Bredband är ett vanligt samlingsnamn för en mängd olika tekniker som gör det möjligt att ansluta till internet med hög överföringshastighet. Det finns ingen officiell definition som fastslår var gränsen går för att en anslutning till internet ska få kallas bredband. Att försöka knyta en särskild överföringshastighet till begreppet kan vara svårt eftersom bland annat den tekniska och kommersiella utvecklingen riskerar att snabbt göra en sådan definition inaktuell.
Bredbandsuppkoppling kan användas bland annat för att surfa på internet, se på tv eller att ringa.
Du kan få bredband på flera olika sätt. En fast bredbandsuppkoppling kan du få via till exempel kabel-TV-nätet eller via fibernät. Ett annat sätt är att få bredband via telefonjacket.
Läs mer om olika tekniker att koppla upp sig mot internet hos Telekområdgivarna
Enligt lagen om elektronisk kommunikation ska alla fasta bostäder och verksamhetsställen på rimlig begäran ha möjlighet att få så kallat funktionellt tillträde till internet. Regeringen föreskriver om vad som ska anses vara funktionellt tillträde till internet. För närvarande är minimikravet 1 megabit per sekund, (Mbit/s.)
Möjligheten att få bredband är olika i olika delar av Sverige. I tätt bebyggda områden finns det fler alternativ än i glesbygden. På vissa ställen erbjuds inte bredband alls.
Du kan själv undersöka hur det ser ut hos dig. Kontakta olika bredbandsleverantörer och fråga om de erbjuder bredband där du bor. Det är ganska vanligt med mindre bolag som erbjuder bredband lokalt. Du kan också höra dig för med din hyresvärd, din bostadsrättsförening eller din kommun om det finns någon bredbandsleverantör där du bor. Under fliken ”Nätägare” på PTS webbtjänst Bredbandskartan hittar du information om anslutningspunkter i fibernät och vilka operatörer som har sändare för mobiltelefoni och mobilt bredband i ett område som utgår från den adress du anger.
Fundera också på om det finns möjlighet att investera i bredband tillsammans med andra hushåll. Det finns flera fördelar med det: förhandlingskraften ökar, priserna kan bli lägre och det kan vara rationellt att ha ett gemensamt nät i byggnaden eller bostadsområdet. Det är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt behålla rätten att bestämma över det egna nätets användning. Några viktiga frågor att ställa är: får nätet kopplas till andra bredbandsleverantörer än dem som ordnar anslutningarna? Hur kan användarna försäkra sig om tillgång till bra, framtida tjänster i det egna nätet?
Läs mer om möjligheterna att få bredbandsstöd till landsbygden här.
Många kommuner arbetar aktivt för att underlätta och bidra till bredbandsutbyggnad. Kontakta din kommun för beskrivning av läget, de vet också ofta vilka bolag som bygger ut bredband i kommunen.
Läs våra goda råd vid val av bredband.
Läs mer hos Telekområdgivarna om vad du ska tänka på när du väljer fast bredband:
http://www.telekomradgivarna.se/Internetbredband/Olika-satt-att-surfa/Vad-ska-jag-tanka-pa-nar-jag-valjer-operator-/
Läs mer hos Telekområdgivarna om vad du ska tänka på när du väljer mobilt bredband:
http://www.telekomradgivarna.se/Mobilt-internet/Olika-satt-att-surfa/Vad-ska-jag-tanka-pa-nar-jag-valjer-operator/
Det finns en mängd olika leverantörer. Alla operatörer kanske inte kan erbjuda bredband till din adress. Hör av dig till olika operatörer och hör om de har möjligheter att leverera till dig. Det är ganska vanligt med mindre bolag som erbjuder bredband lokalt. Du kan också höra dig för med din hyresvärd, din bostadsrättsförening eller din kommun om det finns någon bredbandsleverantör där du bor. Under fliken ”Nätägare” på PTS webbtjänst Bredbandskartan hittar du information om anslutningspunkter i fibernät och vilka operatörer som har sändare för mobiltelefoni och mobilt bredband i ett område som utgår från den adress du anger.
Läs mer om att jämföra priser på sidan Prisjämförelse.
Med hjälp av mätverktyget Bredbandskollen kan du mäta din uppkopplingshastighet vid användning av internet. Bredbandskollen erbjuder också möjlighet att jämföra den uppmätta hastigheten med den teoretiska maxhastighet som operatören utlovar. Om avvikelsen är betydande hjälper en felsökarguide dig att utesluta vanliga fel.
Om du inte tycker att produkten motsvarar vad som utlovats kan du reklamera till operatören. Du kan även vända dig till Telekområdgivarna, kommunens konsumentvägledare eller Allmänna reklamationsnämnden.
Om du tycker att avtalsvillkoren är oskäliga eller att marknadsföringen varit vilseledande kan du anmäla det till Konsumentverket.
Om du anser att avtalsvillkoren är oskäliga eller att marknadsföringen varit vilseledande kan du skriftligen anmäla villkoren till Konsumentverket.
Om du får problem med ditt bredband eller din bredbandsleverantör, till exempel får en felaktig räkning eller inte får den hastighet som du avtalat om, bör du i första hand kontakta din bredbandsleverantör för att reda ut detta. Om du inte kan komma överens med din leverantör kan du kontakta Telekområdgivarna för att få kostnadsfri, opartisk rådgivning i ditt ärende. Du kan också få hjälp av konsumentvägledaren i din kommun. Konsumentvägledning finns i de flesta kommuner och kan hittas via kommunens webbplats eller via www.konsumentverket.se under rubriken Kontakta rådgivare.
Om du ändå inte lyckas lösa problemet kan du kontakta Allmänna reklamationsnämnden. De kan pröva vissa tvister. Om inte heller ARN kan hjälpa till kan du vända dig till allmän domstol.
Om du tycker att avtalsvillkoren är oskäliga eller att marknadsföringen varit vilseledande kan du anmäla detta till Konsumentverket.
PTS vill gärna få information om problem på tele- och it-marknaden. Skriv då ett e-brev till pts@pts.se och uppmärksamma oss på det problem du upplevt. PTS kan dock inte ge dig praktisk hjälp med att driva eventuella tvister.