Utbyggnad av bredband på landsbygd - PTS-ER-2010:10

2010-05-25

Bredbandsinfrastruktur behövs i hela landet för lokal och regional utveckling samt för framtida samhällstjänster. I glest befolkade områden, som utgör en stor del av Sveriges yta, saknas ofta kommersiella drivkrafter för att bygga bredband. Utbyggnad är där en komplex process, som oftast kräver samverkan mellan privata och offentliga aktörer, för att anlägga s.k. byanät. Ett stort antal sådana projekt pågår eller har genomförts, men många fler behövs för att tillgodose behoven.

Grundläggande förutsättningar för byalagsprojekt är finansiering, partners i privat och offentlig sektor, tillträde till mark m.m. Framgångsfaktorer är bl.a. kompetens, kontaktnät, gott samarbetsklimat och bra kontakt med kommunen och myndigheter. Tillgång till information och externt stöd kan också vara framgångsfaktorer.

Det finns främst tre typfall av byanät. Öppet nät som byalaget äger, öppet nät som operatören äger och stängt nät som byalaget äger. Öppna nät kan vara svårt att uppnå i kommersiellt ointressanta områden, men bör alltid eftersträvas.

Åtgärder krävs för bättre förutsättningar för bredbandsutbyggnad där marknaden inte bygger. Mål och strategier behöver konkretiseras lokalt, regionalt och nationellt. Regeringens bredbandsforum är en viktig aktör. Länsstyrelserna och regionförbund bör ges en tydligare roll. Kommuner kan främja på olika sätt, som samhällsplanerare, samordnare och markägare. Den nya plan- och bygglagen kan få stor betydelse.

Brist i framförhållning av offentlig finansiering och bidrag, med administrativt komplexa rutiner, gör det svårt för byalagsprojekt att ta del av dessa. Rutiner som säkerställer snabb utbetalning bör tas fram. Kommunerna bör säkerställa kompetens om bredband, bidrag, avtal och tillstånd inom området. PTS bör få ansvar för att ta fram informationsmaterial och utbildningar om offentliga stödmedel.

PTS bör, i samverkan med berörda parter, ta fram utbildningar, handledningar och rekommendationer för byggnation av framtidssäker infrastruktur med god funktion och teknisk säkerhet. Drift och förvaltning i egen regi är svårt för byalagen, liksom bedömning av effekter av att bedriva affärsverksamhet. Information om detta bör ingå i rekommendationer till byalagen. Regeringen bör uppdra åt lämplig myndighet att ta fram förslag till utformning och hantering av en självdeklaration med viktiga uppgifter om byanäten. Det bör utredas hur en nationell informations- och kunskapsbank på området kan tas fram. PTS bör i samverkan med SKL, SSNf och LRF genomföra seminarier i syfte att sprida information och goda exempel.