Tillgänglighet i Postens servicenät 2006 - PTS-ER:37
2006-10-26
Ett av Post- och telestyrelsens (PTS) regeringsuppdrag för 2006 är att göra en uppföljning av Postens servicenät efter det att nya avtal tecknats mellan Posten AB och de postombud som i butiker och serviceinrättningar tillhandahåller företagets tjänster och produkter. I denna rapport redogör PTS för de förändringar som skett under senare år i servicenätet, framför allt i tillgänglighetshänseende. Ett rikstäckande och välfungerande servicenät är en förutsättning för att Posten skall kunna nå ut till befolkningen med den samhällsomfattande posttjänst som anges i 1 § postlagen (1993:1684) och som Posten är skyldig att tillhandahålla. Vikten av ett heltäckande servicenät framgår också av Postens tillståndsvillkor enligt vilka PTS bl.a. formellt skall godkänna större förändringar i detta som kan innebära försämringar för befolkningen.
Postens servicenät är idag strukturerat i tre olika servicenivåer: frimärksombud, postombud och företagscenter, vilka alla betecknas som serviceställen. I rapporten konstateras att det totala antalet serviceställen har ökat jämfört med vad som angavs i PTS rapport från 2004 (PTS-ER-2004:38). Det beror framför allt på en kraftig ökning (250 %) av antalet frimärksombud som 2006 uppgick till litet drygt 2000 vilket skall jämföras med de c:a 800 Posten Partner Brev som fanns två år tidigare. Frimärksombuden utgör med vissa undantag dock inga inlämnings- eller utlämningsställen enligt tillståndsvillkorens definition, vilket innebär att man som kund inte har möjlighet att lämna in paket eller hämta aviserade försändelser.1) Denna funktion uppfylls istället av postombuden och företagscentren.
Antalet postombud (f.d. Posten Partner Brev & Paket) har ökat från 1 593 stycken år 2004 till 1 631 år 2006. Däremot har antalet företagscenter (f.d. Postcenter) minskat från 436 för att i dag uppgå till 381 stycken. Posten förklarar minskningen av företagscentren med att vissa av de tidigare postcentren i allt för stor utsträckning vände sig till privatkunder. På några orter i landet minskade därför företagscentrens kundunderlag väsentligt då privatkunderna styrdes över till postombuden. De kvarvarande företagen får idag istället sin service via lantbrevbäringen, postombuden eller andra närbelägna företagscenter. Mot denna bakgrund har PTS inte funnit skäl att ifrågasätta om Posten uppfyllt sina åtaganden i detta hänseende.
De nya partneravtal som ingåtts både på central och på lokal nivå innehåller inga större förändringar i sak. Däremot har vissa förtydliganden gjorts, bl.a. annat krav på en utbildningsansvarig hos postombuden, samt att lokalerna måste vara handikappanpassade för att partnern ska få förnya sitt samarbetsavtal med Posten.
Den i flera fall bristfälliga handikappanpassningen av postombudens butikslokaler var PTS allvarligaste invändning mot det nya servicenätet 2004. Postens arbete med att handikappanpassa butikslokalerna hade emellertid redan påbörjats innan den första rapporten skrevs. I föreliggande rapport redogör PTS för hur Posten har gått till väga, vilka svårigheter som finns i samband med anpassningsarbetet och hur långt processen har hunnit. Förutsättningarna för att servicenätet skall vara tillgänglighetsanpassat år 2010, det år som anges i Regeringens handlingsplan på det handikappolitiska området, bedömer PTS vara goda.
1) På 190 av frimärksombuden sker även utlämning av paket.