Oadresserad reklam/Samhällsinformation
PTS får ofta frågor om reklamförsändelser, gratistidningar eller bostadsbilagor från folk som inte vill ha denna sorts post. Eftersom det är oadresserade försändelser faller de inte in under begreppet postverksamhet och hör därmed inte heller till PTS ansvarsområde.
När det gäller gruppreklam har direktmarknadsföringsbranschen och Konsumentombudsmannen ingått en överenskommelse om att respektera skyltar där de boende tackar nej till reklam.
Annorlunda förhåller det sig med gruppförsändelser. Till gruppförsändelser räknas gratistidningar, information från statliga och kommunala organ, politiska partier och ideella föreningar. Tanken är att denna information ska nå ut till alla varför gruppförsändelser delas ut till samtliga hushåll. Gruppförsändelser kan alltså vara gratistidningar, som förutom annonser innehåller redaktionellt material. Enligt den information PTS har krävs enligt PostNords produktvillkor ett utgivningsbevis utfärdat av PRV, Patent- och Registreringsverket, för att en tidning ska få delas ut som gruppförsändelse.
Detta säger lagen
Postoperatörerna har enligt postlagen (2010:1045) en skyldighet att dela ut alla adresserade försändelser, oavsett vem som är avsändare och oavsett innehållet i försändelsen. Det går därför inte att som postmottagare undvika att få adresserad reklam eller samhällsinformation utdelad till sig.
Branschöverenskommelse
Postoperatörernas utdelning av oadresserade försändelser anses däremot inte vara postverksamhet enligt postlagens mening, och ligger därför inte heller inom PTS tillsynsområde. Svenska utdelningsföretag har emellertid gemensamt kommit överens om att respektera ”nej till reklam”-skyltar och därmed inte dela ut oadresserad reklam till de postmottagare som satt upp sådana skyltar på sin postlåda eller sitt postinlägg. Vissa typer av oadresserade försändelser, som till exempel gratistidningar och samhällsinformation (t.ex. information från statliga och kommunala organ, politiska partier och ideella föreningar) räknas dock inte som reklam enligt branschens definition, vilket är förklaringen till att vissa sådana försändelser delas ut trots att postmottagaren satt upp en ”nej till reklam”-skylt.
Det branschorgan som hanterar frågor rörande oadresserade försändelser heter NIX-nämnden. Den som är missnöjd med att ha fått en viss typ av oadresserade försändelser utdelade till sig kan få saken prövad genom en anmälan till NIX-nämnden.