Postservice i Sverige - en kartläggning och bedömning av servicenivån samt tillämpning av PTS allmänna råd om utdelning av post - PTS-ER-2006:31

2006-10-26

I mars 2006 fick PTS i uppdrag av regeringen att kartlägga avstånden till postlådor på landsbygden m.m. och formulera vad som kan anses vara en rimlig servicenivå med hänsyn tagen till avstånd till postlådor och kostnaderna för utdelning. I uppdraget ingår att definiera vad som i brevbäringen avses med huvudväg och sidoväg samt att göra en internationell jämförelse. PTS fick dessutom i regleringsbrevet för budgetåret 2006 i uppdrag att redovisa hur PTS allmänna råd om utdelning av post vid tillhandahållandet av samhällsomfattande posttjänst enligt postlagen har tillämpats. I föreliggande rapport redovisas dessa uppdrag tillsammans.

Uppföljningen av PTS allmänna råd visar att Posten anser att det allmänna rådet har förtydligat kraven på den samhällsomfattande posttjänsten. Däremot har det inte inneburit någon större förändring av hur Posten planerar sin utdelningsservice förutom när det gäller arbetet med att främja införandet av fastighetsboxar i flerfamiljsfastigheter i tätorter. PTS bedömer att förändringar i utdelningsservicen med några få undantag har skett i enlighet med det allmänna rådet.

Av PTS kartläggning av avstånd till postlådor utanför tätort och Temoundersökningen gällande befolkningens post- och kassavanor framgår att servicenivån generellt sett är hög i Sverige. Endast 3 % av postmottagarna som betjänas av lantbrevbärare har postlådan placerad mer än 500 meter från bostaden eller verksamhetsstället och 1 % har längre än 1 000 meter till postlådan. Emellertid finns det ett mindre antal postmottagare som har betydligt längre till postlådan. PTS anser, mot bakgrund av kartläggningen och med hänsyn tagen till kostnaderna för utdelningen, att mycket talar för att ingen skall behöva ha längre än 1 000 meter till postlådan. Enligt PTS uppskattning skulle utdelningskostnaderna i förhållande till idag öka med 5 %, eller knappt 39 miljoner kr, för att betjäna de 6 500 hushåll och företag som idag har ett avstånd som är längre än 1 000 meter till postlådan.

PTS visar på två möjliga lösningar för hur postservicen kan förbättras för postmottagare med långt avstånd till postlådan utan att utdelningskostnaderna blir orimligt höga. Det första alternativet innebär att den reglering som finns idag kompletteras med ett längsta angivet avstånd om 1 000 meter till postlådan. Då principerna för brevbärarens huvudväg och sidoväg får fortsatt betydelse för Postens planering av brevbärarrutterna, bör definitionen av huvud- och sidoväg förtydligas genom att begreppen förklaras under rubriken definitioner i PTS allmänna råd. Det kan i detta sammanhang övervägas om antalet postmottagare som inte får femdagarsutdelning kan utökas något.

Ett andra alternativ är att man i Sverige, på liknande sätt som i Norge och Finland, som huvudregel anger att utdelning utanför tätort sker inom ett visst avstånd, enligt PTS förslag 200 meter, från bostaden eller verksamhetsstället. Därtill skulle postutdelningen för en viss del, exempelvis uttryckt i procent av det totala antalet postmottagare utanför tätort, kunna ske inom ett längsta avstånd om 1 000 meter från postmottagarens bostad/verksamhetsställe. Möjlighet till undantag p.g.a. orimligt höga kostnader eller otjänliga vägar skulle kunna åtföljas av krav på årlig rapportering från Posten till PTS med motivering i de enskilda fallen.