Goda exempel på kommunalt agerande inom bredbandsområdet - PTS-ER-2011:12

2011-04-28

Sverige har haft en bredbandspolitik sedan slutet av 1990- talet. Sverige är idag en ledande IT-nation och står sig väl i internationella sammanhang, både vad gäller användning av IT och tillgång till bredband. I regeringens bredbandsstrategi för Sverige uttrycker regeringen att utmaningen för Sverige ligger i att tillvarata de möjligheter som utvecklingen ger. Det handlar bl.a. om att öka användningen av IT i hela samhället för att stärka Sveriges konkurrenskraft, tillväxt och innovationskraft, samtidigt som en hållbar utveckling ska säkras. I strategin uttrycker regeringen vidare att utvecklingen ska vara marknadsdriven samt att alla aktörer har ett ansvar för den fortsatta utvecklingen på bredbandsområdet; användare av IT, privata aktörer och offentliga aktörer.

En effektiv bredbandsmarknad är en marknad som erbjuder innovation, tillväxt, investeringar och ett stort utbud av prisvärda tjänster till företag, hushåll och offentlig verksamhet. Konkurrensen är inte ett självändamål utan ett medel för att åstadkomma långsiktig konsumentnytta. På en effektiv marknad har vi flera marknadsaktörer som agerar relativt oberoende av varandra och som genom kontroll av infrastruktur eller teknisk utrustning har möjlighet och förutsättningar att skapa ett differentierat utbud mot slutanvändare. I vissa områden saknas det dock kommersiella förutsättningar för konkurrens mellan flera aktörer.

Nyttan med bredband kan variera mellan hushåll, företag och offentlig verksamhet. Tillgången till bredband ger redan idag förutsättningar att knyta och bibehålla sociala kontakter, att utföra arbete på distans, att ta del av samhällstjänster, medietjänster, utbildning etc. Det är också troligt att nyttan med bredband kommer att fortsätta öka med tiden för enskilda, företag och samhällsinrättningar.

Sverige befinner sig i ett teknikskifte på bredbandsområdet, där gammal teknik ersätts med ny. Den nya tekniken är avgörande för att möta en ökande efterfrågan på bandbredd till följd av förändrade behov inom såväl samhällsnyttiga instanser som bland enskilda och företag. Utbyggnaden av ny infrastruktur i Sverige kommer att kräva resurser från både privata och offentliga aktörer. I linje med gällande IT-politik och lagstiftning är det i första hand den privata marknaden som ska tillfredställa efterfrågan på bredbandsinfrastruktur och bredbandstjänster. I avsaknad av kommersiella intressen kan kommunerna, på frivillig basis, utgöra ett komplement på bredbandsmarknaden. Detta förutsätter dock att kommunerna tillfredsställer ett allmänt intresse samt att agerandet följer av en analys som visar att privata marknadskrafter, inom överskådlig tid, inte kommer att möta de behov som kommunen identifierat.

Till följd av att det råder olika förutsättningar för privat och offentlig bredbandsverksamhet kan kommunal bredbandsverksamhet snedvrida konkurrensen. Konsekvensen av en sådan snedvridning blir att privata aktörers förutsättningar för att bygga ut ny infrastruktur och tillhandahålla bredbandstjänster till slutanvändare undermineras eller hämmas i delar av Sverige. Detta riskerar att på sikt leda till att samhället tvingas investera en större andel offentliga medel för att tillfredställa ett samhälleligt behov, som hade kunnat tillfredställas av privata krafter - på marknadsmässiga villkor. För att optimera marknadsförutsättningarna, för såväl privata som offentliga aktörer, är ett nära samspel mellan kommuner och privata marknadsaktörer av största vikt.

För att underlätta detta samspel och för att främja bredbandsutvecklingen inledde PTS under våren 2010 ett nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och Konkurrensverket. Samarbetet resulterade i ett antal gemensamma principer för kommunala insatser på bredbandsområdet, där principerna tar sin utgångspunkt i gällande lagstiftning på området. Principerna offentliggjordes i oktober 2010 och vänder sig i första hand till kommunen i egenskap av samhällsplanerare, markägare och ägare av bredbandsnät. Genom ökad kunskap kring gällande regelverk ökar förutsättningarna för en aktivare ägarstyrning av den kommunala bredbandsverksamheten och för en effektivare bredbandsmarknad.
För att ytterligare ge vägledning till Sveriges kommuner har PTS genomfört denna studie av goda exempel på kommunalt agerande inom bredbandsområdet. Det finns många föredömliga kommunala verksamheter som skulle kunna uppmärksammas. I denna studie lyfter vi fram ett par av dessa verksamheter som i ett eller flera avseenden fungerar i linje med principerna för kommunala insatser på bredbandsområdet.