Fastighetsboxarna har stora fördelar både i ett effektivitets- och arbetsmiljöhänseende, men även ur brand- och säkerhetssynpunkt.
Effektivitet
Fastighetsboxar innebär en effektiviserad postutdelning och syftar till att långsiktigt kunna säkerställa att post skall kunna delas ut till alla mottagare fem dagar i veckan trots de dramatiskt ändrade förutsättningarna för meddelandeförmedling som den elektroniska teknikutvecklingen medför. För att hålla nere de framtida kostnadsökningarna för brevutdelningen – och därmed också begränsa portohöjningarna - måste Posten ges möjlighet att rationalisera även i detta led i distributionskedjan.
Samtidigt gör fastighetsboxar det lättare för mottagarna att få även större försändelser utburna direkt till hemadressen i stället för att dessa, efter avisering, ska hämtas hos ett postombud.
Arbetsmiljö
Brevbärarnas spring i trapporna utgör en högst påtaglig arbetsmiljörisk. En mycket stor andel av brevbärarna är antingen långtidssjukskrivna eller omplacerade på grund av skador som uppkommit efter att i många år gått i trappor. Förutom ett personligt lidande kostar de långa sjukskrivningarna Posten och samhället mycket pengar, kostnader som ingår i de utdelningskostnader som på sikt bör hållas nere.
Arbetsmiljöverket har i olika sammanhang påpekat att brevbärarnas spring i trappor utgör en påtaglig arbetsmiljörisk för brevbärarna. Utan att förorda just denna lösning har verket konstaterat att utdelning i fastighetsboxar innebär en minskad risk för arbetsskador.
I flesta andra länder delas posten i flerfamiljshus ut i fastighetsboxar. Sverige är således ett av få länder i världen som ännu inte helt gått över till detta system.
Vad händer om jag inte kan hämta min post i boxanläggningen?
Den som på grund av ålder eller funktionshinder inte kan hämta posten i fastighetsboxen ska få posten vid dörren om han eller hon så önskar. Posten, som är den operatör som ska tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst, avgör inom ramen för de allmänna råden vem som på grund av funktionshinder, ålder eller annat har rätt till utdelning vid dörren. I tveksamma fall kan intyg krävas av den boende vilket dock inte behövs för att styrka hög ålder.
I de flerfamiljshus som i dag har fastighetsboxar delas morgontidningen fortfarande oftast ut vid lägenhetsdörren.
Posten AB har till uppgift att utarbeta specifikationer för hur fastighetsboxar ska utformas och placeras. I detta arbete ska Posten samverka med fastighetsägarna och ta särskild hänsyn till de boendes personliga integritet samt fastighetsboxarnas stöldskydd.
Posten, CityMail och Fria Postoperatörers förbund har startat Forum för Fastighetsboxar vars uppgift är att sprida information om fastighetsboxar och som i samarbete med tillverkare och leverantörer specificerat högt ställda krav på kvalitet och säkerhet för dessa. Forumet tillhandahåller också råd och stöd till fastighetsägare om hur de praktiskt ska gå till väga för att installera fastighetsboxar, samt besvarar frågor om standarder, säkerhetslösningar och lämpliga leverantörer.
Nej, ansvaret för detta ligger på fastighetsägaren. I en bostadsrättsförening är dock de boende fastighetsägare och är, genom den styrelse som föreningen valt, ansvariga för installation av fastighetsboxar.
Kostnaden för inköp och installation av fastighetsboxar måste respektive fastighetsägare stå för. Det har av tradition ankommit på mottagaren (fastighetsägaren) att se till att posten kan delas ut under rimliga förhållanden. Mottagaren betalar inte någon avgift för att få posten utburen till sin adress utan ansvarar enbart för att det finns en anordning för mottagandet av post som godkänts av Posten. Detta kan jämföras med villaägarens ansvar att betala för samt sätta upp en postlåda på en av Posten anvisad plats.
Eftersom postmarknaden är en marknad som är öppen för konkurrens är det heller inte önskvärt att en postoperatör äger fastighetsboxar/postlådor dit även andra postoperatörer ska ha möjlighet att dela ut post.
Posten erbjuder kostnadsfri konsulthjälp åt fastighetsägarna när det gäller att på bästa sätt placera in fastighetsboxarna i olika miljöer.
PTS har tidigare beräknat kostnaden för inköp och installation av en fastighetsbox till cirka 700 kronor per hushåll exklusive moms. Det finns idag flera billigare alternativ på marknaden och även dyrare beroende på vilken standard på boxar man väljer. Utbudet är stort och anpassat till olika smakriktningar och stilar.
Eftersom fastighetsboxar klassificeras som inventarier kommer kostnaden att kunna periodiseras över tiden på åtminstone 10 år om så önskas. På så sätt kan kostnaden per år och fastighetsbox komma att bli mycket låg. Flerfamiljshus med endast ett fåtal hushåll kan i många fall anordna enklare och billigare fastighetsboxar, till exempel genom att samla postlådor i entrén.
Lokala förutsättningar avgör vilken typ av fastighetsbox som kan installeras. Det finns många typer av fastighetsboxar som tar olika stort utrymme. Om det är ont om plats i en fastighet bör Posten och fastighetsägaren tillsammans komma fram till en lösning i det enskilda fallet. I vissa fall där det inte går att hitta en sådan lösning t.ex. på grund av att det inte finns plats eller i fastigheter som är k-märkta kommer posten även i fortsättningen att delas ut i postinlägg i dörren.
Det finns idag fastighetsboxar av olika typer och utseende och företag som tillverkar boxar som kan anpassas till olika miljöer. Man kan också finna lämpliga platser fastighetsboxarna längre upp i trapphuset, i anslutande utrymmen eller på en för- eller bakgård.
PTS uppdrag innebär att övervaka att alla får tillgång till en posttjänst av god kvalitet och till rimliga priser. En effektiviserad utdelning gynnar i slutändan konsumenterna eftersom den bidrar till att Posten kan uppfylla sitt samhällsuppdrag och dela ut post fem dagar i veckan till rimliga priser.
Av tradition är det fastighetsägaren som ska bekosta anläggningar för att ta emot post. En parallell kan dras till villaägarens postlåda som han själv bekostar och sätter upp. Samma princip bör gälla i flerfamiljsfastigheter.
När det gäller insamling och distribution av brev råder ett klart kundförhållande mellan Posten och avsändaren som betalar porto. Som mottagare av post står man i stället i ett slags serviceförhållande till Posten vilket bland annat tar sig uttryck i att man inte betalar någon avgift för att få sin post utburen till hemadressen. Därför ankommer det på mottagaren (fastighetsägaren) att se till att posten kan delas ut under rimliga förhållanden. Detta gäller både villaägare och ägare av flerfamiljsfastigheter. Då postmarknaden är en marknad som är öppen för konkurrens är det heller inte önskvärt att en postoperatör äger fastighetsboxar/postlådor eftersom det innebär en risk för att andra postoperatörer inte skulle få möjlighet att dela ut post till dessa.
Vid installation av fastighetsboxar bör säkerhetsaspekter beaktas. Det finns idag mycket bra fastighetsboxar med säkra lås för varje postinlägg. PTS bedömning är att säkerheten totalt sett blir större när lägenhetsdörrar inte längre behöver utrustas med postinlägg vilket medför fördelar som ökat skydd mot buller, inbrott och brand.
PTS har som mål att alla i hela landet, till rimliga priser, skall ha tillgång till en effektiv och säker posttjänst av god kvalitet.
Det finns två samverkande skäl till varför PTS utifrån detta mål har engagerat sig i frågan om fastighetsboxar. Det är dels en fråga om att långsiktigt kunna säkerställa att post skall kunna delas ut till alla mottagare fem dagar i veckan trots de dramatiskt ändrade förutsättningarna för meddelandeförmedling som den elektroniska teknikutvecklingen medför. För att hålla nere de framtida kostnadsökningarna för brevutdelningen – och därmed också begränsa portohöjningarna - måste Posten ges möjlighet att rationalisera även i detta led i distributionskedjan samtidigt som fastighetsboxar gör det lättare för mottagarna att ta emot även större försändelser hemma i stället för att hämta dessa hos ett postombud.
Ett annat bidragande skäl till en övergång till fastighetsboxar är att brevbärarnas spring i trapporna utgör en högst påtaglig arbetsmiljörisk. En oproportionerligt stor andel av Postens brevbärare är antingen långtidssjukskrivna eller omplacerade på grund av denna anledning. Förutom det lidande som detta innebär för berörda arbetstagare kostar de långa sjukskrivningarna Posten och samhället mycket pengar, kostnader som ingår i de utdelningskostnader som på sikt bör hållas nere.
PTS allmänna råd om utdelning av post (PTSFS 2008:6) har sin utgångspunkt i Post- och kassaserviceutredningen (SOU 2005:5) som menar att övergången till utdelning till fastighetsboxar bör påskyndas. Syftet är, enligt utredningen, att effektivisera postutdelningen samt att skapa en bättre arbetsmiljö för brevbärarna.
Utredningen betonade att fastighetsboxar är det vanligaste utdelningssättet i övriga Norden och Europa, och att den nuvarande svenska modellen innebär betydande merarbete för de som delar ut posten. Utredningen föreslog därför att PTS utfärdar allmänna råd om hur den som tillhandahåller en samhällsomfattande posttjänst ska tillhandahålla utdelningen, och då även ange hur en övergång till fastighetsboxar ska ske.