Analyser behövs innan förändringar i postregler

2021-03-24

Regeringen har föreslagit ändringar i postförordningen, som bland annat innebär att vissa brev ska delas ut inom fyra arbetsdagar. På PTS ser vi att den framtida posttjänsten behöver anpassas så att den bättre möter användarnas behov och den digitaliserade omvärlden. Men det är också viktigt att undersöka konsekvenserna för de grupper som har ett större behov av posttjänster.

Post- och telestyrelsen har lämnat in synpunkter på regeringens föreslagna ändringar i postförordningen. En av de föreslagna förändringarna är att andelen av breven som inlämnats för tvådagarsbefordran och som ska ha utdelats inom två arbetsdagar sänks till 85 procent från nuvarande 95 procent. Dessutom anger förslaget att 97 procent av dessa brev ska ha utdelats inom fyra arbetsdagar.

Effektiviseringar behövs

Vi delar regeringens bedömning att det behövs möjligheter för effektiviseringar vad gäller den samhällsomfattande posttjänsten. Postmarknaden har genomgått stora förändringar de senaste åren. PTS egna rapporter pekar på att den svenska brevvolymen mer än halverats sedan år 2000.

Om den samhällsomfattande posttjänsten fortsatt ska vara självfinansierad kommer det behöva ske anpassningar till dagens behov.

Konsekvenser måste utredas

Men det är viktigt att dessa anpassningar sker där de gör mest nytta och att inte vissa användare drabbas på ett oproportionerligt sätt. Här tycker vi att man behöver göra en grundlig analys kring de negativa konsekvenser som förslaget kan innebära för användarna. Det kan till exempel handla om sämre förutsägbarhet för när ett brev kommer fram samt negativa konsekvenser för viktiga försändelser som exempelvis vårdkallelser, prover och blindskriftsförändelser.

I PTS remissvar understryker vi att man behöver ställa de samhällsekonomiska besparingarna mot dessa konsekvenser. Särskilt som dessa förändringar kan riskera att slå mot grupper som i lägre utsträckning använder digitala verktyg.

Vi ser också att man behöver utreda vilka konsekvenser får för samhällets krisberedskap och totalförsvar. PTS bedömning är att behovet av en fungerande posttjänst kommer att kunna öka i händelse av kris eller höjd beredskap, då exempelvis elektroniska kommunikationer kan vara påverkade.

En posttjänst som möter framtidens behov

Finns det då alternativa sätt, för att effektivisera utan att vissa användare drabbas oskäligt mycket? Först och främst behöver samhället ta fram alternativa snabbare sätt att kommunicera med medborgarna. Det skulle kunna handla om kallelser till vården med sms eller andra tillgängliga digitala alternativ. Det kan också handla om att ta fram digitala användaranpassad kommunikation mellan viktiga samhällsaktörer och medborgare. Därutöver skulle det behöva utredas om några funktioner och användargrupper i samhället även fortsättningsvis har behov av snabb brevbefordran och hur en sådan i så fall ska finansieras. Samtidigt skulle man till exempel kunna överväga att behålla 95 procents-kravet, men i stället ändra från tvådagars- till tredagarsbefordran. Ett sådant alternativ ger en högre förutsägbarhet om när ett skickat brev kommer fram. Vi vet att just förutsägbarheten är något som användarna framhåller som viktigt när det kommer till posttjänsten.

Vi står inför en stor utmaning i att utforma en posttjänst som långsiktigt möter de behov som finns på ett samhällseffektivt sätt. Därför är det viktigt att förändringarna genomförs efter noggranna analyser som ser till såväl de stora perspektiven som till särskilda gruppers behov. Det är en fråga som PTS prioriterar och jobbar mycket med. 





Kommentarer [3]

Benny
2021-07-20

Jag kom mest hit för att få kommentera en sak som Emma uttalat i SvD om brevlådesamlingar, att det inte är samhällsekonomiskt försvarbart att brevbärare ska åka runt till varje hus. Så är det naturligtvis om man sätter värde noll på det arbete som utförs av postmottagarna när man går för att kontrollera posten i sin brevlådesamling (varannan dag uppenbarligen). Men den kalkylen bygger då på att människors fritid inte är värd något. Ser man på det arbete som utförs (vare sig det är betalt eller obetalt) borde det vara mer rationellt att en person åker runt till varje hushåll. Det här är ni givetvis medvetna om, men det är något som ofta förekommer i den offentliga sektorn, att "kundernas" fritid värderas till 0 kr. Jag tänker på den gata jag bor på, antag att brevbäraren sparar (med framtida utbärning varannan dag) 15 minuter x 11 dagar x 12 månader = 33 timmar på ett år, säg att det motsvarar 10000 kr i kostnad. Det är en inbesparing på 300 kr per hushåll för 33 hushåll. Den tid som hushållen kommer att ägna ytterligare åt att kolla posten är kanske 100 dagar x 3 minuter x 33 hushåll= 165 timmar, alltså 5 gånger så mycket som brevbärarens tid. I övrigt är väl den text jag kommenterar nu överraskande balanserad med tanke på det intryck jag fick i SvD, som jag tyckte gick väl mycket i PostNords tankebanor.

Anders Åsberg
2021-04-09

Håller helt med Emma angående vilka frågor som måste belysas. Det är fortfarande många som vill få provsvar, kallelser och annan viktig post snabbt och säkert.

Kristina Fürstenberg
2021-04-08

Postutdelning varannan dag! I dessa tider är det inte så roligt att inse att du missar att boka din cov-19 vaccination på grund av varannan dags postutdelning. När jag förstod att jag borde ha fått mitt brev idag och försökte boka tid på 1177 var alla tider uppbokade. Nu får jag vänta, men det här är absolut inte bra.