Sammanställning av länens rapportering om utvecklingen inom it-infrastrukturområdet för år 2015 - dnr 16-720

2016-02-26

Arbetssätt, organisation och ambitionsnivå för att hantera de frågor som rör bredband och som ligger inom länsstyrelsernas respektive regionernas ansvarsområden, skiljer sig åt. I denna pm redovisas länsstyrelsernas rapportering om länens utveckling inom it-infrastrukturområdet för år 2015.

Följande aktiviteter och åtgärder har länen angett att de vidtagit under 2015 i sina län för att bidra till att målet om att Sverige ska ha bredband i världsklass ska nås.

  • Bredbandsstrategier. Antalet län som har tagit fram en bredbandsstrategi har fortsatt att öka. År 2015 har samtliga 21 län angett att de har en regional bredbandsstrategi, jämfört med 17 län föregående år. Dessutom har 7 län uppdaterat sin strategi.
  • Bredbandsstöd. Flera län har medverkat i bredbandsstödsprojekt. Alla län har informerat om bredbandsstöd inom Landsbygdsprogrammet och påverkat regelverket. Mot bakgrund av att bredbandsstödet öppnades för ansökningar i september 2014, men inte beslutades förrän december 2015, har de flesta länsstyrelserna varit aktiva med information och samverkat med kommuner, byalag och marknadsaktörer, där många län har haft som mål för sina dialoger med intressenter att förtydliga processen och upprätthålla tålamodet hos dessa. 
  • Samverkan. Alla län har samverkat med kommuner och under 2015 i ökad omfattning även med byalag och marknadsaktörer.
  • Bredbandskoordinatorer. Tillsatt eller anställt en bredbandskoordinator med placering på länsstyrelsen eller regionen. Länen är positiva till detta och flera län håller på att ta fram nya sätt att samverka och hitta nya arbetssätt med bredbandskoordinatorn.
  • Stimulans av efterfrågan. I några län där efterfrågan fortfarande är låg, har aktiviteter för att stimmulera efterfrågan på bredband genomförts
  • Kartläggning. Allt fler län har en kartläggning av fast infrastruktur, både befintlig och planerad, men det är dock fortsatt bekymmersamt att den fasta kartläggningen i flera fall inte har uppdaterats eftersom den inte gör så stor nytta om den inte är aktuell. Det är positivt att allt fler län (ökning från 4 till 6 län), tillsammans med kommunerna börjar kartlägga den mobila infrastrukturen och sätta mål för den.
  • Avvaktan. Och slutligen nämnde några län att de inte genomfört så mycket aktiviteter eller vidtagit åtgärder, i väntan på regelverket för landsbygdsprogrammet respektive att en regional bredbandskoordinator skulle tillträda.

Andra faktorer, aktiviteter och utmaningar som påverkat utvecklingen av bredband i länen under 2015 och som länsstyrelserna i enkäten lyfter fram:

  • Flera län nämner att fiberutbyggnaden i länet fortsatt, inom och i ökande utsträckning även utanför tätort.
  • Många län har sett ett ökat intresse och verksamhet för fiberutbyggnad i sina län hos marknadsaktörer.
  • Alla län har nämnt att det försenade bredbandsstödet och dess otydliga regler varit ett hinder. Många län nämner att det då har varit extra viktigt med god samverkan. Flera län har redan intecknat stöden.
  • Låg efterfrågan på bredband i vissa län.
  • Bredbandsutbyggnaden går successivt mot områden med allt lägre kostnadstäckning (landbygd).

PTS ser att det har skett en positiv utveckling vad gäller bredbandsutbyggnad i länen under 2015. Bredbandsfrågor tillmäts allt större betydelse på den regionala nivån och länens arbete med bredbandsfrågor har överlag utvecklats väsentligt sedan år 2011, då PTS började följa utvecklingen i enlighet med regeringsuppdraget. Sammantaget visar länens svar på enkäten att hälften av länen har ett stort fokus på stödmedel till bredbandsytbyggnad medan den andra hälften även har fokus på andra bredbandsfrågor. Länens uppdrag är dock vidare än endast bredbandsstöd och det är viktigt att länen ser att de har en roll även vid sidan av stöden.