Sverige i framkant - En internationell jämförelse på slutkundsmarknaden för elektronisk kommunikation - PTS-ER-2009:1

2009-03-27

Syftet med denna rapport är att sammanställa relevant internationell statistik om slutkundsmarknaden för elektronisk kommunikation, för att med utgångspunkt i statistiken kunna bedöma Sveriges styrkor och utvecklingsmöjligheter relativt andra länder. I viss mån kan rapporten även ses som en kommentar till och en förklaring av resultatet i andra publicerade internationella jämförelser. Denna jämförelse kommer att vara till stöd för PTS fortsatta arbete med bland annat reglering och tillsyn inom området. I rapporten studeras infrastruktur, priser, användning och arbetet för robusta och säkra elektroniska kommunikationer.

De nordiska länderna samt Nederländerna har i många avseenden kommit längst av de europeiska länderna när det gäller användning av informationsteknik (IT). I dessa länder är det en stor andel av befolkningen som regelbundet använder Internet och bredbandstjänster och nästan 85 procent av svenskarna använder Internet varje vecka eller oftare. Samtidigt finns det svenskar som står utanför det digitala samhället och ungefär var femte svensk 65-74 år använder inte Internet alls. Den höga användningen i de nordiska länderna och Nederländerna förklaras delvis av att invånarna har goda Internetkunskaper.

En annan förklaring till den höga användningen av bredband och Internet i dessa länder är att tillgängligheten till bredband är hög jämfört med andra länder. Sverige har också en hög andel fiber vilket för närvarande anses som en mycket framtidssäker teknik. Endast Japan och Korea har en högre andel fiber. Sveriges satsning på fiberutbyggnad har inneburit en ytterligare infrastruktur för bredband vilket i flera områden medfört en ökad infrastrukturkonkurrens. Kvaliteten i de svenska bredbandsnäten är också mycket god jämfört med andra länder, även om steget är långt till det ledande landet Japan.

En annan bidragande förklaring till den höga andelen bredbandsabonnenter i Sverige är att priserna för bredbandsanslutning får anses vara låga jämfört med många andra länder. Särskilt då det gäller bredbandspriser för högre kapacitet. Sammantaget tyder prisjämförelsen på att kostnaden för bredbandsabonnemang i Sverige både är lägre och står för en mindre andel av svenskarnas genomsnittsinkomst, än i många andra länder. Det faktum att Sverige i relation till andra länder har en hög andel fiber kan ha bidragit till lägre priser för bredband genom sin positiva effekt på infrastrukturkonkurrensen.

Av de europeiska länderna är det i Sverige som högst andel av befolkningen har både trådbunden och mobil telefon. Det beror på att Sverige har högst andel hushåll med abonnemang för trådbunden telefoni och samtidigt har en hög mobiltelefonipenetration. Då det gäller mobiltelefonipenetrationen ligger Sverige 5:a efter Holland, Finland, Tjeckien och Danmark. Sverige hör också till de länder som har högst täckning för mobil kommunikation, särskilt vad gäller täckning av UMTS-nät och HSPA, vilket är viktigt eftersom det ger tillgång till mobilt bredband. När det gäller den upplevda kvaliteten i mobilnäten är Sverige emellertid på intet sätt ett föregångsland inom EU. De flesta svenskar som är missnöjda upplever att samtal bryts samt har problem att koppla upp samtal till mobiltelefonnäten.

Trots att priserna för mobiltelefoni har sjunkit i OECD-länderna de senaste åren medan de svenska priserna har legat stilla, så har Sverige bland de lägsta priserna för mobiltelefoni i EU. Det är bara Danmark och Norge som har lägre priser. För att kompensera för sjunkande priser har mobiloperatörerna börjat införa andra så kallade dolda avgifter. Det tydligaste exemplet är debiteringsintervallen, som många operatörer i Sverige liksom i hela OECD har ökat till en minut.

PTS bedömer att Sverige ligger i framkant när det gäller arbetet för säkra och robusta elektroniska kommunikationsnät och tjänster. Framförallt utmärker sig Sverige genom att ha offentligt finansierade stödåtgärder på området, samt genom att den publika störningsinformationen GLU. Sverige framhålls ofta som ett föregångsland vad gäller arbetet för säkra och robusta kommunikationer, tillsammans med USA, Nederländerna och Storbritannien.

För att Sverige ska hävda sig jämfört med andra länder i framtiden krävs att Sverige fortsätter att investera i en bredbandsutbyggnad med fokus på hög kvalitet, höga överföringshastigheter och en infrastruktur som når alla i Sverige. Sverige har en glesbygdsproblematik som delvis saknas i de länder som har allra högst bredbandstäckning.

Mot bakgrund av den befintliga svenska infrastrukturen för bredband och de styrkor och svagheter denna uppvisar gör PTS bedömningen att det är viktigt att Sverige har en aktiv och framåtblickande politik för området. PTS anser därför att tre proaktiva åtgärder i närtid bör vidtas av regeringen*:

1. Sverige bör formulera en tydlig, långsiktig nationell målsättning för tillgången till bredbandsinfrastruktur – detta ger en tydlighet om ambitionsnivån och inriktning av framtida satsningar.

2. Sverige bör främja utbyggnad av bredband genom i första hand samverkan mellan privata aktörer och i andra hand riktade upphandlingsinsatser – offentlig-privata samarbetsinitiativ kan därtill bidra till att avhjälpa digitala klyftor som är geografiskt betingade.

3. Sverige bör ta ett helhetsgrepp när det gäller kommunernas roll i arbetet med att utveckla tillgången till bredband – detta handlar om att ge kommunerna större möjlighet (mandat) och ansvar att planera, underlätta och driva på bredbandsutbyggnad lokalt.

 

* Bredbandskartläggning 2008, PTS-ER-2009:8, 2009-02-20.