Bredbandspriser i Norden 2006 - PTS-ER-2007:1
2007-01-22
De fyra nordiska bredbandsmarknaderna – i Danmark, Finland, Norge och Sverige – har alla sett en liknande utveckling under senare år: de har en allt högre användning av Internet, det sker en tydlig övergång från modem till bredbands-access och det pågår en konsolideringsprocess genom företagsförvärv. Samtidigt har ländernas politiska mål det gemensamt att hela befolkningen ska ha tillgång till det digitala informationssamhället; ingen ska stå utanför. Det innebär att tillgången till och användningen av infrastruktur är viktigt sett ur ett konsument-perspektiv. Intresset från de nordiska regeringarna att följa utvecklingen är därför stort.
Bland formerna för bredbandsaccess är xDSL den mest utbredda och starkast växande i samtliga länder. Därefter bredband via kabel-tv-nät. I och med uppgraderingen av kabel-tv näten och utbyggnaden av Fiber LAN har vissa hushåll och företag fått flera alternativa anslutningsmöjligheter till Internet utöver kopparaccessnätet. För stora grupper saknas dock valmöjligheten mellan olika infrastrukturer och för några saknas möjligheten helt att få tillgång till bredband. I Norden fortsätter arbetet med att uppgradera kopparaccessnäten och fokus ligger nu mer på att slutkunder i mindre tätbebyggda områden också ska kunna erbjudas bredband via kopparnätet. WiMAX, ett exempel på trådlöst bredband, är på frammarsch i de nordiska länderna och kan vara ett komplement till den nätbundna tekniken.
Många kunder, oavsett nordiskt land, betalar en anslutningsavgift, dvs. en installationskostad, i samband med att de blir bredbandskunder. Avgiften, oavsett hastighet, kan vara så hög som 129 euro. De flesta kunder kan dock förvänta sig att få ett erbjudande om en kostnadsfri installation.
Priserna för ett bredbandsabonnemang varierar stort mellan de nordiska länderna. Exempelvis varierar priset på ett bredbandsabonnemang på 8 Mbps mellan 31 euro och 107 euro. För ett bredbandsabonnemang på 2 Mbps betalar de nordiska konsumenterna en månadskostnad på mellan 22 euro och 75 euro. Generellt sett har Sverige de lägsta priserna och Danmark de högsta. Danmark har dessutom det största intervallet mellan högsta och lästa pris för en och samma hastighet, medan Norge har det minsta. Sverige har mindre prisskillnader mellan olika hastigheter än de övriga länderna. Finland har visserligen större prisskillnader än de i Sverige, men mindre än de i Norge och Danmark.
För operatörerna finns i huvudsak två sätt att få tillträde till kopparaccessnätet för att kunna erbjuda bredband till sina kunder, dels genom s.k. LLUB (local loop unbundling), dels genom s.k. bitströmsaccess. Under det senaste året har priset för att hyra LLUB sjunkit i varierande grad i alla de nordiska länderna. Priset är lägst i Danmark och högst i Norge, en skillnad som motsvarar 4,4 euro per månad.
Det finns olika konkurrensproblem på marknaden som regleringsmyndigheterna på olika sätt försöker minska och eliminera. Exempel på sådana hinder kan vara begränsat tillträde till infrastruktur, långa ledtider, diskriminerande information och förändrade förutsättningar vid utbyggnad och ombyggnad av accessnät.