Bredband i Sverige 2005 - PTS-ER-2005:24
2005-06-30
PTS uppdrag, enligt regleringsbrevet, är att redovisa utvecklingen av bredbandsutbygganden i landet. En bedömning av hur snabbt utbyggnaden sker i olika delar av landet samt en uppskattning av antalet abonnenter ska också lämnas. Uppdraget har fullgjorts genom en enkätundersökning riktad till landets kommuner och bolag som tillhandahåller nätkapacitet och bredbandsabonnemang.
Resultaten av undersökningen visar att utbyggnaden av bredband har fortsatt i högre takt under 2004 jämfört med året innan. Framför allt har tillgången till bredband ökat på ett betydande sätt genom att kopparnätet uppgraderats till olika xDSL-lösningar, exempelvis ADSL, men även utbyggnaden med hjälp av fiber och radio har ökat i högre takt än tidigare. Ökningen i fiber- och radionäten hänför sig i huvudsak till de ortssammanbindande näten. PTS bedömer att ungefär 40 procent av landets hushåll har möjlighet att ansluta sig till bredband idag jämfört med drygt 30 procent i januari 2004.
Det har skett en ökning av användningen av bredband under 2004 och antalet hushåll som har bredband uppgår nu till 1,2 miljoner hushåll jämfört med 0,9 miljoner året innan. Det innebär att 27 procent av hushållen nu har någon form av bredbandsuppkoppling. Särskilt kraftig har ökningen varit vad det gäller anslutningar med minst 2 Mbps. Räknat i absoluta tal har antalet hushåll med minst 2 Mbps i det närmaste tredubblats under 2004.
Liksom tidigare år varierar tillgången till bredband i landet men skillnaderna mellan stora och små orter har minskat det senaste året. Vid föregående års undersökning visade resultaten att alla kommuner hade anslutning till såväl nationellt stomnät som ortssammanbindande nät. Sedan januari 2005 finns även områdesnät i alla kommuner. På tätortsnivå saknar däremot fortfarande 120 stycken orter anslutning till ortssammanbindande nät. Av dessa har 95 procent färre än 500 invånare. Skåne, Blekinge och Västra Götaland har den största andelen tätorter utan anslutning till ortssammanbindande nät. Sedan januari 2005 har samtliga tätorter med över 3 000 invånare områdesnät i någon del av tätorten. I tätorter med mellan 1 000 och 3 000 invånare har drygt 98 procent områdesnät. Bortsett från större tätorter, där utbyggnaden redan är omfattande, har sedan januari 2004 andelen tätorter med områdesnät sett över hela landet ökat kraftigt över tätortsstorlekarna. Allra störst har ökningen varit i tätorter med en befolkning mellan 250-499 personer.
Något som bidragit till utvecklingen i de mindre tätorterna är de statliga ekonomiska stöd som finns att söka för landets kommuner. Nästan alla kommuner har valt att utnyttja stöden som framför allt har gått till orter med färre än 3 000 invånare.