Mobila kommunikationsnät i Sverige - PTS-ER-2007:12

2007-03-28

I föreliggande rapport beskrivs och analyseras utvecklingen och statusen av utbyggnaden av mobila kommunikationsnät vid början av 2007.

Aspekter som framgår i genomgången nedan är:
- regionala skillnader
- de olika nätens aktuella täckningsgrad och förväntade täckningsgrad, geografiskt, befolkningsmässigt och i förhållande till tillståndsvillkoren
- hur de olika nätens täckning sammanfaller/inte sammanfaller och förväntas sammanfalla/inte sammanfalla i olika delar av landet i takt med den fortsatta utbyggnaden samt
- vilken ungefärlig kapacitet de olika näten har och vilken typ av tjänster som tillhandahålls/skulle kunna tillhandahållas.

Förutom presentationen av kartmaterial så ges en utförlig beskrivning av vad myndigheten redan arbetar med för att förbättra den mobila täckningen i landet, samt möjliga vägar att gå för att täckningen ska kunna förbättras. De mobila kommunikationsnät som omfattas är NMT (Nordic Mobile Telephone) 450, CDMA2000 (Code Division Multiple Access) i 450 MHz-bandet, GSM (Global System for Mobile Communications) och UMTS (Universal Mobile Telecommunications System). Därutöver har en avgränsning gjorts vad gäller en mer detaljerad presentation av täckningen för de län som uppvisar flest områden utan någon täckning alls, dessa utgörs av Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Dalarna och Värmland.

Resultat

Sverige får anses ha en mycket god täckning vad gäller mobila kommunikationsnät för det stora flertalet län i landet – särskilt vad gäller tal.

Regionala skillnader. I skogs- och fjällområden i inlandet med början i en linje genom Värmland – Dalarna – Hälsingland framträder mera sammanhängande områden utan GSM-täckning. Områdena blir större ju längre mot norr och ju längre in mot fjällkedjan man kommer. Täckningen utomhus eller med fordonsmonterad antenn är i bebodda trakter dock fortfarande god. I landets norra inland och fjällområden finns betydande områden som vare sig täcks av NMT eller andra nät. Det som i första hand skiljer är att täckningsluckorna i främst glesbebodda områden blir färre och mindre med NMT.

Nuvarande och förväntad täckningsgrad. Vad gäller 3G så har de tre operatörerna rapporterat den 1 december 2006 att de har 99 eller 100 procents befolkningstäckning av tillståndsvillkorens 8 860 000 personer. Hi3G och Telenor har avseende den förväntade täckningen 2009 rapporterat att de först och främst kommer att uppfylla tillståndsvillkoren, men även att utbyggnaden sker utifrån efterfrågan därefter. SULAB (Tele2 och TeliaSonera) har uppgett en täckning på 9 miljoner trettiotusen personer vid 2009.

Operatörerna Telia Sonera, Tele2 samt Telenor uppvisar för GSM en procentuell täckning kring 97-98 procent (total befolkning 9 113 257 personer) vid slutet av förra året, Swefour redovisade 2 procent. Nordisk mobiltelefoni redovisade en befolkningstäckning på 89 procent av den totala befolkningen den 31 december 2006 – ingen förväntad täckning för 2009 har redovisats. Befolkningstäckningen är dock inte den enda faktorn av betydelse - noterbart är att GSM och NMAB innehar bättre yttäckning än 3G. Se karta 1 och 2 vad gäller de olika nätens geografiska täckningsgrad samt i vilken utsträckning de sammanfaller.

Kapacitet och tjänster i näten. Nordisk Mobiltelefon planerar att erbjuda digitala mobiltelefoni- och datatjänster till främst användare utanför storstäderna. De tjänster som kommer att erbjudas är bland annat not1) :

  • Mobiltelefoni med inbyggd kommunikationsradio (s.k. ”push-to talk”) och GPS
  • Mobila datatjänster upp till 1 Mbit/sekund (teoretiskt 2,4 Mbit/sekund)

I GSM-systemen erbjuds främst rösttelefoni och texttjänster (SMS) men även många innehållstjänster:

  • Röst- och textmeddelandetjänster (SMS)
  • sändning eller mottagning av bilder/MMS
  • nedladdning av ringsignaler, logotyper, bilder eller spel
  • påminnelsetjänster från t.ex. tandläkare/läkare
  • informations- eller nyhetstjänst.

För företag finns mobila lösningar baserade på GSM (och/eller UMTS) där mobiltelefoni och fast telefoni integreras eller där mobiltelefonin helt ersätter den fasta telefonin - ”det trådlösa kontoret”. Det är främst denna typ av tjänster som Swefour tillhandahåller genom sitt dotterbolag Spring Mobil AB not2). Prestandan uppgår till 30-40 kbps med GPRS och cirka 200 kbps med utvecklingstekniken EDGE.

Den allt ökande efterfrågan på mobila elektroniska kommunikationstjänster omfattar även användning av GSM1800 under resa på flyg och fartyg. Det första tillståndet i Sverige för GSM1800 på fartyg meddelades 2004 not3). År 2006 meddelade PTS de två första tillstånden för GSM på flyg not4). Dessa ombord¬system gör det möjligt för passagerarna att använda sina mobiltelefoner under resa för röstsamtal och kommunikations¬tjänster såsom SMS och GPRS.

UMTS erbjuder bredbandig överföring av text, bilder, röst, video och multimediatjänster. Detta innebär att avancerade tjänster för mobiltelefoner (och andra handhållna apparater) blir tillgängliga för användare var de än befinner sig inom täckningsområdet. Ett möjligt användningsområde för UMTS är således som alternativ till fast bredband. Dock är frekvensutrymmet för UMTS tilldelat i ett relativt högt frekvensband vilket ger radiosändaren en begränsad räckvidd. För att öka kapaciteten i nätet och samtidigt kraftigt höja den maximala användar¬prestandan introduceras nu HSPA (High Speed Packet Access) vilken i praktiska termer förväntas ge slutanvändarna megabit-uppkoppling.

Hi3G driftsatte i november 2006, som första operatör i Sverige, HSDPA i sitt nät och erbjuder abonnemang med överföringshastigheter på upp till 3,6 Mbit/s. not5)

Förslag till att förbättra täckningen

PTS ska verka för ett effektivt användande av resursen spektrum samt tillgodose konsumenternas intressen genom att möjliggöra ett varierat utbud av teknik och tjänster. Vad myndigheten fokuserar på i dagsläget är att skapa förutsättningar för marknadsaktörerna att själva välja den teknik som de anser vara bäst för att leverera de tjänster som de vill erbjuda slutkunderna.

I syfte att uppnå en förbättrad täckning i glesbygd presenteras nedan i rapporten dels vad marknadsaktörerna gör i dagsläget vad gäller teknisk utveckling och faktisk utbyggnad, dels två PTS interna projekt som avser nytilldelning för trådlöst bredband för att just möjliggöra en utbyggnad av radiobaserade bredbandsnät i glesbygdsområden. Det handlar om 3,6-3,8 GHz-bandet och 2,50-2,69 GHz-bandet.

I fallet med mobila kommunikationsnät så har det redan konstaterats tidigare i denna rapport att Sverige har en mycket god täckning i de flesta län. Regionala skillnader kan dock utläsas av kartmaterialet. Myndigheten anser således att den utbyggnad och utveckling som sker idag uppfyller de krav som kan ställas på marknaden vad gäller täckning och kapacitet/prestanda i näten. För att förbättra täckningen från nuvarande cirka 70% yttäckning till runt 90% finns det endast tre realistiska alternativ – varav det i två redan sker en utveckling och i den tredje pågår ett arbete inom myndigheten:

  • CDMA2000/450 i 450 MHz-bandet
  • GSM900 i 900 MHz-bandet
  • UMTS900 i 900 MHz-bandet

Om utbyggnaden av 450-nätet kommer att fortskrida såsom Nordisk Mobiltelefon AB har rapporterat, det vill säga att väsentligt mer än 80% av Sveriges yta kommer att ha täckning innan utgången av 2007 så har kriterierna för yttäckning uppnåtts. Här vill dock PTS framhålla att om CDMA2000/450-nätet ska kunna erbjuda såväl tal som datatjänster med hög prestanda krävs ytterligare frekvensutrymme efter det att det nuvarande analoga NMT-nätet släcks kommande årsskifte. Förutom 450-bandet så har TeliaSonera framfört att de kommer att öka GSM-täckningen till 90% av Sveriges yta de närmaste åren och därtill uppgradera till EDGE.

Utöver teknisk utveckling så måste det till statlig finansiering för att nå de delar där det idag inte finns någon täckning – självfallet parat med främjandet av en sund konkurrens. PTS vill här framföra sitt stöd till regeringens beslut att förlänga perioden för stöd till utbyggnad av infrastruktur med hög överföringskapacitet not6).  Detta stöd borde därutöver även fortsatt inkludera mobila nät. På så sätt vore en utbyggnad av mobil kommunikation – inkluderande tjänster med högre prestanda även till glesbygden – inte bara vara möjlig, utan även trolig de närmaste åren.

Ett alternativ som det vore värt att studera närmare är möjligheterna att öronmärka de medel som inkommer i samband med auktioner för trådlöst bredband för utbyggnad av mobila kommunikationsnät i glesbygd.

not1) Se www.nordiskmobiltelefon.se och www.ice.net.
not2) www.springmobil.se.

not3) Maritime Communications Partner AS, den 5 oktober 2004 (dnr 04-704). Därefter Satpoint AB, den 22 december 2004 (dnr 04-1167) och Seapoint AB, den 2 juni 2006 (dnr 06-4699).

not4) Telenor Mobile Aviation AS, den 12 juni 2006 (dnr 06-2551 och OnAir Switzerland Sarl, den 5 september 2006 (dnr 06-12440).

not5) www.tre.se.
not6) Regeringens proposition 2006/07:1 Utgiftsområde 22 Kommunikationer. s. 118.