Frekvensplanering FM-bandet - möjligheter till ytterligare rikstäckande analoga ljudradiosändningar - PTS-ER-2008:6

2008-02-15

Aspekter som framgår i genomgången nedan är:

• Vilka möjligheter finns det att höja effekten för befintliga PLR-sändare , och därmed öka täckningsområdet, samt vilka konsekvenser får en sådan effekthöjning?
• Kan ytterligare rikstäckande FM-nät införas?

Vad gäller möjligheter att höja effekten för befintliga PLR-sändningar, och därmed öka täckningsområdet, anser myndigheten att konsultbolagets tekniska analys av detta alternativ pekar på svårigheter av sådan art att det inte utgör något alternativ att arbeta vidare med.

Myndighetens samlade bedömning är emellertid att det finns vissa möjligheter att frigöra frekvenser till ett nytt nationellt nät för analoga ljudradiosändningar, dock inte utan påverkan på befintlig FM-användning. Detta ställningstagande är förenat med vetskapen om att ett beslut i denna riktning måste beakta ett flertal mer eller mindre okända faktorer.

De möjliga alternativen för att frigöra frekvenser till nya nät är: användning med utgångspunkt i befintlig frekvensplan eller att genomföra en total omplanering – båda kräver dock utökad infrastruktur utöver användandet av den befintliga. En stor skillnad mellan dessa båda alternativ är att det förstnämnda endast medger ett ytterligare nät, medan en total omplanering skulle kunna frigöra utrymme för fler nät. Därutöver innebär det att utgå från den befintliga frekvensplanen att det nya nätet innehar en avsevärt lägre täckningsgrad än de befintliga samt att fler nya sändarpositioner behövs än vad som är fallet med en total omplanering. En omplanering innebär i sin tur en större påverkan på de befintliga nätens täckningsgrad samt mycket större tids- och resursåtgång för alla berörda parter.

PTS anser att av dessa två alternativ så utgör användning med utgångspunkt i befintlig frekvensplan den idag bästa – med förbehållet att myndigheten ser en utökad användning av digital radio i samma band som en komplicerande faktor i sammanhanget.

Att bibehålla frekvensplanen och däri tillskapa utrymme för ytterligare nät kräver dock ytterligare arbete gällande detaljerad frekvensplanering inom landet och samma sak gäller för koordineringar med berörda grannländer. Till detta kommer detaljerad analys av vilken befintlig radioanvändning som behöver ändras eller tas bort för att möjliggöra nationella sändningar. Behovet av sådana ändringar kan förväntas vara störst i storstadsområden där frekvensanvändningen redan idag är mer intensiv.

En viktig fråga i sammanhanget är definitionen av täckning för ett nytt nationellt nät – ska utgångspunkten vara geografisk yta eller befolkningstäckning?

Ett kommersiellt intressant alternativ skulle lika gärna kunna utgå från befolkningsmässiga grunder. Utöver villkor i möjliga framtida tillstånd så vore det även intressant att – givet just att det finns en kommersiell aspekt – se över möjligheterna till stegvist införande av det nya nätet. Det vill säga börja där det är kommersiellt intressant att bedriva sändningar (= stor population).

Den genomförda studien indikerar att användandet av befintlig infrastruktur för nya sändare ger att ett nät med 73% yttäckning skulle kunna realiseras, med följande påverkansfaktorer:

Påverkan på befintlig PLR: stor beroende på att ett nytt nät främst kan realiseras i de frekvensområden där dessa sändare befinner sig (delvis ett resultat av att befintliga P1-P4 skulle påverkas i så liten utsträckning som möjligt – se uppdragsbeskrivning nedan).

Påverkan på Närradio: till viss del genom att ett nytt rikstäckande nät kan komma att förändra förutsättningarna för fortsatt utbyggnad av närradion.

Påverkan på de befintliga nationella FM-näten: liten alternativt begränsad beroende på utfallet av koordineringen – dock ska det påpekas att kvalitetsaspekten möjligtvis kan påverkas vid en minskning av övertäckningen för dessa nät (åtgärdsalternativ inom omplanering av befintlig frekvensplan).