Privatpersoners användning av innehållstjänster - PTS-ER-2005:37

2005-08-15

Post- och telestyrelsen, PTS, har av regeringen fått i uppdrag att analysera förutsättningarna för framväxten av innehållstjänster för fasta och mobila nät samt utvecklingen av denna marknad. Denna rapport redovisar uppdraget.

För att uppnå ett informationssamhälle för alla krävs såväl nät som tjänster och att dessa i sin tur är tillgängliga för användarna. Näten byggs ut allt mer vilket redovisas i PTS rapporter om UMTS-utbyggnaden, Bredband i Sverige m.fl.

Tillgängligheten till de olika näten för tjänsteleverantörerna är en viktig faktor för att skapa ett tjänsteutbud, och tillgängligheten behandlas bl.a. i PTS rapporter om konkurrensen i accessnätet.

Användningen av innehållstjänsterna, som redovisas i denna rapport, är avgörande för att uppnå effekterna av informationssamhället t.ex på sysselsättning och regional tillväxt.

Innehållstjänster över Internet
Användningen av innehållstjänster över Internet betraktas i rapporten som väl utbredd, då 65 % av privatpersonerna använder innehållstjänster varje vecka och 35 % använder innehållstjänster varje dag. Användningen sträcker sig från e-post, informationssökning, deklarationer och bankernas Internettjänster över till webbradio, chatt och att köpa och sälja virtuella platser i virtuella världar.

Vid en jämförelse med andra europeiska länder, är det en större andel invånare i Sverige som använder Internet och Internetbaserade innehållstjänster än vad det är i de flesta andra europeiska länder.

I princip kan alla använda alla tjänster –eventuella hinder ligger i hur snabb dator användaren har, och vilken hastighet det är på användarens Internetaccess.

De mest efterfrågade och använda betalningssätten för e-handel är de betalningssätt som är vanliga vid annan handel - kreditkort, bankkort, faktura, postförskott m.m. Andra lösningar som t.ex. e-plånböcker finns också, men efterfrågas och används i betydligt mindre utsträckning. Det finns alltså ett varierat utbud av betalningssätt, och det är endast i undantagsfall som det saknas olika betalningsalternativ när en användare vill köpa en viss innehållstjänst.

I rapporten dras därför slutsatsen att det inte finns några tydliga hinder mot marknadens framväxt, speciellt inte avseende interoperabilitet och betalningslösningar.

Användningen av innehållstjänster över Internet är alltså väl utbredd bland befolkningen, och det är större andel av befolkningen som använder innehållstjänster än i de flesta andra europeiska länder. Det finns inte några hinder mot marknadens framväxt avseende interoperabilitet och betalningslösningar. PTS anser därför att det inte är påkallat att vidta åtgärder som gäller användningen av innehållstjänster över Internet, annat än inom ramen för det arbete för ökad säkerhet på Internet som PTS i nuläget bedriver.

IPTV
Rapporten behandlar IPTV vilket är IP-baserad distribution av TV-program/video via bredband eller kabel.

IPTV är ännu i sin linda, både i Sverige och i Europa, men i rapporten dras slutsatsen att om IPTV breder ut sig kan det komma att ha en generell och mycket väsentlig påverkan på infrastrukturen, bredbandspenetrationen, användningen av innehållstjänster, vilka tjänster som erbjuds, och hur tillgängliga näten blir för olika innehållsleverantörer.

PTS anser därför att det är påkallat med vidare utredning om hinder mot framväxten av marknaden för IPTV.

Betalsamtal och massanropstjänster
Betalsamtal och massanropstjänster introducerades under 1990-talet, och användningen av tjänsterna är nu väl utbredd. Eftersom i princip alla hushåll kan använda betalsamtal och massanropstjänster från sin fasta telefon, och eftersom dessa samtal betalas via operatörens faktura, finns inga hinder mot marknadens framväxt med avseende på interoperabilitet eller betalningslösningar.

PTS anser därför att det inte är påkallat att vidta åtgärder som gäller användningen av betalsamtal och massanropstjänster.

Innehållstjänster över WAP, GPRS, SMS, MMS och 3G
De första innehållstjänsterna i mobilnäten introducerades under slutet av 1990-talet. Det var ringsignaler, logotyper, aktiekurser m.m. som skickades via SMS till användaren. År 2004 hade mer än 60 % av alla privatpersoner använt mobila innehållstjänster, och 35 % använde mobila innehållstjänster minst en gång i veckan.

Förutsättningarna för användningen av innehållstjänster i det mobila nätet är mycket goda, och användningen växer stadigt. Utbudet av innehållstjänster breddas kontinuerligt, och tillgången till lättanvända terminaler ökar. Det pågår också mycket arbete med att förbättra förutsättningarna, både bland terminal- och infrastrukturtillverkarna, och inom branschen i Sverige.

De hinder mot framväxten som tidigare år har identifierats på marknaden t.ex. ogynnsamma affärsmodeller för innehållsleverantörerna har branschen själv åtgärdat.

Eftersom marknaden för mobila innehållstjänster växer, och eftersom branschen hittills har löst de hinder mot framväxt som identifierats, och eftersom ett flertal aktörer arbetar på att ytterligare förbättra förutsättningarna, blir slutsatsen att eventuella kommande hinder mot framväxten även fortsättningsvis kommer att lösas av marknadens aktörer.

PTS anser därför att det inte är påkallat att vidta åtgärder som gäller förutsättningarna för framväxten av marknaden för mobila innehållstjänster, annat än de åtgärder som PTS f.n. arbetar med.