Konkurrensen i accessnätet. Tredje rapporten 2004 - PTS-ER-2004:34

2004-10-01

Denna rapport är en lägesrapport över marknadsutvecklingen avseende tillträde till accessnätet vilket Post- och telestyrelsen fått i uppdrag att redovisa till regeringen i årets regleringsbrev.

Kapitel 1 ger bakgrund till rapporten och en sammanfattning av det legala ramverket för LLUB, bitström och fast telefoniabonnemang. Kapitel 2 redogör för marknadsutvecklingen avseende Internetanslutning med hög överföringskapacitet och speciellt xDSL samt kortfattat även utvecklingen för fast telefoniabonnemang. Utvecklingen för xDSL redovisas fram t.o.m. kvartal 2 2004 medan övrig data är redovisas fram t.o.m. årsskiftet 2003/2004. Bilaga 1 förklarar översiktligt vad ett accessnät är och vilka olika tillträdesformer som finns till det traditionella accessnätet, speciellt bitströmstillträde och tillträde via LLUB.

I Sverige är det TeliaSonera som ensamt äger det traditionella accessnätet och är därför anmält att ha ett betydande inflytande på marknaden för den allmänt tillgängliga telefonitjänsten. Tillträde för andra operatörer till det traditionella accessnätet kan ske antingen via det reglerade tillträdet i form av LLUB (fullt- eller delat tillträde) eller tillträde via bitström med eller utan olika förädlingsgrader. I enlighet med LLUB-förordningen har TeliaSonera en skyldighet att ge tillträde till sitt accessnät till andra operatörer på likvärdiga villkor och till kostnadsorienterade priser avseende tillträde i form av LLUB.

Ett antal olika accessformer för Internetanslutning med hög överföringskapacitet är tillgängliga idag. Access via det traditionella accessnätet, via kabel-TV och via annan fast access (fiber-LAN) är de vanligaste formerna. Andra former, som inte har samma typ av spridning är Fixed Wireless Access (FWA), Power Line Communication (PLC) och satellit. Den snabbast växande formen är xDSLanslutning via det traditionella accessnätet där TeliaSonera fortsatt har en dominerande ställning. XDSL via LLUB har accelererat kraftigt sedan mitten av 2003 och LLUB står nu för den största delen av ökningstakten men fortfarande utgör dock LLUB en liten del av xDSL-marknaden.

Av de länder som inte hade någon reglering innan LLUB-förordningen så hade Sverige uppnått högst penetration av xDSL över LLUB anslutningar vid årsskiftet 2003/2004.