Bredband i Sverige 2006 - Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet - PTS-ER-2006:22

2006-06-15

Liksom tidigare år ingår i uppdraget att göra en bedömning av hur snabbt utbyggnaden sker i olika delar av landet samt att uppskatta antalet abonnenter, vilket redovisas i denna delrapport. PTS ska också identifiera hinder avseende etablerandet av infrastruktur med hög överföringskapacitet i alla delar av landet och dessutom föreslå eller vidta åtgärder där det är påkallat. Utredningen ska innehålla en internationell jämförelse och ett brett europeiskt perspektiv. Denna del av undersökningen kommer att redovisas i en slutrapport i samband med årsredovisningen för 2006.

Uppdraget att bedöma utbyggnadstakten och uppskatta antalet abonnenter har fullgjorts genom en enkätundersökning riktad till landets kommuner och bolag som tillhandahåller nätkapacitet och bredbandsabonnemang. Resultaten visar att möjligheten att få bredband alltjämt ökar. Täckningsgraden för kopparnätet, som är det nät som når flest användare, uppgår nu till ungefär 93 procent. Även om det finns täckning i nästan hela landet innebär inte det att alla hushåll samtidigt kan få bredband. Det beror på tekniska begränsningar som att exempelvis telestationer är otillräckligt uppgraderade. PTS bedömer att antalet leveransklara bredbandsaccesser uppgår till ungefär 2,5 miljoner. Det innebär att drygt hälften av landets hushåll omgående skulle kunna få bredband. Tillväxten i antal hushåll som faktiskt väljer att skaffa bredbandsabonnemang varit något större under 2005 jämfört med föregående år. Drygt 1,7 miljoner av hushållen har idag bredbandsabonnemang. Detta är en ökning med 40 procent under 2005. Anslutningar med minst 2 Mbps utgör nu drygt hälften av alla abonnemang, jämfört med 40 procent i december 2004. Undersökningen visar också att det finns ett tydligt samband mellan orters storlek och i vilken omfattning dessa har tillgång till olika former av accessnät för bredband. Orter med färre än 250 invånare har betydligt sämre tillgång till nät jämfört med större orter.

Det finns således fortfarande områden och platser i landet som inte har tillgång till bredband eller som har få operatörer. Eftersom dessa områden ofta ligger i utpräglad glesbygd, där det saknas lönsamhet att bygga ut bredbandsnäten, är frågan om en sådan utbyggnad kommer att ske på marknadsmässig grund. Ett problem är att det idag är oklart vad som menas med god tillgång till bredband. Därför anser PTS att det behövs strategier och konkreta mål för den fortsatta bredbandsutbyggnaden. Det behövs fortsatt utredning för att identifiera mål och vilka åtgärder skulle kunna vara aktuella för att tillgodose behovet av bredband i landets alla delar. Det gäller också hur förutsättningar för långsiktigt hållbar konkurrens kan åstadkommas i områden där parallelletablering av IT-infrastruktur saknas samt eventuella problem med öppenhet i näten vad det gäller lokala aktörers begränsning av tillgång till accessnätsinfrastrukturen. Mot bakgrund av att analys och åtgärder inom dessa områden i stora delar är beroende av varandra kommer PTS att närmare utreda de aktuella frågeställningarna.