Så påverkas investeringar i ny infrastruktur av tillträdesregleringens utformning - PTS-ER-2019-6
Sammanfattning
En av de grundläggande idéerna bakom regleringen av bredbandsmarknaden är hur de tidigare monopolistiska kopparnätägarnas marknadsmakt skulle upplösas genom framreglerad unbundling, där slutkunderna skulle få möjlighet att välja bland olika tjänsteleverantörer som i sin tur köpte tillträde till ett reglerat pris från nätägaren.
Detta skulle, enligt teorin om investeringsstegen, leda till att mindre aktörer kunde bygga upp en tillräcklig storlek (ackumulera tillräckligt med kapital) för att göra egna infrastrukturinvesteringar. Sådana investeringar har sedan dess skett (framförallt genom aktörer som redan innan regleringens införande ägde någon form av infrastruktur, t.ex. kabelnätägare) men det sista steget, att skapa infrastrukturkonkurrens genom att kraftigt höja det reglerade LLUB-priset för att stimulera investeringar, har aldrig testats empiriskt.
De senaste åren har kopparnäten minskat i betydelse samtidigt som utbyggnaden av fiberinfrastruktur blivit den stora utmaningen för regleringsmyndigheter. Denna rapport är en metastudie av relevant empirisk forskning och kartlägger hur den tidigare regleringen av kopparnätet kan påverka investeringar i fiberinfrastruktur och huruvida teorin om investeringsstegen behöver anpassas för att regleringen ska kunna maximera slutkonsumenternas nytta.
Utbredningen av fibernät i Sverige är relativt god sett till andra europeiska länder som lyder under samma regulatoriska ramverk. Detta kan ha sin förklaring i ett flertal olika faktorer där regleringen är en av dem. Enligt det skyldighetsbeslut som publicerades i februari 2015 anses Telia inte längre ha samma ställning på marknaden för fibertillträde som på marknaden för tillträde till kopparnät. Detta innebär att den kostnadsbaserade prisregleringen ersatts med en skyldighet om icke-diskriminering och ekonomisk replikerbarhet vilket har fått till följd att Telia har kunnat höja tillträdespriset på sina fiberanslutningar. En slutsats från rapportens forskningsöversyn är att detta kan ha fått positiva effekter på fiberutbyggnaden och att vi kan förvänta oss att utbyggnaden fortsätter givet att skyldigheterna inte skärps.