Analyser behövs innan förändringar i postregler
Regeringen har föreslagit ändringar i postförordningen, som bland annat innebär att vissa brev ska delas ut inom fyra arbetsdagar. På PTS ser vi att den framtida posttjänsten behöver anpassas så att den bättre möter användarnas behov och den digitaliserade omvärlden. Men det är också viktigt att undersöka konsekvenserna för de grupper som har ett större behov av posttjänster.
Post- och telestyrelsen har lämnat in synpunkter på regeringens föreslagna ändringar i postförordningen. En av de föreslagna förändringarna är att andelen av breven som inlämnats för tvådagarsbefordran och som ska ha utdelats inom två arbetsdagar sänks till 85 procent från nuvarande 95 procent. Dessutom anger förslaget att 97 procent av dessa brev ska ha utdelats inom fyra arbetsdagar.
Effektiviseringar behövs
Vi delar regeringens bedömning att det behövs möjligheter för effektiviseringar vad gäller den samhällsomfattande posttjänsten. Postmarknaden har genomgått stora förändringar de senaste åren. PTS egna rapporter pekar på att den svenska brevvolymen mer än halverats sedan år 2000.
Om den samhällsomfattande posttjänsten fortsatt ska vara självfinansierad kommer det behöva ske anpassningar till dagens behov.
Konsekvenser måste utredas
Men det är viktigt att dessa anpassningar sker där de gör mest nytta och att inte vissa användare drabbas på ett oproportionerligt sätt. Här tycker vi att man behöver göra en grundlig analys kring de negativa konsekvenser som förslaget kan innebära för användarna. Det kan till exempel handla om sämre förutsägbarhet för när ett brev kommer fram samt negativa konsekvenser för viktiga försändelser som exempelvis vårdkallelser, prover och blindskriftsförändelser.
I PTS remissvar understryker vi att man behöver ställa de samhällsekonomiska besparingarna mot dessa konsekvenser. Särskilt som dessa förändringar kan riskera att slå mot grupper som i lägre utsträckning använder digitala verktyg.
Vi ser också att man behöver utreda vilka konsekvenser får för samhällets krisberedskap och totalförsvar. PTS bedömning är att behovet av en fungerande posttjänst kommer att kunna öka i händelse av kris eller höjd beredskap, då exempelvis elektroniska kommunikationer kan vara påverkade.
En posttjänst som möter framtidens behov
Finns det då alternativa sätt, för att effektivisera utan att vissa användare drabbas oskäligt mycket? Först och främst behöver samhället ta fram alternativa snabbare sätt att kommunicera med medborgarna. Det skulle kunna handla om kallelser till vården med sms eller andra tillgängliga digitala alternativ. Det kan också handla om att ta fram digitala användaranpassad kommunikation mellan viktiga samhällsaktörer och medborgare. Därutöver skulle det behöva utredas om några funktioner och användargrupper i samhället även fortsättningsvis har behov av snabb brevbefordran och hur en sådan i så fall ska finansieras. Samtidigt skulle man till exempel kunna överväga att behålla 95 procents-kravet, men i stället ändra från tvådagars- till tredagarsbefordran. Ett sådant alternativ ger en högre förutsägbarhet om när ett skickat brev kommer fram. Vi vet att just förutsägbarheten är något som användarna framhåller som viktigt när det kommer till posttjänsten.
Vi står inför en stor utmaning i att utforma en posttjänst som långsiktigt möter de behov som finns på ett samhällseffektivt sätt. Därför är det viktigt att förändringarna genomförs efter noggranna analyser som ser till såväl de stora perspektiven som till särskilda gruppers behov. Det är en fråga som PTS prioriterar och jobbar mycket med.
