UMTS - en överblick av utbyggnaden - PTS-ER-2003:30

2003-08-01

Delrapport.

Processen med att förbereda införandet av tredje generationens mobiltelefoni – UMTS - genom ändring av lagstiftning, utformning av ett inbjudningsförfarande för tillstånden för UMTS och slutligen tillståndshavarnas ansträngningar att fullfölja utbyggnaden enligt sina utfästelser har pågått i snart fem år - från december 1998, då Europaparlamentet och rådet fattade beslut 128/1999/EG om ett samordnat införande av ett system för mobil och trådlös telekommunikation av tredje generationen.

I samband med infrastruktursatsningar av denna omfattning uppstår problem av olika slag. 3G-satsningen finansieras, i motsats till många andra infrastruktursatsningar av den här storleken, helt av marknadsaktörerna. Master som behöver byggas, för att få behövlig infrastruktur till stånd, påverkar natur- och kulturmiljö och kommunerna måste göra svåra avvägningar mellan olika intressen. Frågan om strålning från mobilsystem måste ges utrymme och kräver omfattande informationsinsatser från såväl berörda myndigheter som UMTStillståndshavarna själva.

PTS har under utbyggnadstiden försökt att hålla en kontinuerlig dialog med de myndigheter och organisationer som direkt eller indirekt är delaktiga i utbyggnadsprocessen. Det har förekommit täta kontakter mellan företrädare för PTS och Svenska kommunförbundet, enskilda kommuner, länsstyrelser, försvarsmakten och luftfartsverket. I frågor som rör strålning från mobilsystem har PTS, genom den etablerade samrådsgruppen, fört en dialog med Statens strålskyddsinstitut, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Elsäkerhetsverket och Boverket. Inom ramen för detta samarbete har det utformats informationsmaterial, som riktar sig till lokala och regionala beslutsfattare och allmänheten.

Samlokalisering av master har sedan utbyggnadens början varit en fråga som legat i fokus för allas intresse. I januari 2001 gav regeringen Boverket i uppdrag att utreda utbyggnaden av UMTS-näten och vilken inverkan den har på främst natur- och kulturvärden. Glesbygdsverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, PTS och Svenska kommunförbundet medverkade i utredningen. I en rapport, som överlämnades till regeringen den 11 maj 2001, (Boverkets dnr: 20120-227/2001), drog Boverket slutsatsen att en samordning är nödvändig för att minimera påverkan på natur- och kulturmiljön. Boverket anförde i sin rapport fördelarna med att en kommun behandlar bygglovsärenden från den operatör som först lämnar in ansökningar om bygglov i kommunen först, eftersom då nästa bygglovssökande operatör skulle ha möjlighet att ta hänsyn till dessa bygglov i sin planering. Syftet angavs vara att minska risken för parallella mastsystem. Boverket och Svenska kommunförbundet och senare även PTS och Svenska kommunförbundet har sedan försökt få till stånd en överenskommelse mellan mobiloperatörerna rörande samlokalisering. Detta har dock inte lyckats vid något av tillfällena.

Alla fyra innehavare av UMTS-tillstånd har under utbyggnadens gång hos PTS ansökt om lättnader i tillståndsvillkoren. Samtliga tillståndshavare har anfört att de har problem med kommunernas handläggning av bygglovsärenden, vilket anges ha försenat utbyggnaden. PTS har inte i något av ärendena ansett att tillståndshavarnas argument är tillräckligt starka för att medge förändrade villkor.

Samtidigt som tidsplanen för utbyggnaden av 3G-näten påverkas av det ovan sagda är det ändå glädjande att 3G-täckningen i Sverige redan är hög och att den vid årsskiftet 2003/2004 kommer att vara ännu högre. PTS förhoppning är att samarbetet mellan 3G-operatörerna kommer att öka och att detta underlättar tillståndshavarnas möjlighet att uppfylla tillståndsvillkoren, såvitt avser krav på täckning, vid årsskiftet 2003/2004. PTS kommer att följa upp UMTStillståndshavarnas utfästelser och vidta lämpliga åtgärder för att se till att de tillståndsvillkor som åvilar tillståndshavarna efterlevs.

PTS gav i slutet av år 2002 två forskare på Chalmers Tekniska Högskola i uppdrag att göra en oberoende bedömning av de totala investeringsnivåerna för de svenska UMTS-näten. Bakgrunden till uppdraget var bl. a. att Kommissionen beställt en rapport från konsultföretaget Mckinsey och i den rapporten framställdes Sverige som ett av de länder i Europa som skulle få de dyraste UMTS-näten. Chalmersforskarnas bedömning var att investeringarna i de svenska UMTS-näten skulle uppgå till ca 24,5 miljarder kr och att den totala investeringen skulle kunna minska med ytterligare 5 miljarder, om UMTS-operatörerna samarbetade fullt ut enligt de möjligheter som ges i tillståndsvillkoren. Detta skulle jämföras med Mckinsey-rapporten, där kostnaderna för den svenska UMTS-utbyggnaden uppskattades till mer än 300 miljarder kr.

Lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) trädde i kraft den 25 juli 2003. Bakgrunden till lagens tillkomst är att en översyn har gjorts inom EU på området för elektronisk kommunikation. Den nya lagen skiljer sig på en rad punkter från de tidigare gällande lagarna på området – telelagen (1993:597) och lagen om radiokommunikation (1993:599). När det gäller reglering som har samband med tillkomst av infrastruktur återfinns i detta sammanhang i huvudsak två regler i det nya regelverket; PTS skyldighet att ge en operatör skälig tid för rättelse innan PTS förelägger denne att vidta den aktuella rättelsen (7 kap. 4 §) och PTS bemyndigande att under vissa förutsättningar fatta beslut om samlokalisering i master (4 kap. 14 §).

Operatörer skall alltså ges skälig tid för rättelse innan PTS kan fatta beslut om föreläggande. Tidigare har PTS omedelbart kunnat fatta beslut om föreläggande, när fel eller brister konstaterats. Skälig tid enligt den nya lagen anges vara minst en månad. Beroende på omständigheterna i varje enskilt fall kan det röra sig om en mycket längre period.

Samlokalisering kan bli aktuell då en operatör inte har fått bygglov för att uppföra en mast i en kommun och det inte finns några alternativa placeringar för masten. Om det då finns en annan operatör som har en mast i området, kan den förstnämnde operatören ansöka hos PTS om samlokalisering. PTS kan endast besluta om samlokalisering när en kommun väl har fattat beslut om avslag i ett bygglovsärende. I vissa fall kan PTS besluta om samlokalisering, även om avslagsbeslutet i bygglovsärendet inte har prövats i högre instans. PTS prövning av ärenden som gäller samlokalisering sker alltså enligt lagen om elektronisk kommunikation och inte enligt plan- och bygglagen (1987:10). Innan PTS fattar ett beslut ska samråd ske med berörda parter. PTS beslut om samlokalisering kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Den operatör som upplåter utrymme i sin mast har rätt till marknadsmässig ersättning av den operatör som får tillträde till masten.