Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2021 slutrapport PTS-ER-2021:26

I denna rapport bedömer Post- och telestyrelsen (PTS) möjligheterna att nå regeringens bredbandsmål för 2023 och 2025

Sammanfattning

Regeringens mål för 2023 (”mobilmålet”) innebär att alla senast år 2023 bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig. Detta mål är med nödvändighet rörligt eftersom det utgår ifrån människor och deras behov och beteenden, vilket förändras över tid. Det är t.ex. avgörande för prognosen, men svårt att bedöma, vilka ytor som ska räknas som områden där man normalt befinner sig.

Enligt PTS prognos kommer ca 96 procent av ytan som ingår i definitionen av målet att ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet år 2023. PTS bedömer således att målet inte kommer att uppfyllas, vilket är samma bedömning som myndigheten gjorde i föregående års uppföljning.

Både mobiloperatörernas kommersiella utbyggnad och den utbyggnad som sker till följd av täckningskravet i 700 MHz-bandet väntas bidra till målet. Den kommersiella utbyggnaden kommer främst att bidra till måluppfyllelsen i tätorter och utefter vägar med hög trafik. Denna typ av områden är alla sådana där kapacitet eller signalstyrka fortfarande är otillräcklig för att komma upp i den tjänstekvalitet krävs för att uppfylla målet.

Utbyggnaden som sker till följd av täckningskravet i 700 MHz-bandet väntas bidra till målet i glesbyggda områden, huvudsakligen längs med lågtrafikerade bilvägar och runt byggnader utanför tätort och småort. Täckningskravets bidrag till täckning och kapacitet längs med lågtrafikerade järnvägar blir dock försumbart enligt PTS prognos.

Som PTS skrev i förra årets uppföljning kan åtgärder som förbättrar möjligheten att använda mobiltjänster i fordon utgöra en viktig del i att uppnå målet. Här kan även andra aktörer än mobiloperatörerna, t.ex. tillverkare eller fordonsägare, göra insatser för att ge passagerare i fordonet tillgång till den fulla signalstyrkan som finns utanför.

Regeringens mål för 2025 (”2025-målet”) består av tre delmål som alla måste vara uppfyllda för att det övergripande målet ska anses uppfyllt. Det första delmålet är att 98 procent av alla hushåll och företag i Sverige antingen bör ha tillgång till, eller ha bredbandsinfrastruktur i sin absoluta närhet (s.k. homes passed) som medger 1 Gbit/s. Det andra delmålet är att 1,9 procent av resterande hushåll och företag antingen bör ha tillgång till, eller ha infrastruktur i sin absoluta närhet som medger 100 Mbit/s. På motsvarande sätt innebär det tredje delmålet att de sista 0,1 procenten av alla hushåll och företag bör ha tillgång till, eller i sin absoluta närhet ha bredbandsinfrastruktur som medger 30 Mbit/s.

Bredbandsutbyggnaden i Sverige har kommit lång väg mot 2025-målet. I oktober 2020 var tillgången till 1 Gbit/s och 100 Mbit/s nära 95 procent medan tillgången till 30 Mbit/s var närmare 99 procent. För två av tre delmål 2025 återstår därmed bara några få procentenheter. De sista procenten kommer dock bli en stor utmaning p.g.a. kraftigt ökande kostnader för att ansluta de återstående hushållen och företagen.

PTS sammantagna bedömning är att målet om att hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband år 2025 sannolikt inte kommer att uppnås. Det finns dock ett mått av osäkerhet i prognosen, eftersom den framtida bredbandstillgången påverkas av en rad tekniska, demografiska, ekonomiska och politiska faktorer, vars utveckling är svår att förutse i nuläget.

Bedömningen av 2025-målet har sin utgångspunkt i två scenarier för utbyggnaden fram till 2025. I det första scenariot utvecklas investeringarna starkare än i det andra scenariot. En kombination av de två scenarierna ger följande bedömningar för 2025-målet:

1. 97,5-98,5 procent av alla hushåll och företag i Sverige kommer att ha tillgång till, eller finnas i närheten av infrastruktur som medger minst 1 Gbit/s.
2. 97,5-98,5 procent av alla hushåll och företag i Sverige kommer att ha tillgång till, eller finnas i närheten av infrastruktur som medger minst 100 Mbit/s.
3. 99,0-100 procent av alla hushåll och företag i Sverige kommer att ha tillgång till, eller finnas i närheten av infrastruktur som medger minst 30 Mbit/s.

PTS bedömer att delmålet om 1 Gbit/s kan nås genom marknadens förväntade investeringar och befintliga stödmedel. Möjligheterna stärks ytterligare genom de 500 miljoner kronor i nytt bredbandsstöd som regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2022.

Myndigheten bedömer vidare att delmålet om 100 Mbit/s inte kommer att nås. Delmålet förutsätter i praktiken att trådlösa tekniker som kan ge 100 Mbit/s byggs ut så att de kompletterar trådbunden infrastruktur med gigabitkapacitet. Det finns dock inte mycket som i dagsläget tyder på att bredbandsinfrastrukturen kommer att byggas ut på det sättet. PTS statistik visar att tillgången till 100 Mbit/s har varit densamma som tillgången till 1 Gbit/s sedan myndighetens kartläggning började. Bara ett fåtal hushåll och företag bedöms därför ha tillgång till 100 Mbit/s via andra tekniker än de som också medger 1 Gbit/s år 2025. Tillgången till 100 Mbit/s kan dock utvecklas starkare än förväntat. Det är t.ex. sannolikt att alla hushåll och företag i Sverige kommer att ha täckning som ger 100 Mbit/s från en eller flera satellitoperatörer år 2025. Att det kommer att finnas satellittäckning är dock inte liktydigt med att det kommer att erbjudas slutkundstjänster med denna hastighet på den svenska marknaden. PTS anser att bidraget från satellit som ger 100 Mbit/s är för osäkert i dagsläget för att kunna tas med i bedömningen.

PTS bedömer slutligen att det finns förutsättningar att nå delmålet om 30 Mbit/s. Bedömningen förutsätter att det finns satellitabonnemang med 30 Mbit/s på den svenska marknaden år 2025, något som fortfarande är osäkert. Jämfört med delmålet om 100 Mbit/s är det dock färre slutkunder som skulle behöva försörjas med bredband via satellit för att uppfylla delmålet om 30 Mbit/s.

Kostnader för att uppnå 2025-målet

Delmålet om 1 Gbit/s finns inom räckhåll genom marknadsaktörernas investeringar, kompletterad med befintliga och aviserade stödmedel. Om satellitlösningar kan användas för att uppnå delmålet om 30 Mbit/s skulle det inte krävas några större investeringar från svenska operatörer. PTS bedömer däremot att bredbands-utbyggnaden fram till 2025 inte kommer vara tillräcklig för att nå delmålet om 100 Mbit/s.

Delmålet för 100 Mbit/s skulle kunna uppnås med hjälp av olika tekniker. Om hushåll och företag som saknar 100 Mbit/s 2025 ansluts med fiber till dess att 99,9 procent har fibertillgång, skulle det kosta 16-20 miljarder kronor, enligt PTS uppskattning. Tidigare har PTS uppskattat kostnaden till ca 20 miljarder kronor, men i årets uppföljning har myndigheten valt att redovisa kostnaden i form av ett intervall eftersom det finns många osäkerheter som påverkar utfallet.

Om samma hushåll och företag istället skulle anslutas med 100 Mbit/s via mobilnäten skulle det kosta 12-14 miljarder kronor enligt PTS beräkningar. Investeringar i nya och uppgraderade sändarplatser står för ungefär halva kostnaden. Den andra hälften består huvudsakligen av investeringar för att ansluta de mest utnyttjade sändarplatserna med fiber. PTS har inte uppskattat vad kostnaden skulle kunna bli om mobilnäten används i kombination med andra trådlösa tekniker.

De uppskattade kostnaderna ska ses som indikationer på storleksordningen snarare än exakta belopp. Även om PTS uppskattning tyder på lägre kostnader för mobilnät kommer radiolösningar sannolikt inte att vara det billigaste alternativet i alla områden. Mobilnäten skulle inte heller kunna ge användarna lika höga hastigheter som fibernät. Lokala förhållanden kommer att vara avgörande för vilken teknik som är mest lämplig. Både fiber och mobilnät kräver också tillräckligt stora kluster av byggnader för att utbyggnad ska vara ekonomiskt försvarbar, och många av de aktuella områdena är så glest bebyggda att de förmodligen är svåra att ansluta med någon av teknikerna.

---