Tillgänglighet till bredbandsnäten - en pilotstudie - PTS-ER-2005:29

2005-06-20

Ett nätägande företag som erbjuder ett öppet nät, kan skapa goda förutsättningar för ökad valfrihet och bredd i tjänsteutbudet, med korta eller inga bindningstider för anslutna slutkunder och lägre priser. Ett sådant nät utgör också en infrastruktur, som kan ge alternativ till de facto-monopol som existerar på många platser. Det kan bidra till bättre service, prispress, möjlighet till ökad redundans och säkerhet till gagn för tjänsteleverantörerna. Öppna nät kan vara bra för små aktörer, som behöver göra mindre investeringar och som kan få draghjälp att nå ut till slutkunderna.

Dock finns det kritiska områden, som ur olika aspekter är relevanta för tillgängligheten till näten. Nätägarens agerande är fullkomligt vitalt, bl.a. ifråga om att inte konkurrera med externa tjänsteleverantörer i nätet. En stor tydlighet och stabilitet i affärsmodellen krävs från nätägarens sida. Finansieringen av nätet är en annan känslig fråga, där t.ex. korssubventionering från andra verksamheter skapar en obalans mellan konkurrerande nätägare. Här har de kommunala stadsnäten generellt sett trovärdighetsproblem, men även stora aktörer betraktas ibland med misstänksamhet. Fastighetsägarnas agerande fundamentalt för öppenheten i och tillgängligheten till fastighetsnäten.

Geografiska och demografiska förutsättningar för att driva ett öppet stadsnät skiljer sig mellan kommuner, liksom kompetens, mognad, teknikval, politiska visioner och ambitioner. Utvecklingen ser olika ut i olika kommuner och regioner. I takt med att allt mer krävande tjänster införs i näten, som IP-TV och IP-telefoni, uppstår nya och kritiska frågeställningar kring affärsmodeller och modeller för prioritering mellan tjänster och tjänsteleverantörer i näten. Frågor kring säkerhet och tillgänglighet blir centrala. Det kan i flera avseenden vara svårt för enskilda företag som äger öppna nät, att ta ställning till ett stort antal strategiska frågor kring affärsmodeller och teknikval, med olika krav från ägare, politiker, tjänsteleverantörer och slutkunder.

Samarbetsorganisationer som t.ex. SABO, HSB, Svenska stadsnätsföreningen, Sveriges kommuner och landsting med flera, liksom kommunerna och lokala aktörer, har stor betydelse när det gäller att ställa krav och att stödja stadsnätsägarna i sin roll som tillhandahållare av öppen IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet.

Genom att bredbandsmarknaden i flera avseenden är omogen (det saknas standarder, de olika nätägarna befinner sig i kraftigt varierande utvecklingsfaser, och det finns ännu få krävande tjänster som ställer frågor kring bl.a. säkerhet och affärsmodeller på sin spets), finns ett stort behov av att fortsatt följa utvecklingen. PTS bör med olika metoder fortsätta att bevaka området. PTS bör vara aktivt i att stödja och informera berörda parter, om behovet av en god tillgänglighet till bredbandsnäten för tjänsteleverantörer. När behov föreligger, företas utredning om vilka övriga metoder PTS har till sitt förfogande för att påverka utvecklingen i önskad riktning.