Konkurrensen i accessnätet - helåret 2005 - PTS-ER-2005:42

2005-12-28

Denna rapport är en lägesrapport över marknadsutvecklingen avseende tillträde till accessnätet samt vidtagna tillsynsåtgärder, vilket Post- och telestyrelsen fått i uppdrag att redovisa till regeringen i årets regleringsbrev.

Kapitel 1 ger bakgrund till rapporten och en sammanfattning av det legala ramverket för LLUB, bitström och fast telefoniabonnemang. Kapitel 2 redogör för marknadsutvecklingen avseende Internetanslutning med hög överföringskapacitet och speciellt xDSL samt kortfattat även utvecklingen för fast telefoniabonnemang. Utvecklingen för xDSL redovisas fram t.o.m. kvartal 3 2005 medan övrig data är redovisas fram t.o.m. halvårsskiftet 2005. Kapitel 3 sammanfattar olika tillsynsåtgärder som PTS vidtagit sedan sommaren 2003. Bilaga 1 förklarar översiktligt vad ett accessnät är och vilka olika tillträdesformer som finns till det traditionella accessnätet, speciellt bitströmstillträde och tillträde via LLUB.

I Sverige är det TeliaSonera som ensamt äger det traditionella kopparaccessnätet. Bolaget har bl.a. mot bakgrund av detta förhållande i beslut av PTS i november 2004 bedömts ha ett betydande inflytande på LLUB-marknaden respektive marknaden för bredbandstillträde i grossistledet i form av bitströmstillträde. Tillträde för andra operatörer till det traditionella accessnätet kan ske antingen via det reglerade tillträdet i form av LLUB (fullt- eller delat tillträde) och tillträde via bitström samt även via mer förädlade ej reglerade produkter. Enligt PTS beslut har TeliaSonera en skyldighet att ge andra operatörer tillträde till sitt accessnät på likvärdiga villkor när det gäller såväl LLUB-produkter som bitströmsprodukter. Tillträdet skall tillhandahållas mot kostnadsorienterade priser när det gäller LLUB samt mot marginalbaserad prissättning (s.k. retail minus) för bitströmstillträde. TeliaSonera har innan PTS beslut i november 2004 inte haft någon skyldighet att tillhandahålla bitströmstillträde men däremot en skyldighet att tillhandahålla LLUB. Bitströmsbeslutet är överklagat av TeliaSonera.

Ett antal olika accessformer för Internetanslutning med hög överföringskapacitet är tillgängliga idag. Access via det traditionella accessnätet, via kabel-TV och via annan fast access (fiber-LAN) är de vanligaste formerna. Andra former, som inte har samma typ av spridning är Fixed Wireless Access (FWA), Power Line Communication (PLC) och satellit. Den snabbast växande formen är xDSL-anslutning via det traditionella accessnätet där TeliaSonera fortsatt har en dominerande ställning. XDSL via LLUB har accelererat sedan mitten av 2003 och LLUB står nu för den största delen av ökningstakten men fortfarande utgör dock LLUB en mindre del av xDSL-marknaden.

Av de länder som inte hade någon reglering innan LLUB-förordningen (2 januari 2001) så kan noteras att Sverige under 2003 hade högst penetration av xDSL över LLUB och har under 2004 fortsatt öka penetrationen relativt de flesta länder.

Beträffande fasta telefoniabonnemang så fortsätter antalet PSTN-abonnemang att minska i antal. Antalet ISDN-abonnemang fortsätter även de att minska både för privat- och företagskunder. Den sista juni 2005 fanns det 5 683 000 fasta telefonabonnemang i Sverige, varav 5 363 000 PSTN-abonnemang. Av dessa tillhandahålls knappt 14 procent av en annan operatör än TeliaSonera.

IP-baserad telefoni har ökat i omfattning. Antalet abonnemang har ökat med 123 procent från sista juni 2004 till samma datum 2005, från 56 000 till uppskattningsvis 126 000. Vid halvårsskiftet 2005 erbjöd närmare 30 operatörer IP-baserad telefoni till slutkund i Sverige. Ett år tidigare var de närmare 15 operatörer.

PTS har i beslut den 18 februari 2005 ålagt TeliaSonera en skyldighet att tillgodose varje rimlig begäran från annan operatör om tillträde till en grossistprodukt för telefonabonnemang (GTA). Skyldigheten ger andra operatörer än TeliaSonera möjlighet att erbjuda slutkunder abonnemang och samtalstjänster i en och samma avtalsrelation. Beslutet innehåller också en skyldighet för TeliaSonera att tillhandahålla bredbandsaccess utan krav på fast teleabonnemang, vilket förbättrar förutsättningarna för konkurrerande operatörer att erbjuda IP-telefoni.

PTS har vidtagit en rad tillsynsåtgärder sedan sommaren 2003 vilka i en del fall resulterat i underrättelser eller förelägganden mot TeliaSonera. Underrättelser eller förelägganden har gått ut till TeliaSonera bland annat avseende engångsavgifter och kvartalshyror för samlokalisering, operatörsbyte utan tidsglapp, olika ledtider vid slutkundsflytt då kunden tar med sig både telefonnummer och bredbandsleverantör, information om antal aktiva kopparaccesser på telestation, hyrda förbindelser och samlokalisering i reserverade telestationsutrymmen. Tillsyn pågår för närvarande bland annat av tillträde till telestationer och information om enskilda kopparaccesser.

PTS har utökat sin tillsyn under våren 2005 och tillfrågat operatörerna om problem inom de fyra övergripande områdena samlokalisering, tillgång till information, leveranser och beställningar. PTS bedriver nu tillsyn inom dessa områden och följer bland annat upp vissa åtgärder som TeliaSonera aviserat på problemområden inom platsbrist på telestationer, leveransförseningar och beställnings- och informationssystem.