De mindre postoperatörernas verksamheter - PTS-ER-2009:20
2009-05-04
I PTS regleringsbrev anges bl.a. att myndigheten ska belysa situationen på marknaden och de förändringar som sker. I Sverige har vi haft en ”avreglerad” postmarknad sedan 1993. Varför ser då marknaden ser ut som den gör och vilka är förutsättningarna för att etablera, driva och expandera ett företag inom sektorn för postverksamhet och postnära tjänster i Sverige? Frågan har ställts till postoperatörer med verksamhet i Sverige (exklusive Posten) och det är framförallt deras svar som behandlas i denna rapport.
Det dåvarande Postverkets monopol avskaffades 1993. Sedan dess har uppskattningsvis ett drygt 100-tal operatörer under en period aktivt bedrivit någon form av postverksamhet på den svenska marknaden (1). I oktober 2008 fanns det ett 30-tal verksamma operatörer (2) i Sverige varav Bring CityMail och SDR, vid sidan av Posten, är de största. 2007 var Postens andel 90,67 %, Bring CityMails 9,12 % och övrigas 0,21 procent. Av de senare svarar de två största operatörerna i denna grupp för ett lika stort antal försändelser som alla de övriga sammantagna.
Merparten av de nu undersökta operatörerna är verksamma i och omkring städer av skiftande storlek med undantag för storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö där endast Bring CityMail konkurrerar med Posten. De största volymerna hanteras av de operatörer som har regional eller rikstäckande verksamhet medan de lokala aktörerna är småskaliga. Nästan en tredjedel av operatörerna menar att de har svårt att livnära sig på enbart post- och postnära verksamhet. För att få verksamheten att gå ihop kombinerar de postverksamheten med annan verksamhet av varierande slag. Verksamheten är till synes mer renodlad kring posttjänster bland de större aktörerna.
En av de förutsättningar som en nyetablerad postoperatör måste hantera är att postmarknaden domineras av en mycket stark aktör, Posten. Postens dominans och starka tradition på marknaden medför att en ny operatör måste ägna betydande resurser till att övertyga kunderna om att de utgör ett fullgott alternativ lokalt eller regionalt. PTS tror i detta sammanhang att ytterligare informationsinsatser från myndighetens och från Fria Postoperatörers Förbunds (FPF) sida skulle kunna hjälpa operatörerna att synas mer.
PTS och Konkurrensverket får i undersökningen kritik av några operatörer vilka anser att de konkurrensvårdande myndigheterna inte har haft tillräckligt fokus på den avreglerade postmarknaden. Enligt PTS mening skulle ett införande av principerna om icke-diskriminering och insyn avseende både avgifter och övriga villkor i postlagen innebära ett ytterligare stöd i PTS tillsyn och göra den kraftfullare. Inför den pågående översynen av postlagen har PTS därför framfört att EU direktivets bestämmelse i artikel 12 om ickediskriminering och insyn bör införas i postlagstiftningen. Myndigheten arbetar för närvarande också i ett projekt med att klargöra vad som bör anses vara ett rimligt pris och en skälig vinstmarginal vid granskningen av Postens prissättning.
Ett antal operatörer har angett den bristande tillgängligheten till den postala infrastrukturen som ett hinder vid etablering. Dessutom skriver några av de i sammanhanget större operatörerna att det bör ges ökade möjligheter att köpa delar av Postens distributionskedja till kostnadsbaserade priser. PTS kommer i samband med postlagsutredningen överväga hur dessa frågor kan tillvaratas i lagstiftningen och hur artikel 11 a i EUs postdirektiv, gällande tillgång till postal infrastruktur, har införlivats i svensk rätt.
Endast ett fåtal operatörer angav att de krav som sektorslagstiftning och myndighetsföreskrifter ställer upp innebär svårigheter vid etablering och expansion av postverksamhet. Operatörerna pekar istället på att regler och rutiner vid offentlig upphandling kan minska möjligheterna att konkurrera om viktiga kunder. Enligt PTS bedömning kan det här finnas behov av informationsinsatser som riktar sig till såväl upphandlingsansvariga som postoperatörer. PTS kan också konstatera att de mindre operatörernas möjligheter att konkurrera framgångsrikt i de offentliga upphandlingarna troligtvis skulle öka om flera operatörer kunde samverka och lämna in gemensamma anbud som täcker ett större geografiskt område.
(1) Från och med 1 januari 1997 krävs tillstånd för postverksamhet. Antalet beviljade tillstånd genom åren är betydligt fler än 100 men många av dessa återkallades utan att någon postverksamhet hade bedrivits. Se PTS rapporterna ”Service och konkurrens” från 1998 (dnr 98-4158/69) och ”Service och konkurrens” från 1999 (dnr 99-3390).
(2) På PTS hemsida presenteras en lista med postoperatörer med tillstånd att bedriva postverksamhet i oktober 2008. (http://www.pts.se/upload/Ovrigt/Post/lista_postoperatorer.pdf). På denna lista finns 31 operatörer. I denna rapport behandlas två av dessa operatörer, CityMail International AB och Citymail Sweden, som en operatör och refereras till som Bring Citymail. Vi utgår därför i denna rapport från att det vid den aktuella tidpunkten fanns 30 operatörer med tillstånd att bedriva verksamhet på den svenska postmarknaden.