Electronic Data Interchange – EDI
Vissa företag kan effektivisera sin upphandlingsprocess genom att exempelvis automatisera order och fakturahantering. En standard som ofta används är EDI, Electronic Data Interchange. Syftet med EDI är framför allt att minska administrativa kostnader i samband med dokumenthantering, exempelvis vid order, avrop, faktura och betalning. EDI definierar endast dataformatet och inte hur kommunikationen mellan de olika organisationerna ska gå till. Detta har medfört att olika standarder har utvecklats inom olika användargrupper. På NEA:s webbplats finns mer information. NEA står för Nätverket för elektroniska affärer.
Secure Socket Layers – SSL
För att skydda ekonomisk och annan information under överföringen används ofta Secure Socket Layers, SSL. SSL kan användas dels för att under överföringen skydda informationen genom kryptering och dels för att verifiera identiteten hos båda ingående parterna. Det vanligaste är dock att SSL används för att verifiera säljarens identitet. En SSL-förbindelse kännetäcknas av ett låst hänglås i webbläsarens nedre kant och att webbadressen börjar med https. SSL är idag implementerat i de flesta webbservrar och webbläsare och anses tillräckligt säkert för transaktioner med måttligt ekonomiskt värde.
Secure Electronic Transaction – SET
SET är en standard med syftet att skapa förutsättningar för säkra kontokortsbetalningar och automatiserad autentisering vid internethandel. SET utvecklades av Visa, MasterCard, IBM, Netscape och Microsoft med flera, och syftar till att verifiera, godkänna och skydda säljare, köpare samt banken, när en kortbetalning genomförs på internet. Förfarandet är tämligen säkert för alla parter, men krångligt för kunderna, som måste installera ett program på sin dator. SET har inte i den ursprungliga utformningen nått någon större framgång.
3D Secure
Med erfarenheterna från SET-projektet tog Visa fram en smidigare metod för autentisering av köpare vid internethandel, 3D Secure. Det är en global standard som hittills också har anammats av Mastercard. Metoden fungerar så, att när en kund, som är ansluten till 3D Secure, ska betala för sin vara med Visa eller Mastercard, ombeds kunden att styrka sin identitet. Via en länk till banken legitimerar sig kunden precis som vid ett internetbankärende och kunden kan sedan godkännas för köp hos webbutiken. En stor fördel för anslutna webbutiker är att de inte behöver stå risken vid ett eventuellt bedrägeri, vilket blir fallet om köparen inte kan autentiseras.
Certifikatslösningar för företag
Företag som vill införa en certifikatlösning kan välja om de vill utfärda certifikat i egen regi eller köpa certifikat från någon extern certifikatutfärdare. Om företaget väljer att utfärda certifikat i egen regi kan de basera lösningen på produkter från någon produktleverantör eller utnyttja konsulter för att utveckla en specialanpassad lösning. Om företaget väljer att köpa tjänsten från en extern certifikatutfärdare kan certifikaten utfärdas endera i företagets eget namn eller i certifikatutfärdarens namn.
När det gäller certifikat till privatpersoner är leverantörerna som har ramavtal med statskontoret viktiga aktörer. Dessa företag ska förse privatpersoner med s.k. e- legitimationer för de tjänster som myndigheter tillhandahåller. Idag är det Posten, TeliaSonera och bankerna som är anslutna till bankernas id-tjänst som tillhandahåller e-legitimationer till allmänheten. Även företag kan utnyttja de tjänster som dessa företag erbjuder.
E-tjänster för företag
Flera myndigheter erbjuder e-tjänster för företag. Ett exempel är webbplatsen www.verksamhet.se som ger möjlighet att registrera nya företag via webben. Webbplatsen utnyttjar certifikat från Bankernas id-tjänst och Telia Sonera.
Riksförsäkringsverket erbjuder företag två möjligheter att göra sjukanmälan elektroniskt, ett manuellt alternativ för små företag och ett halvautomatiskt alternativ med filöverföring. Det finns även möjlighet att överföra filer automatiskt över SHS (Spridnings- och hämtningssystemet) med servercertifikat eller via stordatorkopplingar över slutna nät.
Andra myndigheter som erbjuder e-tjänster är Finansinspektionen, Inspektionen för Strategiska produkter, Statens Energimyndighet och Vägverket.