Den vanligaste användningen av bredband är för att surfa på Internet. Det finns även andra bredbandstjänster, till exempel att se på TV eller ringa via bredband.
Du kan få bredband på flera olika sätt. Det vanligaste sättet är att få bredband via telefonnätet. Dessa varianter av bredband brukar kallas xDSL, och den vanligaste varianten av dem är ADSL. Du kan också få bredband via till exempel kabel-TV-nätet, fibernät eller trådlösa lösningar.
Ett annat sätt att komma åt Internet är via ett telefonmodem. Fördelarna med bredband jämfört med att surfa via ett telefonmodem är bland annat att din vanliga telefonlinje förblir ledig. Det går också mycket snabbare att surfa på Internet via bredband än telefon. I de flesta fall är hastigheten som operatören erbjuder högre när du surfar och hämtar hem information än när du skickar information. Det finns ingen officiell definition som fastslår var gränsen går för att en anslutning till Internet ska få kallas bredband. Att försöka knyta en särskild överföringshastighet till begreppet kan vara svårt eftersom bland annat den tekniska och kommersiella utvecklingen riskerar att snabbt göra en sådan definition inaktuell.
Du får ofta en fast kostnad i stället för minuttaxa, vilket ger dig möjlighet att ha bättre kontroll över dina kostnader. Tänk dock på att det beror på hur mycket du använder Internet om det blir billigare med bredband än med uppringt modem.
Observera också att så kallat mobilt bredband ofta, i varje fall till viss del, debiteras per nedladdad enhet eller motsvarande. Datta gör att man bör kontrollera pris och användning för att inte få en hög räkning.
De stora fördelarna med bredbandstekniken är:
Snabb kommunikation
Med bredband går det mycket snabbare att surfa på Internet och skicka och ta emot e-post än med uppringd anslutning. Om du laddar ner större filer eller programvaror behöver du inte vänta lika länge som om du använder telefonmodem.
Ingen uppkopplingstid
Eftersom du har en fast uppkoppling till Internet behöver du inte vänta på att telefonlinjen ska kopplas upp, vilket för ett telefonmodem kan ta 30-40 sekunder. Dessutom förblir din vanliga telefonlinje ledig och kan användas som vanligt när någon surfar på Internet.
Fasta kostnader
Du betalar i de flesta fall en fast taxa för obegränsad surfning på Internet, exempelvis en fast månadskostnad. Det fasta priset ger dig möjlighet att ha kontroll över kostnaderna.
Möjligheten att få bredband är olika i olika delar av Sverige. I tätt bebyggda områden finns det fler alternativ än i glesbygden. På vissa ställen erbjuds inte bredband alls.
Du kan själv undersöka hur det ser ut hos dig. Kontakta olika bredbandsleverantörer och fråga om de erbjuder bredband där du bor. Det är ganska vanligt med mindre bolag som erbjuder bredband lokalt. Du kan också höra dig för med din hyresvärd, din bostadsrättsförening eller din kommun om det finns någon bredbandsleverantör där du bor.
När du ska välja bredbandsleverantör är det viktigt att tänka på följande:
Hastighet
Vilken hastighet du behöver på ditt bredband beror på hur du använder Internet. Om du ofta laddar hem musik, filmer eller spelar spel på Internet bör du välja en tjänst med hög överföringshastighet. Om du bara surfar och skickar e-post räcker det med en lägre hastighet. Tänk på att hastigheten som leverantörerna erbjuder ofta är maxhastigheten och att du inte kan räkna med att få denna hastighet hela tiden. Fråga din leverantör vilken lägsta hastighet som erbjuds. Tänk på att datorns prestanda också är viktig för att få bra hastighet.
Ingen operatör kan garantera en viss hastighet vid surfning annat än i sitt eget nät. Internet består av en mängd sammankopplade nät och den information som laddas ner eller skickas kan ta olika vägar över dessa nät. Det viktiga är att bredbandsanslutningen och operatörens nät är framtidssäkra. Med det menas att de har möjlighet att uppnå den kapacitet som krävs för att förmedla kommande bredbandstjänster.
Säkerhet
Hur ser leverantören till att inte obehöriga får tillgång till innehållet i din dator? Erbjuder leverantören något säkerhetspaket med brandväggar och virusskydd? Det finns även andra saker du kan tänka på för att surfa säkrare till exempel vara försiktig med att lämna ut personliga uppgifter och uppdatera ditt virusskydd.
Tillgänglighet
Hur snabbt lovar leverantören att åtgärda avbrott och störningar? Har leverantören någon garanti för hur stor procent av tiden tjänsten ska vara tillgänglig? Vad har du för rätt till ersättning om tjänsten inte fungerar som utlovat?
Service
Vilken service och support erbjuder leverantören? När och hur kan du nå kundtjänst? Provring gärna till kundtjänsten innan du bestämmer dig, så att du ser att det går att komma fram.
Bindningstid
Hur lång är bindningstiden i avtalet? Vad händer om du vill säga upp avtalet innan bindningstiden har gått ut? Finns det möjlighet att byta bredbandsleverantör innan uppsägningstiden gått ut och vad är kostnaden för detta?
Jämför priser
Jämför bolagens olika priser och erbjudanden regelbundet, eftersom det ofta kommer nya erbjudanden. Läs mer om hur du gör för att jämföra priser och avtalsvillkor på Telepriskollen.
Granska avtalet
Granska avtalet noga innan du ingår det. Du bör särskilt titta på hur långa bindningstider som gäller, vad som händer om du säger upp avtalet innan bindningstiden gått ut, vilken ersättning du har rätt till om tjänsten du köpt inte fungerar och vilken service och support som du har rätt till.
Skriftligt avtal
Ett råd är att endast ingå skriftligt avtal, även om muntliga avtal gäller. Om du har ett skriftligt avtal är det lättare för dig om du får problem med din bredbandsleverantör. Många telefoni- och IT-tjänster säljs genom telefonförsäljning. När du köper tjänster via telefon bör du be om säljarens namn och att få telefonnummer och adress till säljaren (kundtjänst) ifall du har följdfrågor eller vill ångra ditt köp. Be också om att få information om ångerrätten, som innebär att du har rätt att ångra ditt köp inom 14 dagar om du köper varor och tjänster via Internet, telefonförsäljning och hemförsäljning.
Det finns en mängd olika leverantörer. För att jämföra priser och se exempel på vilka, använd Telepriskollen. Fundera också på om du kan investera i bredband tillsammans med andra hushåll. Det finns flera fördelar med det: förhandlingskraften ökar, priserna kan bli lägre och det kan vara rationellt att ha ett gemensamt nät i byggnaden eller bostadsområdet. Inom en grupp ökar också chansen att någon har kunskaper som kan användas vid en upphandling. Det är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt behålla rätten att bestämma över det egna nätets användning. Några viktiga frågor att ställa är: får nätet kopplas till andra bredbandsleverantörer än dem som ordnar anslutningarna? Hur kan användarna försäkra sig om tillgång till bra, framtida tjänster i det egna nätet?
Med hjälp av mätverktyget Bredbandskollen kan du mäta din uppkopplingshastighet vid användning av Internet. Bredbandskollen erbjuder också möjlighet att jämföra den uppmätta hastigheten med den teoretiska maxhastighet som operatören utlovar. Om avvikelsen är betydande hjälper en felsökarguide dig att utesluta vanliga fel.
Kommunerna kan få statligt stöd för framtagande av IT-infrastrukturprogram. I programmen ska befintlig och planerad IT-infrastruktur beskrivas. Kontakta din kommun för beskrivning av läget.
Om du får problem med ditt bredband eller din bredbandsleverantör, till exempel får en felaktig räkning eller inte får den hastighet som du avtalat om, bör du i första hand kontakta din bredbandsleverantör för att reda ut detta. Om du inte kan komma överens med din leverantör kan du kontakta Konsumenternas tele-, TV- och Internetbyrå för att få praktisk hjälp att driva ditt klagomål vidare. Du kan också få hjälp av konsumentvägledaren i din kommun.
Om du ändå inte lyckas lösa problemet kan du kontakta Allmänna reklamationsnämnden. De kan pröva vissa tvister. Om inte heller ARN kan hjälpa till kan du vända dig till allmän domstol. Om du tycker att avtalsvillkoren är oskäliga eller att marknadsföringen varit vilseledande kan du anmäla detta till Konsumentverket.
PTS vill gärna få information om problem på tele- och IT-marknaden. Fyll i problemblanketten och uppmärksamma oss på det problem du upplevt. PTS kan dock inte ge dig praktisk hjälp med att driva eventuella tvister.
Om du inte tycker att produkten motsvarar vad som utlovats kan du reklamera till operatören. Du kan även vända dig till Konsumenternas tele-, TV- och Internetbyrå (KTIB), konsumentvägledare eller Allmänna reklamationsnämnden.
Om du tycker att avtalsvillkoren är oskäliga eller att marknadsföringen varit vilseledande kan du anmäla det till Konsumentverket.
xDSL är en samlingsbeteckning på en familj av tekniker där man använder digitala modem på vanlig telefontråd. Vilken typ av digitalt system som sänds över ledningen framgår av den bokstav som ersätter x. Exempel på beteckningar är ADSL, SDSL och VDSL. Om du använder ADSL som anslutning för fast uppkoppling till Internet använder du det vanliga telefonnätet för dataöverföring. Du kan fortfarande ringa på din vanliga telefon när du är uppkopplad med ADSL. För att kunna använda ADSL-anslutning krävs dels att du har ADSL-modem, dels att den lokala telefonstationen är förberedd för tjänsten.
I de flesta fall är hastigheten som operatören erbjuder högre när du surfar och hämtar hem information än när du skickar information. Det finns ingen officiell definition som fastslår var gränsen går för att en anslutning till Internet ska få kallas bredband. Att försöka knyta en särskild överföringshastighet till begreppet kan vara svårt, eftersom bland annat den tekniska och kommersiella utvecklingen riskerar att snabbt göra en sådan definition inaktuell.
Det finns ingen skyldighet att erbjuda bredband utan telefonabonnemang.
Om du vill säga upp ditt telefonabonnemang och bara behålla bredbandstjänsten kan du ha möjlighet till detta, förutsatt att operatören erbjuder det. Kontrollera därför först om operatören erbjuder denna möjlighet innan du säger upp telefonabonnemanget.
Idag finns ingen laglig rättighet att få bredband. Var och hur bredbandstjänsten erbjuds beror på de olika operatörernas tekniska och ekonomiska avgöranden. Bredbandstjänsten blir förmodligen dyrare om du inte har ett fast teleabonnemang.
PTS reglerar inte slutkundspriser. Däremot är vissa av de produkter operatörer köper av Telia Sonera reglerade, vilket gör det möjligt för PTS att granska avgifterna som tas ut operatörer emellan. Detta kan indirekt påverka slutkundspriserna.
Alla prisändringar måste dock ske i enlighet med det avtal som finns mellan dig och Internetleverantören. Läs noga igenom avtal innan du skriver på. Lagen om elektronisk kommunikation innehåller regler för hur ändringar av avtal, bl.a. prishöjningar, ska aviseras till slutkund. Dessa regler innebär att kunden ska informeras om möjligheten att träda ur avtalet vid avtalsändring. Detta har PTS tillsyn över. Du kan således anmäla problem med avtalsändringar till PTS. Fyll i sådana fall i problemblanketten.
Om du anser att avtalsvillkoren är oskäliga eller att marknadsföringen varit vilseledande kan du skriftligen anmäla villkoren till Konsumentverket.
Telia Sonera kontrollerar det telenät som når ut till nästan alla svenskar. Detta nät behövs för att kunna erbjuda ADSL. För att andra operatörer ska kunna erbjuda ADSL har PTS beslutat att Telia Sonera måste släppa in dem i sitt nät.
Därför har PTS beslutat att Telia Sonera ska tillhandahålla två bredbandsprodukter - LLUB och bitströmstillträde. Genom dessa produkter kan andra operatörer erbjuda konsumenter bredband.
Den myndighet som prövar om någon operatör missbrukar sin dominerande ställning är Konkurrensverket.
Det finns inget stöd i lagen om elektronisk kommunikation för att alla ska ha tillgång till ADSL-abonnemang. PTS följer marknaden för fast uppkoppling till Internet och rapporterar om utvecklingen till regeringen. Detta kommer dock inte att innebära att alla ska få tillgång till ADSL. Lagen om elektronisk kommunikation reglerar endast att man kan ringa, faxa samt använda datakommunikation som medger funktionell tillgång till Internet.
Det innebär att det inte är tekniskt möjligt att leverera ADSL till abonnenterna. I vanliga fall leds telefonlinjen genom ett kopparpar från telestationen till varje abonnent. Men vissa abonnenter har delade ledningar dragna till sina hus. En bärfrekvens är samma sak som delad ledning och innebär i förenklade ordalag att man lägger en radiofrekvens på accessnätet så att koppartråden kan användas till telefoni för flera abonnenter.
Denna typ av ärende hanteras inte av PTS, eftersom det inte regleras i lagen om elektronisk kommunikation. Detta är snarare en avtalsvillkorsfråga. Se vad det står om bindningstiden i avtalsvillkoren.
Om du tycker att leverantören har brutit mot villkoren i avtalet kontaktar du i första hand operatören. Löser ni inte problemet kan du vända dig till Konsumenternas tele-, TV- och Internetbyrå, konsumentvägledare eller Allmänna reklamationsnämnden.
När du byter ADSL-leverantör ska du inte själv säga upp abonnemanget hos den leverantör du lämnar. Kontakta i första hand din nya leverantör, som antingen säger upp ditt gamla abonnemang åt dig eller kan ge anvisningar om hur du ska göra. Tänk på att du kan ha bindningstid eller uppsägningstid för det gamla abonnemanget. De flesta ADSL-leverantörer har kommit överens om hur det ska gå till när en kund vill byta ADSL-leverantör. Överenskommelsen bygger på att din nya ADSL-leverantör kontaktar din gamla ADSL-leverantör och säger upp ditt abonnemang.
Om du först säger upp ditt abonnemang hos den leverantör du vill lämna innan du kontaktat den leverantör du vill ha, kan det leda till ett glapp, och du kan få vänta på leveransen från din nya ADSL-leverantör. I värsta fall kan också telestationen bli fullbelagd, vilket i sin tur kan leda till ännu längre väntetid.
Du bör kontrollera vad det finns för möjlighet att få bredband dit du flyttar. Möjligheten att få bredband är olika i olika delar av Sverige. Det är inte heller säkert att den ADSL-leverantör du har i dag kan erbjuda dig ADSL på din nya adress.
Om du vill ta med dig ditt nuvarande ADSL-abonnemang vid flytt måste du beställa flytt av ditt ADSL-abonnemang. Det är inte tillräckligt att beställa flytt av ditt telefonabonnemang. Beställ helst flytt av telefonabonnemang och ADSL vid samma tillfälle så att flytten kan ske samtidigt, Har du olika operatörer för de två tjänsterna, så måste du kontakta båda.
Det tar minst två veckor att flytta ditt ADSL-abonnemang. Säg därför till din ADSL-leverantör i god tid innan du flyttar. Annars riskerar du att bli utan bredband under en period efter flytten.
Telia Sonera måste enligt PTS beslut släppa in andra operatörer i telestationerna. Om stationen är fullbelagd kan man ofta anpassa stationen så att den får mer kapacitet. Operatörerna har kommit överens om ett sätt att dela på kostnaderna för stationsanpassningar.
Det finns dock inget stöd i lagen om elektronisk kommunikation för att alla ska ha tillgång till ADSL. Var och i vilken utsträckning operatörerna erbjuder ADSL beror bland annat på operatörernas ekonomiska avväganden.
LLUB och bitströmstillträde är två sätt för telebolag som vill erbjuda bredband via telenätet, vanligtvis ADSL, att få tillgång till Telia Soneras nät. PTS har beslutat att Telia Sonera ska tillhandahålla LLUB och bitströmstillträde som sedan används av telebolagen för att erbjuda konsumenter bredband.
Kontakta den operatör du vill ingå avtal med om ADSL-tjänst, så får denne i sin tur kontakta Telia Sonera för att få information om vilken operatör som blockerar kopparparet. Det är den operatör du vill ingå avtal med som sedan ska ha kontakt med den blockerande operatören.