Nationellt digitalt distributionssystem
2008-04-03
Talboks - och punktskriftsbiblioteket har, enligt IT-politiska propositionen (2004/05:175), undersökt möjligheterna att med bredbandstjänsten som grund, utveckla ett nationellt digitalt distributionssystem med personer med läshinder som målgrupp. Uppdraget har skett i samråd med PTS samt i samverkan med andra berörda organisationer.
Sammanfattning - nuläge
Målgruppen
Målgruppen för TPB:s verksamhet utgör mer än en halv miljon av Sveriges befolkning. De två dominerande grupperna är personer med synskada och personer med läs- och skrivsvårigheter. TPB är framgångsrikt med att nå personer med synskada men behöver bli betydligt bättre på att nå personer med läs- och skrivsvårigheter. TPB betjänar också många personer med andra funktionshinder.
Definitionen av TPB:s målgrupp har förändrats kraftigt de senaste 25 åren och kommer sannolikt att förändras även i framtiden. TPB har en ambition att ta aktiv del i sådana diskussioner och vara öppna för och ha en beredskap att ändra sin nuvarande definition.
Målgruppen är också i behov av anpassningar av annan information som inte faller inom TPB:s ansvar, till exempel information från myndigheter som utredningar, rapporter och annan information. Här har varje myndighet ett eget ansvar att tillgängliggöra sin information. TPB kan dock bistå med kompetens och resurser att genomföra anpassningar av sådan information.
Produktion av anpassade medier
Anpassade medier framställs för personer med läshinder. Ansvaret för verksamheten ligger på olika nivåer och på flera aktörer inom samma nivå. Ansvaret för dagstidningar, tidskrifter, läromedel och skönlitteratur är uppdelat på fyra olika statliga aktörer: TTN, Kulturrådet, SIT och TPB. Landsting och kommuner producerar regionala och lokala taltidningar, universitet och högskolor anpassar studiematerial och kommunala inläsningstjänster bistår enskilda individer.
Teknikutveckling har gjort att gränsen mellan anpassade och vanliga medier suddats ut något, även personer utan läshinder konsumerar information och underhållning som ljud.
Distributionssystem för anpassade medier
För distribution av anpassade medier används i princip fyra olika kanaler: utlåning av talböcker via bibliotek, blindskriftsförsändelser via post (Cecogrammes), radiosändning av taltidningar samt Internetbaserad distribution av talböcker. Olika innehållsproducenter har valt olika distributionsformer.
Kommersiella aktörer inom området distribution av ljud som information och underhållning finns. Pilotförsök med goda resultat har genomförts där dessa distribuerar anpassade medier. Här öppnar sig intressanta möjligheter att använda samma teknik och samma leverantörer för såväl anpassade medier som för icke anpassade.
Konsumtion av anpassade medier
Det finns ett antal olika format för anpassade medier och därmed ett antal olika tekniker för att konsumera dem. Det är också nödvändigt med tanke på att målgruppen är så heterogen – för några är smidighet och mobilitet viktigast, för andra är mobilitet inte intressant medan enkelhet och tydlighet är helt nödvändigt.
Det finns också olika kommersiella alternativ som för vissa personer med funktionshinder är ändamålsenliga, främst då mp3-formatet med en stor flora av konsumtionsutrustning att välja inom men även de ljudböcker som använder det traditionella cd-formatet.
DAISY-formatet består bland annat av ljudfiler i mp3-format. Det innebär att DAISY kan konsumeras på valfri kommersiellt tillgänglig mp3-utrustning.
Inom området i stort och inom delområdet anpassade medier sker en snabb teknikutveckling som på sikt förväntas förenkla användningen och förbilliga produktionen av utrustningen.
Här kan du läsa en beskrivning av försöket med Nationellt digitalt distributionssystem.