvoice, ACCeL och Symbolbaserad e-post. Tillhandahållandet av detta är dock inget som direkt ligger inom PTS ansvarsområde.
Förmedlingstjänster
- Förmedlingstjänster som kan hantera alla typer av kommunikation, från mobiltelenät, från Internet och från det fasta telenätet och som inte gör någon skillnad på varifrån tjänsten används skulle förenkla för funktionshindrade (t.ex. texttelefoni, videokommunikation, text och video med snabbmeddelanden). Detta är något som PTS bör undersöka vidare.
- Användandet av förmedlingstjänster kan förenklas t.ex. genom att tjänsten vid behov kopplas in automatiskt (kan eventuellt bli möjligt med ENUM och/eller IMS). Detta är något som PTS bör undersöka vidare.
- Olika omvandlingstekniker som taligenkänning, teckenspråkigenkänning osv. som skulle kunna användas i en automatiserad förmedlingstjänst är mycket intressant, men är ännu inte tillräckligt bra för att fungera i personoberoende tillämpningar. Det kommer förmodligen att dröja många år (bortom 2010) innan personoberoende taligenkänning har den precision som krävs för att vara användbar i förmedlingstjänster.