Bredband i Sverige 2007 - PTS-ER-2007:17

2007-06-27

Uppdraget är till vissa delar återkommande mellan åren men det har utökats i 2007 års regleringsbrev. Liksom tidigare år ingår i uppdraget att göra en bedömning av hur snabbt utbyggnaden sker i olika delar av landet samt att uppskatta antalet abonnenter, vilket redovisas i denna delrapport.

Bredbandsstöden är slut

De statliga stöden för etablering av bredband är tillsammans cirka 4 miljarder kronor och av dessa hade kommunerna den sista december 2006 beviljats totalt cirka 3,8 miljarder kronor. Återstående medel får användas under innevarande år. Stöden började utfärdas 2001 och löper ut nu i december 2007 efter att ha förlängts i omgångar. Under dessa år har det skett en stor ökning av tillgången till bredband i landet. År 2003 saknade exempelvis mer än hälften av alla Sveriges tätorter ett områdesnät. Redan två år senare, 2005, hade den andelen sjunkit markant till en tiondel av alla tätorter. Vi har i årets rapport samlat och presenterat information som beskriver utvecklingen av utbredning, tillgång och användning av bredband de senaste fem åren (2003-2007).

Förekomsten av IT-infrastruktur med hög kapacitet förbättras i tätorterna

Förekomsten av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet har under året förbättrats i tätorterna. Enligt PTS enkätundersökning saknas områdesnät och/eller anslutningspunkt till ortssammanbindande nät i 41 tätorter i landet. Flest tätorter utan nät finns i Skåne-, Blekinge- och Hallands Län i kommungrupperna Övriga kommuner större än 25 000 invånare, Förortskommuner och Större städer. Enligt undersökningen bor cirka 14 000 personer i tätorter som saknar nät med hög överföringskapacitet. Alla tätorter utan nät utom en har färre än 1 000 invånare. Förekomsten av nät utanför tätorter har ökat men är inte lika väl kartlagd.

Tillgången till bredband ökar

Nu är 97 procent av alla abonnentledningar i det kopparbaserade accessnätet anslutna till en telestation som erbjuder xDSL. Telia Sonera har en xDSL-täckning som motsvarar cirka 94 procent av alla abonnentledningar. Det finns operatörer som är samlokaliserade i telestationer där Telia Sonera inte erbjuder xDSL och de tillför täckning för ytterligare nästan 3 procent av abonnentledningarna. Telia Sonera har tillsammans med de samlokaliserande operatörerna ökat xDSLtäckningen med över en procentenhet sedan augusti 2006 då xDSL-täckningen var 95,6 procent av alla abonnentledningar i kopparnätet. Utifrån insamlade uppgifter kan PTS konstatera att det den 1 maj 2007 var 146 003 abonnentledningar som var anslutna till telestationer på vilka det saknas bredbandsleverantörer.

Täckningsgraden för andelen hushåll som har möjlighet att ansluta sig till bredband via kabel-tv eller optisk fiber ökar. Nu har över 1,5 miljoner hushåll möjlighet att ansluta sig till bredband via sitt kabel-tv-nät. PTS uppskattar att ungefär 800 000 hushåll har en fiberkabel in i huset.

Användningen av bredband ökar

Trenden med en växande andel fasta anslutningar fortsatte under 2006 och antalet abonnemang med fast anslutning (bredband) var 2 365 000 i slutet av 2006. Av dessa var 2 189 000 privata kunder vilket motsvarar 49 procent av alla hushåll. Vid samma tidpunkt fanns 177 000 företagskunder. Ökningen under 2006 för gruppen privata kunder var 27 procent och ökningen för företagskunder var 18 procent. Av det totala antalet anslutningar på privatmarknaden är 68 procent fasta anslutningar.

ADSL är den accessform som har störst antal hushållskunder på marknaden för fasta anslutningar och står nu för 43 procent av den totala marknaden för Internetaccesser till hushåll. Det är den accessform som har ökat kraftigast.

De som använder Internet via bredband i sitt hushåll gör det i genomsnitt 79 minuter om dagen.

Bandbredden ökar

Antalet abonnenter med Internetanslutning med minst 2 Mbit/s nedströms uppgick den 31 december 2006 till drygt 1 575 000 vilket motsvarar 67 procent av alla abonnemang med fast anslutning. I princip motsvaras hela ökningen av antalet abonnemang med fast anslutning till Internet under 2006 av anslutningar med minst 2 Mbit/s nedströms. En ökning av antalet Internetaccesser med betydligt snabbare hastigheter än 2 Mbit/s har också skett under året. Ungefär 24 procent av alla fasta Internetaccesser utgjordes i december 2006 av abonnemang med hastigheter på minst 10 Mbit/s.

Konkurrensen förändras

Antalet operatörer som äger eller förfogar över områdesnät har minskat och antalet tätorter med Telia Soneras områdesnät som enda alternativ har ökat. Antalet Internetleverantörer har för första gången sedan mätningarna startade minskat och andelen abonnemang med fast anslutning till Internet har under året ytterligare koncentrerats till de sex största Internetleverantörerna.

Slutsatser

En slutsats rörande IT-infrastrukturens fortsatta utbyggnad är att fortsatta statliga bredbandsstöd i linje med vad som föreslås i PTS rapport Förslag till bredbandsstrategi för Sverige är nödvändiga. Både för att nå ut med IT-infrastruktur till alla tätorter och kanske framförallt för att nå ut till områden utanför tätorter som idag saknar tillgång till bredbandsinfrastruktur. I Förslag till bredbandsstrategi för Sverige föreslås fortsatta offentliga stödinsatser om 1 135 miljoner varav statligt bredbandsstöd föreslås utgöra 500 miljoner och EU:s strukturfonder 567,5 miljoner. Resterande del av utbyggnadskostnaderna föreslås kommunerna och/eller kommersiella krafter svara för.

En slutsats rörande konkurrensen i bredbandsnäten är att först och främst fokusera på att förbättra konkurrensen i de befintliga näten i de fall där konkurrens saknas eller är begränsad. Ett sätt att åstadkomma detta är att funktionellt separera Telia Sonera i en grossist- och en slutkundsorganisation på det sätt som föreslås i PTS rapport Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation.