Att genomföra ekonomiska transaktioner innebär oftast för den vanliga internetanvändaren, att göra banktjänster eller att handla och betala på nätet, e-handla. För att skydda internetanvändarnas pengar använder bankerna och e-handlarna olika säkerhetssystem. Ett enkelt sätt att se att en sida har ett säkerhetssystem är att titta om det finns en symbol med ett litet låst hänglås i kanten av webbläsaren eller om det står https först i adressen.
Säkerhetssystemet innebär i detta fall att all information du som användare skickar eller får från banken eller e-handlaren är krypterad, det vill säga kodad, vilket gör det mycket svårt att ”tjuvlyssna” och på så sätt få tag i exempelvis ditt kreditkortsnummer. Dessutom garanterar systemet att banken (om det är en banktjänst det handlar om) verkligen är banken genom att bankservern använder en elektronisk legitimation, ett så kallat certifikat. Certifikatet identifierar alltså bankens server.
När du vill göra bankärenden via internet räcker det inte med att du vet att du är uppkopplad mot rätt bank, banken vill också veta att du har rätt att använda tjänsten.
Internetbankerna använder flera olika typer av lösningar för identifiering (inloggning) och elektronisk underskrift. Två exempel är engångskod genererat av säkerhetsdosa respektive en e-legitimationslösning med nycklar lagrade i ett chip, till exempel på kort, eller e-legitimationen lagrad på din hårddisk. I båda fallen får du en PIN-kod, som måste hållas hemlig. PIN-koden används för att generera engångskoden i en lösning med dosa eller för att kunna använda en e-legitimation för identifiering eller underskrift.
E-legitimation
Det är ett antal myndigheter som erbjuder e-tjänster för konsumenter. Exempelvis kan du deklarera på internet hos Skatteverket och du som är förälder kan begära föräldrapenning direkt på nätet hos Försäkringskassan.
I vissa av tjänsterna krävs e-legitimation. En e-legitimation är en elektronisk id-handling som kan jämföras med vanlig id-handling, till exempel id-kort eller körkort. Telia och flera banker erbjuder e-legitimationer till konsumenter. Du kan få e-legitimationen som ett smart kort eller som ett mjukt certifikat som du lagrar på din dator. Observera att e-legitimation inte alltid fungerar för alla operativsystem. Kontakta din bank för mer information.
Mer information om e-legitimation för identifiering och underskrift kan du hitta på www.elegitimation.se.
Betaltjänster
Det finns ett antal olika sätt att betala och ta betalt vid internethandel. Några exempel är faktura, postförskott och kontokort. Faktura och postförskott påminner om varandra eftersom kunden betalar först vid leverans. Detta skyddar kunden, men medför en risk för leverantören.
Ett annat alternativ är kortbetalningar som kan göras med både vanliga kort, exempelvis Visa och Mastercard, eller med kort anslutna till konton i vissa butikskedjor. Det finns även kortbetalningar med lösningar för ökad säkerhet, till exempel där köparens och säljarens identitet kan kontrolleras och lösningar där själva kortnumret inte skickas över internet (e-kort).
Kort om olika betaltjänster:
Faktura
Ett vanligt betalningssätt vid handel över internet är faktura. Via Internetbanken kan fakturan registreras elektroniskt för betalning till mottagarens bank- eller postgiro, direkt eller vid ett önskat datum.
E-giro/e-faktura
Leverantören skickar alla uppgifter i fakturan, belopp, OCR-nummer och gironummer etc. i elektronisk form till kundens internetbank. Kunden behöver endast godkänna fakturan och att beloppet dras från kundens konto i internetbanken.
Kontokort
Det är framför allt två former av kontokort som används vid internethandel - debetkort då köpesumman dras direkt från kundens bankkonto vid köp och kreditkort då kundens kortutgivare betalar handlaren vid köp och får en fordran på kunden.
E-handlaren krypterar normalt förbindelsen till kunden och kunden kan normalt se certifikatet (via hänglåset), vilket möjliggör för kunden att se e-handlarens identitet. Att e-handlaren identifierar kunden är ännu så länge inte lika vanligt. Vid bedrägliga transaktioner är det i dessa fall handlaren som står risken. Speciellt vid internationell handel och vid elektroniskt utlämnande av varan är e-handlaren utsatt, eftersom varan eller tjänsten levereras till kunden utan möjlighet till leveranskontroll. Det finns olika metoder för att hantera identifiering av kunder.
E-kort
E-kort är en tjänst som kopplas till ett traditionellt kontokort (till exempel Visa eller Mastercard). Varje gång en betalning ska utföras genereras ett unikt elektroniskt kortnummer, som endast fungerar på ett inköpsställe. Kunden bestämmer själv vilket belopp e-numret ska gälla för, med en begränsad giltighetstid om en månad.
Direktbetalningar
Vissa banker erbjuder sina internetbankskunder möjligheten att betala för en vara genom att pengarna dras från kundens bankkonto. Kunden betalar genom att i e-butikens kassa klicka på sin banks symbol, för att därefter komma till bankens direktbetaltjänst. Kunden loggar in enligt bankens rutiner och efter kundens bekräftelse dras köpebeloppet från bankkontot.
Andra betalningssätt
Olika typer av värdecheckar och presentkort används ibland, utfärdade av olika affärskedjor eller andra aktörer. Elektroniska pengar, e-pengar, är digitala värdeenheter som används vid betalning, utan att finnas knutna till ett särskilt konto, precis som fysiska kontanter. Det finns inget företag som utfärdar e-pengar i Sverige i dag, men e-pengar förekommer i andra länder.
Lär mer om att göra bankärenden: