Framtida nummerbehov för teletjänster

2001-11-30

Rapport på uppdrag av PTS

Post- och telestyrelsen (PTS) har ansvaret för den svenska nummerplanen för telefoni (E.164), och fördelningen av nummerresurser till teleoperatörerna på telemarknaden. PTS arbetar med ett projekt där målet är att ta fram ett förslag till en långsiktigt hållbar övergripande struktur för nummerplanen samt förslag till tidplan för eventuella förändringar i den nuvarande strukturen. Projektet kring en ny nummerplan omfattar ett flertal delprojekt där bland annat det framtida nummerbehovet för teletjänster behöver utredas. Företagen HiQ Data AB, AB Stelacon och A-focus (med HiQ Data AB som projektledare) fick i uppdrag av PTS att utreda detta framtida behov. Syftet med uppdraget var att undersöka på vilket sätt framtida teletjänster, exklusive taltelefonitjänster, kommer att namnges och adresseras samt i vilken utsträckning nummerplanen för telefoni, eller andra nummerplaner och adresseringsmetoder, kommer att användas för detta ändamål. Bedömningen omfattar den framtida utvecklingen på tre, fem och tio års sikt och har beskrivits i rapporten som tre olika scenarior.

Med namn avses en kombination av tecken (siffror eller bokstäver) som används för att identifiera en slutanvändare eller en teletjänst. En adress används för att peka ut en nätanslutningspunkt och används för dirigeringen i telenätet.

Studien är baserade på dels sekundär information från rapporter, undersökningar, artiklar, tekniska specifikation etc, samt från PTS befintliga material inom området, dels intervjuer med aktörer på marknaden. De intervjuade företagen har valts i syfte att få så mycket information, inom ramen för uppdraget, som möjligt. Totalt har 25 intervjuer genomförts på 21 olika företag.

Idag används E.164 främst för abonnemang för fasta och mobila teletjänster, men även för särskilda tjänster såsom betalteletjänster, frisamtalstjänster, personsökningstjänster etc. E.164 används både som namngivare och för adressering. Under det senaste året har E.164 främst använts för tillväxt i antal abonnemang (företrädesvis mobilteleabonnemang) och för betalteletjänster.

Med den takt som telemarknaden utvecklar sig är det i princip omöjligt att göra säkra prognoser så långt fram i tiden som tio år. Utifrån den insamlade material av både sekundär och primär information har vi dock skapat oss en bild över vad vi anser vara en trolig utveckling av framtida teletjänster samt nummer- och adresseringsbehov. Att nya tjänster kommer att utvecklas är att förvänta, frågan är dock i vilken utsträckning, nya tjänster kommer att behöva använda nummer ur E.164.

Den allmänt rådande inställningen är att konvergensen mellan telekommunikation, datakommunikation, underhållning och informationsteknologi medför att det i framtiden sker en övergång till Internetnamn och IP-adresser. Frågan är dock när detta inträffar och i vilken utsträckning den utvecklingen medför ett minskat behov av E.164-nummer. Det finns en mängd tekniska förutsättningar som påverkar detta, direkt eller indirekt, bland annat det arbete som sker inom standardiseringsprojektet 3GPP, migreringen från IPv4 till IPv6 samt användning av dynamiska och/eller statiska IP-adresser.

De trender som vi bedömer kommer att få störst påverkan på behovet av E.164-nummer för nya teletjänster är;

  • En tydlig utveckling mot allt mer (och fler) intelligenta terminaler, primärt för mobil kommunikation, vilket medför att användarna har möjlighet att få tillgång till ett större och mer avancerat utbud av tjänster.
  • En utveckling mot att befintliga telenät ersätts med, eller utvecklas till, nya nät som på ett mer fördelaktigt sätt kan hantera överföring av både tal och data och därmed kan en mängd nya tjänster utvecklas, bl a inom området infotainment.
  • En utbredd användning av IP-adressering som kan leda till antingen en ökning eller en minskning av behovet av E.164-nummer, beroende på hur och när IP-adressering införs helt ut.
  • Allt billigare terminaler blir, trots utökad funktionalitet, allt billigare att tillverka vilket i sin tur ökar genomsnittligt antal terminaler per person och att förutsättningarna för att bygga in telekommunikationstekniken direkt i fler terminaler och elektronisk utrustning förbättras.
  • Användarnas invanda beteende och innehav av terminaler utan intelligens gör att användarna kommer att behöva använda E.164 längre än vad som styrs av de tekniska förutsättningarna.

Vår bedömning är att förbättrad nätteknik, bättre och fler terminaler och användarnas mognad gynnar tjänsteutvecklingen. Denna utveckling gynnar i sin tur antalet tjänste- och innehållsleverantörer som får ett växande och mer varierande kundunderlag att erbjuda sina tjänster till. Det är dock långt ifrån alla tjänster som kommer att kräva E.164 för att kunna erbjudas. Vår bedömning är att de områden som har störst påverkan på behovet av E.164, förutom tillväxt i antal abonnemang, är tillväxten i betalteletjänster inom infotainmentområdet och telematiktjänster.

Under de kommande tre till fem åren kommer E.164 fortfarande att vara den dominerande namngivnings- och adresseringsmetoden. Antalet terminaler per individ ökar vilket i sin tur medför en viss tillväxt i antalet abonnemang. De nya tjänster som kommer att erbjudas abonnenterna, med hänsyn tagen till nummerplanen, kommer främst att vara betalteletjänster, både telefonibaserade betalteletjänster som kan nås från både det fasta och de mobila telenäten och SMS-baserade betalteletjänster som enbart nås via de mobila telenäten. Det sistnämnda genom en utökning av de så kallade infotainmenttjänsterna.

På längre sikt, sex till tio år, kommer IP-adressering och Internetnamn att få allt större betydelse. E.164 kommer dock att användas för taltelefoni under överskådlig framtid. Genom att användarnas beteende och vana har utvecklats och att IP-terminaler ökar kommer tillväxten av de telefonibaserade betalteletjänsterna att mattas av. Övriga innehållstjänster namnges och adresseras med hjälp av IP.

På kort sikt kommer telematiktjänster som utnyttjar det publika telenätet att öka i en konstant, relativt måttlig, takt. En viss ökning kommer att ske inom produktionsindustrin och genom förekomsten av E.164 inbyggt i olika system. Den främsta ökningen står dock fordonsindustrin samt styr- och reglertekniken för.

I slutet av perioden har förekomsten av telematiktjänster ökat avsevärt men då också användningen av IP-adresser. Utvecklingen medför också att terminaler endast för paketförmedlad trafik kommer att utvecklas och därmed behövs inte E.164 i alls samma utsträckning.

Vidare är det möjligt att utvecklingen av inbyggda system expanderat kraftigt och därmed också behovet av E.164, detta förutsätter dock att kostnaderna för terminaler och transmission sjunker. Viss tillväxt sker under perioden för frisamtalstjänster, som dock minskar om fem till tio år till förmån för webbaserade gränssnitt, personliga nummer och ”on-site”-transaktioner.

Förutom ovanstående områden finns det särskilda behov av nummer för vissa typer av tjänster. Dessa faktorer påverkar endast i viss utsträckning det totala antalet nummer som behövs då tillgången till sådana nummer kan öka intresset för tjänsteleverantörerna något. Den största konsekvensen blir istället att den befintliga nummerplanen kan behöva ändras för att tillgodose dessa områden.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att ny teknik sannolikt medför att behovet av E.164 minskar framförallt för andra tjänster än den traditionella taltelefonitjänsten. Historiskt sett vet vi också att den tekniska utvecklingen inte alltid får det snabba genomslag i verkligheten som förutspås. Vad gäller E.164 är det mycket som skall ske innan behovet avtar såsom migrering till ny teknik, byte av stödsystem, användarnas beteende, stora investeringar etc vilket gör att ”gammal” teknik ändå uppfattas som det bästa alternativet och får leva en lång tid framöver. Vidare bidrar lågkonjunkturen givetvis negativt på utvecklingstakten för framtida tjänsteutbud och antalet aktiva tjänsteleverantörer. Det mest sannolika är att IPadresser och E.164 kommer att leva parallellt under många år framöver.