Trafikverket ska samordna sig med Skanova vid anläggning av fiberkabel utmed järnväg

2019-09-09

Trafikverket ska medge Skanova AB samordning av projekt för byggande av en optisk fiberkabel mellan Herrljunga och Fristad. Det har Post- och telestyrelsen (PTS) beslutat om i ett tvistlösningsärende.

Genom lagen om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät (utbyggnadslagen), kan den som vill bygga ut fast eller trådlöst bredband få nyttja andras infrastruktur eller samordna sin utbyggnad med andra. Det ska ge sänkta kostnader för utbyggnad av bredband och bidra till att fler får tillgång till snabbt bredband.

PTS kan lösa tvister som uppstår mellan olika aktörer kring exempelvis samordning.

Tvist om samordning

Skanova begärde att Trafikverket ska samordna ett projekt för byggande av en optisk fiberkabel på en järnvägssträcka mellan Fristad och Herrljunga i Västra Götalands län. Trafikverket avslog begäran och menade att samordningen var orimlig. Som skäl angav myndigheten bland annat att en samordning kunde skada allmän säkerhet, totalförsvaret eller Sveriges säkerhet i övrigt. Trafikverket menade också att en samordning kunde påverka verksamhetens funktion negativt. Skanova begärde därefter att PTS ska lösa tvisten enligt utbyggnadslagen.

Huvudregeln enligt utbyggnadslagen är att nätinnehavare som är offentliga organ som utför bygg- och anläggningsprojekt ska medge samordning om en bredbandsutbyggare begär det. Nätinnehavaren får avslå en begäran om den inte är rimlig. Vidare finns vissa undantag då bestämmelsen inte gäller, bl.a. då en samordning kan skada allmän säkerhet, totalförsvaret eller Sveriges säkerhet i övrigt. Vissa myndigheter är vidare helt undantagna från lagen. Trafikverket är inte en av de myndigheter som innehar ett sådan generellt undantag.

Trafikverket har dock stått fast vid sin inställning att Skanova inte ska medges samordning på den aktuella järnvägssträckan. Trafikverket har bl.a. framfört att skyldigheten att samordna enligt utbyggnadslagen inte gäller eftersom den aktuella samordningen kan skada allmän säkerhet, totalförsvaret eller Sveriges säkerhet i övrigt. Under handläggningen av ärendet har PTS hört Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Säkerhetspolisen.

PTS ger Skanova rätt

PTS menar att Trafikverkets bedömning av hur säkerheten kan påverkas av en samordning visserligen bör väga tungt i den här typen av tvister. Men även en myndighet som är part i en tvist måste på ett mer omfattande sätt än som gjorts kunna förklara de påståenden som anförs för att avslå en begäran, enligt PTS. Enligt PTS bedömning har Trafikverket inte på ett tillräckligt sätt motiverat att begärd samordning kan påverka verksamhetens funktion negativt eller att samordningen kan skada allmän säkerhet, totalförsvaret eller Sveriges säkerhet i övrigt. PTS bedömer även att nätinnehavarens möjlighet att uppställa villkor för att t.ex. undanröja eventuella säkerhetsrisker inte synes ha utretts och beaktats av nätinnehavaren i tillräckligt stor omfattning.

Sammantaget anser PTS att Trafikverket inte haft rätt att avslå Skanovas begäran.

- Reglerna i utbyggnadslagen är viktiga för att minska kostnaderna för att bygga bredband i Sverige. Att de tillämpas på ett riktigt sätt är således viktigt för bredbandsutbyggnaden och därmed också målen med regeringens och EU:s bredbandsstrategier, säger Rikard Englund, chef PTS avdelning för marknadsreglering.

Klicka här för att läsa beslutet.

Mer information
Rikard Englund, avdelningen för marknadsreglering, 070-876 61 30
PTS presstjänst: 08-678 55 55

Bakgrund om lagen

Med stöd av utbyggnadslagen (lagen om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät) kan den som vill bygga ut fast eller trådlöst bredband få nyttja andras infrastruktur eller samordna sin utbyggnad med andra. Det ska ge sänkta kostnader för utbyggnad av bredband och bidra till att fler får tillgång till snabbt bredband. Utbyggnadslagen baseras på ett EU-direktiv

Utbyggnadslagen medför rättigheter för bredbandsutbyggare och skyldigheter för nätinnehavare både inom och utom telekomsektorn. Nätinnehavare, som är ett offentligt organ eller nätinnehavare vars bygg- eller anläggningsprojekt helt eller delvis finansieras med offentliga medel, kan ha särskilda skyldigheter.

De som omfattas av lagen är bredbandsutbyggare, nätinnehavare och offentliga organ som t ex statliga och kommunala myndigheter samt kommunala bolag.