Bredbandskartläggning 2009 - PTS-ER-2010:5

2010-02-11

Under 2009 lanserade regeringen en nationell bredbandsstrategi. Strategin, som har en marknadsdriven utveckling i förgrunden, innehåller fem insatsområden med åtgärder. Strategin har gett en tydlig signal om den politiska viljan för området. Den övergripande målsättningen är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Det innebär att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den hastigheten. Alla hushåll och företag bör dock ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Med denna målbild blir PTS bredbandskartläggning en möjlighet att ge en gemensam lägesuppfattning av den nuvarande situationen. Resultatet från kartläggningen är också tydligt: Om Sverige ska kunna nå regeringens målsättning krävs en fortsatt utbyggnad av IT-infrastruktur med hög kapacitet i hela landet.

PTS bredbandskartläggning visar att bredbandstäckningen i Sverige är god men att överföringshastigheterna skiljer sig åt mellan olika delar av landet. En faktisk överföringshastighet på i genomsnitt 1 Mbit/s kan levereras via samtliga etablerade accesstekniker. Det finns dock områden där den befintliga ITinfrastrukturen inte är framtidssäker eftersom den inte skulle klara ökade kapacitetskrav. Sårbarheten är särskilt hög för hushåll och arbetsställen i glesbefolkade, och därmed mindre kommersiellt attraktiva, delar av landet. Detta är en utmaning eftersom PTS bredbandskartläggning visar att samhället blir allt mer beroende av bredband och att överföringshastigheten framöver behöver flerfaldigas jämfört med idag. Kartläggningen visar även att svårigheten i första hand ligger i att avgöra hur snabbt och med hur mycket kapacitetsbehovet kommer att öka, inte om en ökning av kapacitetsbehovet kommer att ske.

Idag finns en mängd faktorer som driver på den snabba utvecklingen av datatrafik i bredbandsnäten, inte minst:

  • Användning av nya tjänster som kräver en högre bandbredd,exempelvis högupplöst strömmande video.
  • Användning av fler digitala tjänster, det vill säga att fler aktiviteter utförs via Internetaccess.
  • Att tjänster används oftare och under längre tid.
  • Simultananvändning, det vill säga att flera tjänster används samtidigt.

På samma sätt som accesstekniker som klarar höga överföringshastigheter är en förutsättning för att slutanvändare ska kunna få bredbandsaccess, är en väl utbyggd transportnätsstruktur fundamental för att hastigheter som motsvarar framtidens krav och regeringens målsättning verkligen ska kunna levereras. Brister i kapacitet riskerar att ge upphov till en digital klyfta, vilken inte bara skulle försvåra vardagslivet utan även minska möjligheten till ekonomisk försörjning – inte minst för glesbygdens befolkning.

Med sin bredbandsstrategi har regeringen gett PTS ett tydligt mandat i bredbandsfrågan och en särskild roll för området. För PTS finns det därför anledning att öka myndighetens insatser för att skapa förutsättningar för en marknadsdriven utbyggnad i enlighet med regeringens intentioner. PTS främsta verktyg för detta är i nuläget:

  1. Den konkurrensfrämjande verksamheten, bland annat för att säkerställa en jämn spelplan för olika aktörers investeringar i nya nät.
  2. En effektiv spektrumförvaltning med mål att förbättra tillgängligheten.

PTS framhåller i kartläggningen att bredbandsutvecklingen har gått snabbt i Sverige. Under perioden 2007– 2009 har täckningsgraden ökat för samtliga kommersiella accesstekniker. För år 2009 är det framförallt fibernät och mobilt bredband baserat på tekniken HSPA som fått en ökad täckningsgrad, från 35 procent till 40 procent respektive 94 procent till över 99 procent. Detta innebär att fler fått tillgång till högre prestanda och att beroendet av en enskild accessteknik minskat. Utvecklingen gör att nästintill alla hushåll och företag idag har bredbandstäckning, det vill säga de grundläggande förutsättningar som krävs för att kunna ha möjlighet att få en Internetaccess med hög överföringskapacitet.

Utbyggnaden av bredband och det ökade beroendet av elektroniska kommunikationer ökar dock sårbarheten samtidigt som toleransen för störningar i näten minskar. Det gör att säkerhets- och robusthetsrelaterade frågor blir en växande utmaning i framtiden. Därtill saknar idag fortfarande ca 2 800 hushåll och arbetsställen i glesbygden helt bredbandstäckning och en stor grupp är helt beroende av trådlösa accesstekniker med lägre hastighet för att kunna få bredband.

Regionalt och lokalt finns också olika hinder för att ett hushåll eller ett företag på kort tid och utan särskilda kostnader ska kunna beställa ett bredbandsabonnemang till sin adress. Sådana hinder kan vara geografiska faktorer, exempelvis berg eller djupa dalgångar som leder till radioskugga, men också höga kostnader för exempelvis gräv- och schaktarbeten eller installation av utrustning. Det kan också hända att operatörerna inte kan ta emot fler abonnenter inom ett specifikt geografiskt område. Med andra ord finns det en rad faktorer som kan begränsa den reella möjligheten att få bredbandsaccess vilket åter understryker att det finns mycket kvar att för att nå och vidmakthålla bredband i världsklass för alla i Sverige.