Användningen av frekvensutrymme efter det att de analoga markbundna TV-sändningarna upphört - PTS-ER-2006:35

2006-09-01

Riksdagen har beslutat att den marksända televisionen helt ska övergå till digital teknik. De analoga markbundna TV-sändningarna släcks ned i etapper och ska ha upphört helt den 1 februari 2008. Då digital teknik är väsentligt mer frekvenseffektiv än analog teknik kan frekvensutrymme frigöras vid nedsläckningen av de analoga sändningarna.

 

Band I (47 – 68 MHz) kommer efter nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna inte att användas för TV eller annan rundradio.

Band III (174 – 230 MHz) kommer efter nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna inte att användas för TV-utsändningar.

Band IV och V (470 – 862 MHz) används för fem driftsatta DVB-T-nät för marksänd digital-TV.

PTS slutsatser:

  • Minst 189 MHz kan frigöras genom nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna.
  • Det finns en stor dold resurs i återanvändbart frekvensutrymme - både utnyttjandemässigt och ekonomiskt.
  • Det finns ett flertal realistiska alternativ till användning av band I, III, IV och V efter nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna.
  • Frekvensutrymme har ett stort ekonomiskt och samhälleligt värde.
  • Internationell samordning har ett mycket stort värde.
  • Framtida teknikutveckling bör inte förhindras genom beslut idag.
  • Det måste övervägas om frekvensutrymme som tidigare nyttjats för utsändning av rundradio och TV kan användas på andra sätt som medför ett ökat värde för samhället och konsumenterna.

Radiofrekvenser är en begränsad resurs som bör användas på ett så effektivt sätt som möjligt och så att den samhälleliga nyttan av användningen blir så stor som möjligt. PTS anser att teknik- och tjänsteneutrala tillstånd, vilka ger tillståndshavarna möjlighet att anpassa sig till den pågående teknikutvecklingen och marknadens efterfrågan, bör vara en vägledande princip vid tilldelning av tillstånd för användning av radiofrekvenser.

I band I (47 – 68 MHz) kan frigöras 21 MHz för nya system efter nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna. PTS bedömer att det kommersiella intresset för att använda band I är litet. Däremot har Försvarsmakten uttryckt intresse för bandet. Intresse finns även från radioamatörer.

I band III (174 – 230 MHz) finns det efter Internationella Teleunionens regionala radiokommunikationskonferens i Genève 2006 (RRC-06) internationellt koordinerat utrymme för ett rikstäckande och tre regionala T-DAB-nät samt ett rikstäckande DVB-T-nät. Regeringen har beslutat att inte vidare bygga ut den digitala ljudradion i Sverige. Band III, d.v.s. 56 MHz, skulle därför i dess helhet kunna användas för nya system.

Försvarsmakten har till PTS uttryckt intresse för att använda frekvensbandet 230 – 240 MHz, som inte ingår i band III men som kan påverkas av eventuella framtida beslut om utbyggnad av digital ljudradio (T-DAB).

I band IV och V (470 – 862 MHz) finns det efter RRC-06 internationellt koordinerat utrymme för sju rikstäckande DVB-T-nät. För närvarande finns det fem DVB-T-nät för marksänd digital-TV i band IV och V. Kvar finns då frekvensutrymme motsvarande två rikstäckande internationellt koordinerade DVB-T-nät, d.v.s. 112 MHz.

Frekvenskanaler som är planerade för marksänd digital-TV men där någon sändare inte finns i ett visst geografiskt område utsätts för viss störning från angränsande kanaler. Dessa frekvenskanaler skulle dock kunna återanvändas för andra tillämpningar, under förutsättning att tekniska kriterier för samexistens kan fastställas (s.k. återanvändbart frekvensutrymme).

PTS uppskattar att det återanvändbara frekvensutrymmet kan uppgå till så mycket som 200 MHz.

Frekvensutrymmet i band III, IV och V kan efter nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna användas för flera olika slags tjänster.

  • Fler SDTV-program (TV i standardupplösning) i marksänd digital-TV
  • HDTV (TV i högupplösning) i marksänd digital-TV
  • Mobil-TV
  • FWA – trådlöst bredband för fast mottagning
  • Mobilt bredband/mobiltelefoni.

Utöver de ovan angivna tjänsterna kan även andra tillämpningsområden tänkas i band I, III, IV och V. Det kan röra sig om digital ljudradio, lågeffektutrustning som kan användas utan tillståndsplikt samt militära system.

Av utfallet från RRC-06 följer att det i Sverige kan byggas ut högst två nya rikstäckande DVB-T-nät i band IV och V utöver redan befintliga fem DVB-T-nät. Två DVB-T-nät möjliggör upp till 14 SDTV-program i MPEG-2-komprimeringsformat.

HDTV är en utveckling av SDTV som förbättrar användarupplevelsen genom ökad kvalitet (högre upplösning) på TV-bilden. Enligt PTS uppfattning förutsätter HDTV i marksänd digital-TV att MPEG-4-komprimering används.

Mobil-TV innebär TV-mottagning i en bärbar terminal, i de flesta fall någon form av mobiltelefon. Mobil-TV-tjänster kan realiseras med flera olika tekniska lösningar varav några, exempelvis DVB-H och den besläktade tekniken MediaFLO, huvudsakligen är avsedda att användas i band III, IV och V medan andra, däribland MBMS, huvudsakligen är avsedda att användas i de frekvensband som används för mobiltelefoni. En utbyggnad av rikstäckande DVB-H-nät (eller liknande system) i band III, IV och V förutsätter att internationellt koordinerat frekvensutrymme tas i anspråk. Det innebär att DVB-H-näten konkurrerar med en eventuell framtida utbyggnad av DVB-T (SDTV eller HDTV) om frekvensutrymme. PTS utredning visar dock att MBMS-liknande system i band III, IV och V skulle kunna ha goda förutsättningar att samexistera med DVB-T-nät och därför vara ett frekvenseffektivt alternativ.

Teoretiska FWA-system (trådlöst bredband för fast mottagning) skulle enligt PTS analys kunna ha goda möjligheter att samexistera med befintliga och framtida DVB-T-nät i återanvändbara frekvenser. Band III, IV och V har vågutbrednings¬egenskaper som gör att utbyggnad av FWA i dessa band skulle kunna bli kostnadsmässigt attraktiv.

En grundläggande begränsning när det gäller att använda band III, IV och V för mobilt bredband/mobiltelefoni är att upplänken (förbindelsen från terminalen till basstationen) inte ryms inom den frekvensplanering som antagits vid RRC-06. PTS bedömer dessutom att de kommersiella möjligheterna för en tillkommande aktör som erbjuder mobilt bredband kan vara begränsade i Sverige.

PTS uppfattning är att beslut om användning av frekvensutrymme bör föregås av noggranna utredningar om hur frekvensutrymmet kan fördelas på ett sätt som tillför samhället det största värdet. Flera kommersiella aktörer kan ha intresse av att betala stora belopp i auktioner för att få tillgång till frekvensutrymme. Ett annat sätt att värdera frekvensutrymme är att beräkna den samhällsnytta som radioanvändningen i frekvensutrymmet skapar. PTS uppfattning är att det går att uppnå stora vinster för samhället med en mer effektiv och flexibel resursanvändning av frekvensutrymme. Dessa vinster kan enligt PTS bedömning i huvudsak väntas tillfalla konsumenter och andra användare genom sänkta priser för och ett ökat utbud av elektroniska kommunikationstjänster.

EU-kommissionen har inriktat sig på möjligheterna att frigöra frekvensutrymme på ett samordnat sätt inom EU. På det sättet anser kommissionen att det största ekonomiska värdet av övergången kan realiseras, eftersom det europeiska näringslivet då får möjlighet att utveckla varor och tjänster för en gemensam marknad och inte för skilda nationella marknader.

PTS anser att det vore av stort värde om de europeiska länderna samordnat kan komma överens om hur hela eller delar av det frekvensutrymme som frigörs i och med nedsläckningen av de analoga TV-sändningarna ska användas. Därför bör Sverige, enligt PTS mening, inte fatta i praktiken oåterkalleliga beslut om användning av frekvensutrymme i band III, IV och V innan de europeiska länderna fattat ett gemensamt beslut i frågan.

Ett beslut att ta i anspråk tillgängligt frekvensutrymme i band IV och V för ytterligare två rikstäckande DVB-T-nät medför att frekvensutrymmet för överskådlig tid framåt ”låses upp” på ett sätt som inte medger användning av eventuell framtida utvecklad teknik. Ett sådant beslut skulle bl.a. kunna kraftigt försvåra kommande övergång från MPEG-2-komprimering till MPEG-4-komprimering i näten för marksänd digital-TV.

PTS anser att det måste övervägas om andra användningar, t.ex. de som redovisas i denna rapport, kan tillföra samhället och konsumenterna ett större värde än vad användning för ytterligare TV-tjänster skulle göra. Öppna förfaranden för tilldelning av tillstånd för användning av frekvensutrymme med villkor som är teknik- och tjänsteneutrala skulle, enligt PTS uppfattning, ge bäst förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av frekvensutrymmet och även kunna medföra positiva effekter i form av möjlighet till teknikutveckling och/eller ekonomisk utveckling för landet.