Trafikdatalagring

Operatörer har i nuläget inte en skyldighet att lagra trafikdata för brottsbekämpande ändamål. Reglerna om trafikdatalagring kan inte tillämpas, efter en dom i kammarrätten i mars 2017.

Historik

Frågan om lagring av trafikuppgifter har diskuterats under många år. Operatörer har alltid haft ett visst behov av att spara uppgifter om sina abonnenter och deras kommunikation. Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) har en grundregel som innebär att operatörerna till exempel inte får behandla uppgifter för andra ändamål och inte under längre tid än vad som krävs för att överföra trafiken i näten, fakturera sina kunder samt ett fåtal andra ändamål. Därefter ska uppgifterna raderas. Det finns även regler om tystnadsplikt, som förbjuder alla som arbetar för operatörer att avslöja eller utnyttja uppgifter om abonnenterna och deras kommunikation.

Polis och andra brottsbekämpande myndigheter har möjlighet att ta del av dessa uppgifter under vissa förutsättningar. Regler på området har funnits sedan början av 1990-talet.

Inom EU togs i mitten av 2000-talet ett direktiv fram om en skyldighet för operatörer att under en viss tid lagra vissa uppgifter för brottsbekämpande ändamål. 2012 genomfördes direktivet i svensk rätt genom ändringar i bland annat lagen om elektronisk kommunikation.

När EU-domstolen i en dom 2014 ogiltigförklarade direktivet uppstod en stor osäkerhet i medlemsländerna kring vilka regler som nu gällde och i Sverige upphörde flera operatörer med att lagra trafikdata.

PTS, som har i uppdrag att utöva tillsyn över att reglerna efterlevs, förelade ett antal svenska operatörer som upphört med lagring att återuppta denna.

Två av dessa förelägganden överklagades. I ett av målen beslutade kammarrätten att inhämta förhandsavgörande från EU- domstolen för att få förtydligat hur den tidigare EU-domen skulle tolkas i relation till de svenska datalagringsreglerna. PTS var positiv till att frågan skulle prövas av EU-domstolen.

Regler om datalagring ska inte tillämpas

EU-domstolen besvarade i en dom den 21 december 2016 kammarrättens begäran om förhandsavgörande (se de förenade målen C-203/15 och C-698/15). EU-domstolen uttalar bland annat att det finns hinder för en nationell lagstiftning som i brottsbekämpande syfte föreskriver en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter avseende samtliga abonnenter och registrerade användare och samtliga elektroniska kommunikationsmedel.

Kammarrätten i Stockholm meddelade den 7 mars 2017 dom i målet som gäller skyldigheten för Tele2 att lagra trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål enligt reglerna i lagen om elektronisk kommunikation (LEK). Med hänvisning till EU-domstolens förhandsavgörande i december 2016 upphäver kammarrätten PTS föreläggande mot Tele2.

Domen i kammarrätten klargör att de svenska bestämmelserna som ålägger operatörer att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål inte kan tillämpas. Detta eftersom bestämmelserna inte är förenliga med EU-rättsliga regler om bland annat rätten till respekt för privatliv, skydd av personuppgifter och yttrandefrihet.

Detta innebär att operatörer inte längre har en skyldighet att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål. Enligt LEK är det endast tillåtet för operatörer att lagra uppgifter under en viss tid för vissa andra ändamål, till exempel uppgifter som behövs för att kunna fakturera slutkunder eller betala samtrafikavgifter till andra operatörer.

Bestämmelser om de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter som operatörerna har lagrat för något av dessa ändamål, omfattas inte av kammarrättens prövning. Skyldigheten för operatörer enligt LEK att i vissa fall lämna ut uppgifter om abonnemang till en brottsbekämpande myndighet är för närvarande föremål för prövning i domstol. Förvaltningsrätten har i dom slagit fast att skyldigheten att lämna ut uppgifter inte påverkas av EU-domstolens dom rörande krav på lagring av uppgifter. Förvaltningsrättens dom har överklagats.

En utredning har föreslagit nya regler

De svenska reglerna om lagring av uppgifter för brottsbekämpande ändamål ses nu över. Regeringen tillsatte den 16 februari 2017 en offentlig utredning som ska ta fram förslag på hur de svenska reglerna om lagring av trafikdata för brottsbekämpande ändamål kan ändras för att möta de krav som EU-domstolen ställt upp. Utredningen har lämnat ett delbetänkande "Datalagring - brottsbekämpning och integritet" (SOU 2017:75) som för närvarande bereds inom regeringskansliet.