Hur påverkas mottagarna av varannandagsutdelning? - PTS-ER-2020-29
Sammanfattning
Post- och telestyrelsen (PTS) har i uppdrag att analysera och beskriva postmarknadens utveckling samt bevaka att posttjänsterna svarar mot samhällets behov. Myndigheten genomför därför undersökningar löpande i syfte att öka kunskapen om användarnas behov av posttjänster och för att säkerställa att den samhällsomfattande posttjänsten motsvarar samhällets behov över tid.
I maj 2020 beslutade Postnord att låta genomföra ett test av en ny produktionsmodell i Lund och Kävlinge mellan den 28 september och den 27 november 2020. Postnord meddelade att produktionsmodellen i praktiken skulle innebära att brev med normalporto delas ut varannan dag förutom med vissa undantag. Den 8 maj inledde PTS tillsyn av Postnords test i syfte att säkerställa att operatören inför och under testet fortsatt levde upp till postlagens krav om tillförlitlighet i postverksamheten samt kravet på befordringstid enligt postförordningen.
Som en del av myndighetens bevakningsuppdrag beslutade PTS också att låta genomföra en kvantitativ undersökning av vilka konsekvenser den nya produktionsmodellen skulle få för mottagarna i testområdet.
Undersökningsföretaget Point AB fick i uppdrag att genomföra 1200 telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval privatpersoner och egenföretagare från 18 år och uppåt i pilotområdet.
I undersökningen har framkommit:
- För de allra flesta får varannandagsutdelning av brev inte så stora konsekvenser. En stor majoritet av de tillfrågade var positivt eller neutralt inställda till Postnords test medan 22 procent var negativa.
- Positiva konsekvenser som anges är att det är mer miljövänligt, en anpassning till den minskande mängden brev, en ekonomisk besparing och att servicen fortfarande motsvarar deras behov.
- Farhågor om möjliga negativa konsekvenser för en själv eller andra påverkar inställningen till varannandagsutdelning. 22 procent av de svarande uppger att de är negativt inställda till varannandagsutdelning, medan 15 procent uppger att det medfört negativa konsekvenser för dem.
- 84 procent av intervjupersonerna har inte påverkats av försöket med varannandagsutdelning, medan 15 procent svarar att de har påverkats ganska eller mycket negativt. Exempel på konsekvenser som de svarande har angett är fördröjning av viktiga eller brådskande brev och kallelser från myndigheter och sjukvård samt att hinna betala fakturor i tid.
- Intervjupersonernas inställning i frågan beror på ålder och sysselsättning. De mest negativa är personer som är 45–64 år och egenföretagare. Resultatet är rimligt då det är dessa användargrupper som får brev mest frekvent.
- De främsta skälen till att de tillfrågade vill ha fysiska brev är att inte alla avsändare, såsom myndigheter, skickar digitala försändelser. Tre procent av intervjupersonerna har ingen dator och kan därför inte ta emot digitala försändelser.
En slutsats PTS drar av undersökningen är att det är viktigt att samhället så långt som möjligt försöka säkerställa alternativa lösningar för de grupper som har tydliga behov av brevutdelning varje dag. Det handlar till exempel om personer med särskilda behov av posttjänster på grund av funktionsnedsättning och till viss del även egenföretagare. PTS genomför mot bakgrund av det en kvalitativ undersökning om vilka behov personer med särskilda behov har av posttjänster vilken kommer att publiceras under våren 2021.
En annan viktig fråga som rapporten belyser är behovet av att myndigheter, regioner, kommuner och stora företag framöver säkerställer en alternativ snabb kontaktkanal med medborgarna, oavsett digital delaktighet, i takt med att normalportot blir en allt långsammare kommunikationstjänst.
Rapporten utgör ett av flera underlag i utformandet av den samhällsomfattande posttjänsten. Den 1 oktober 2020 tillsatte regeringen en postlagsutredning som ser över den samhällsomfattande posttjänstens innehåll och finansiering. Utredningen ska redovisa sina förslag 2023.