Utbildnings- och övningsstrategi för krisberedskap 2017-2021

2017-01-20

Digitaliseringen av samhället är en stark, tydlig och viktig samhällstrend. Förväntningarna på bra täckning – överallt och hela tiden – både gällande internet- och telefontjänster, är därför mycket höga och fortsätter att öka. Vidare har det säkerhetspolitiska landskapet förändrats snabbt och en ny hotbild har vuxit fram. Som ett led i detta har Regeringen beslutat att återuppta planeringen för totalförsvaret.

Det är av stor vikt att sektorn elektronisk kommunikation förbereder sig för att hantera alla typer av händelser från kriser orsakade av extraordinära händelser till högsta beredskap. Att sektorns aktörer löpande utbildas och övas är en central del i detta arbete. I syfte att inrikta sektorns utbildnings- och övnings­verksamhet avseende krisberedskap, har PTS i ett nära samarbete med sektorn utvecklat denna utbildnings- och övningsstrategi och kommit fram till följande.

All utbildning och övning under perioden 2017-2020 ska syfta till att förbereda sektorn inför Totalförsvarsövning 2020. År 2021 ägnas huvudsakligen till utvärdering av krisberedskapsförmågan i sektorn och till genomförande av Telö 21. Självskattning och kontinuerlig utvärdering av förmågan är en central del för sektorns implementation av strategin. Strategin ska revideras minst en gång under perioden 2017-2021 eller oftare om behov föreligger. Åtta strategiska mål för utbildning och övning har identifierats.

Mål 1: Sektorn ska upprätthålla och utveckla sin förmåga att leda, samverka och kommunicera i extraordinära händelser 

Specifikt utpekade utvecklingsområden är stabsmetodik och kriskommunikation till allmänheten och media. Sektorn behöver även utveckla sin samverkan med geografiskt områdesansvariga. Generellt kan sektorns kunskap om samhällets krisberedskap också förbättras. Sektorns förmåga att agera i en situation helt utan el och tele bör också provas skarpt i en övning.

Mål 2: Sektorn ska under perioden 2017-2021 bredda kunskapen om krisberedskapen i sektorn genom att involvera fler aktörer och fler roller från samma aktörer

För att ha en hög sektorsövergripande krisberedskapsförmåga är det viktigt att krisberedskapsförmågan hos samtliga samhällsviktiga aktörer säkerställs. Det är också viktigt att förutom att utbilda och öva säkerhetsansvariga hos aktörerna även utbilda andra målgrupper såsom exempelvis deras lednings­grupper i krisberedskap.

Mål 3: Under perioden ska sektorn ha förtydligat oklarheter i samhället kring roller, förväntningar och möjligheter avseende lägesbilder i en extraordinär händelse

Det finns ett behov att förtydliga vissa aspekter kring skapandet och förmedlingen av lägesbilder. Genom att klargöra vad som förväntas och vad som är möjligt, inte minst utifrån informations­delningsperspektivet av sekretessbelagda uppgifter, kan lägesbilderna skapa mer nytta.

Mål 4: Sektorn ska under perioden bidra till utvecklingen av samhällets förmåga att prioritera samhällsviktig verksamhet

I händelse av avbrott är det önskvärt att kunna prioritera samhällsviktig verksamhet i återställningsarbetet. Vid extraordinära händelser finns inget lagrum som styr vad som ska prioriteras, och återställningen görs i enlighet med de kundavtal som finns. Samhällsviktiga verksamheter behöver bättre kunskap kring vad som påverkar operatörer i dess prioritering vid återställning. Vid höjd beredskap träder lagar in som möjliggör en mer central prioritering i återställningsarbetet. Här behöver aktörer utbildas och olika scenario övas.

Mål 5: Innan Totalförsvarsövning 2020 ska sektorns aktörer ha god kunskap om civilt försvar och god förmåga att uppnå de krav som ställs 

 För att uppnå god förmåga inom civilt försvar behöver sektorns aktörer höja sin kunskap kring civilt försvar så att de kan möta de nya kraven som ställs. I detta ligger att sektorns aktörer ska vara väl förberedda inför Totalförsvarsövning 2020. 

Mål 6: Innan Totalförsvarsövning 2020 ska sektorns aktörer ha god kunskap om samhällets aktörers roller och ansvar i höjd beredskap

Vid höjd beredskap förändras roller och ansvar i samhället. Aktörerna i sektorn behöver höja kunskapen om hur ansvar och mandat ser ut i samhället vid skärpt beredskap och högsta beredskap.

Mål 7: NTSG:s samarbete ska innan 2020 ha organiserats så att det även passar höjd beredskap och det nya säkerhetspolitiska läget

Arbete med att utreda NTSG verksamhet vid höjd beredskap och krig pågår. Om det visar sig att NTSG ska verka under beredskap och krig ska utbildning och övning inriktas på att NTSG ska kunna möta de behov som identifieras i samband med det arbete som genomförs under ramen för civilt försvar

Mål 8: Sektorns aktörer ska under perioden 2017-2021 uppnå en nivå av säkerhetsskydd anpassad till det förändrade säkerhetspolitiska läget

På grund av det säkerhetspolitiska läget blir säkerhetsskydd allt viktigare för sektorn och samhället i stort och en anpassad nivå behöver uppnås.

PTS planerar tre sektorsövningar under perioden 2017-2021. Sektorn kommer under perioden även att delta i Totalförsvarsövning 2020 och representeras i Aurora 2017 och i Samö-övningarna 2018 och 2020 samt i andra sektorers övningar. Vid PTS-arrangerade utbildningar och övningar förväntar sig PTS att sektorns aktörer genomför aktiviteten i enlighet med de för det specifika tillfället fast­slagna målsättningarna. När det gäller aktörers enskilda krisberedskapsförmåga ligger ansvaret på aktörerna själva. Det gäller exempelvis ansvaret för att relevant personal utbildas och övas. PTS uppmuntrar därför sektorns aktörer att driva en egen, kompletterande utbildnings- och övningsverksamhet som är i linje med denna strategi.