FR: Telia Sonera ./. PTS, Föreläggande om kostnadsorienterad prissättning

Domen från Förvaltningsrätten.

Genom beslut den 24 maj 2010 förpliktade PTS TeliaSonera att bl.a. tillämpa kostnadsorienterad prissättning enligt LRIC-metoden vid tillhandahållande av tillträde till kopparaccesser samt bitström. För beräkning av kostnadsorienterade priser fastställer PTS en s.k. hybridmodell som regelbundet uppdateras. Den 21 februari 2012 beslöt PTS att förelägga TeliaSonera att justera sina priser för tillträde till kopparaccesser och bitströmstillträde eftersom myndigheten bedömde att TeliaSoneras priser för tillträde till kopparaccesser samt bitström inte var kostnadsorienterade. TeliaSonera överklagade beslutet och anförde till stöd för överklagandet att (1) PTS inte hade uppdaterat hybridmodellen med hänsyn till förändrade volymer och att modellens priser därmed var för låga samt (2) att föreläggandet inte uppfyllde kravet på att ett föreläggande ska vara riktat till en eller flera namngivna juridiska personer, eftersom det var riktat till TeliaSonera ”och berörda dotterbolag”. TeliaSonera ansåg att föreläggandet skulle riktas enbart mot TeliaSonera.

Förvaltningsrätten uttalade att det inte finns någon reglering av när, under kalenderåret, som hybridmodellens årliga uppdatering ska ske, vilket förvaltningsrätten även uttalade i dom den 17 december 2013 i mål nr 25067-11. När PTS meddelade sitt föreläggande till TeliaSonera att tillämpa kostnadsorienterade priser och utgick från den reviderade hybridmodellen version 8.1 hade denna modell varit gällande i ca nio månader sedan den fastställts och publicerats den 26 maj 2011. Vid uppdateringar och de mer omfattande revideringarna beaktas bl.a. utfall och prognoser för volymer avseende de tjänster som ingår i hybridmodellen. Förvaltningsrätten anförde vidare att TeliaSonera har haft ett inflytande på hybridmodellens utformning. Med beaktande av detta ansåg förvaltningsrätten att det inte var tillräckligt att TeliaSonera, för att göra sitt påstående om att gällande hybridmodell innehöll felaktiga kostnadsantaganden och skulle uppdateras med nya volymuppgifter sannolikt, åberopat ett utkast till en ny uppdaterad hybridmodell som ännu inte hade fastställts och publicerats och där samråd med operatörerna återstod.

Förvaltningsrätten fann att TeliaSonera inte hade gjort sannolikt att hybridmodellen skulle uppdateras med nya volymuppgifter och därmed inte heller att bolagets kostnader var rättvisa eller skäliga med hänsyn till kostnaderna enligt LRIC-metoden. PTS hade således fog för att förelägga TeliaSonera att tillämpa kostnadsorienterade priser. Förvaltningsrätten fann vidare, med beaktande av vad PTS anfört om den omfattande utredning som skett vi framtagandet av hybridmodellen version 8.1, samt vad som i övrigt framkommit om tillvägagångssättet vid en uppdatering eller revidering av modellen, att PTS gjort sannolikt att hybridmodell version 8.1 kan ligga till grund för beräkningen av de kostnadsorienterade priserna vid tiden för föreläggandet i februari 2012.

Förvaltningsrätten fann även att PTS haft fog för att rikta föreläggandet mot ”TeliaSonera och berörda dotterbolag”. Domstolen ansåg att det inte rimligen kunde vara oklart vilka dotterbolag som berördes av beslutet. Förvaltningsrätten avslog överklagandet.