Planera för 5G
Planera för 5G
Vad kan vi som kommun göra för att underlätta utbyggnaden?
Kommuner kan bidra på många olika sätt.
Kommuner och regioner kan på flera olika sätt vidta åtgärder för att underlätta för den kommersiella utbyggnaden av mobilnät:
- Mobiltäckning i bredbandsstrategi ─ Kommuner bör inkludera mobiltäckning i sina bredbandsstrategier och ha en målsättning även för den utbyggnaden. I de fall kommunerna avsatt medel för att finansiera bredbandsutbyggnaden kan kommunen överväga om satsningen kan omfatta både fast och trådlös infrastruktur. Värt att komma ihåg är att även trådlös infrastruktur behöver fiberanslutna basstationer.
- Bredbandssamordnare/-koordinator ─ I många kommuner finns ett tilldelat operativt ansvar för bredbandsfrågorna till en samordnare/koordinator. Kommunerna bör säkerställa att även frågor som rör täckning av mobilnät är inkluderade i samordnarens ansvar. Genom en kontaktpunkt hos kommunerna förenklas kontakterna med både nätägare, operatörer, län/regioner med flera.
- Täckning av mobilnät i samhällsplanering ─ Kommunerna har ett krav på sig att ta hänsyn till elektroniska kommunikationer vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Bredbandsfrågan är en samhällsplaneringsfråga och genom att även inkludera mobilnät i denna planering kan frågan omhändertas mer långsiktigt och strukturerat.
- Effektiv hantering av marktillstånd och bygglov ─ Kommunerna bör se över rutinerna vad gäller marktillstånd och bygglov. I vissa kommuner kan det finnas ett behov av att effektivisera denna hantering och på så sätt underlätta etablering av mobilnät. Det kan också finnas ett behov av att se över bedömningskriterierna för när marktillstånd och bygglov beviljas eller inte.
- Aggregera efterfrågan ─ Kommunen bör samverka med andra kommuner i regionen för att tillsammans bli en större köpare/intressent av mobilnätstäckning genom att aggregera efterfrågan av mobilnät. En gemensam behovsbild kan visa på efterfrågepotentialen i området som en helhet. Genom att lägga samman kommunens interna behov av mobil/trådlös infrastruktur (i sin egen verksamhet) med användning av boende och företag samt ytterligare människor som rör sig i området kan en affär visa sig betydligt mer intressant för de kommersiella aktörerna än tidigare.
- Visa täckningsbrister ─ Kommunerna bör göra operatörerna uppmärksamma på vilka områden som har täckningsproblem.
- Samverka med alla involverade ─ Kommunen kan samla olika intressenter såsom operatörer, markägare, entreprenadföretag, byanät, större företag, elbolag m.fl. Genom att se mobilnät som ett nödvändigt komplement till den fasta bredbandsinfrastrukturen och agera utifrån ett tydligare mål om att förbättra täckningen kan gemensamma krafter komma långt, vilket fiberutbyggnaden är ett bevis på. I dessa situationer upplevs kommunen ofta som en pålitlig och naturlig initiativtagare.
Vad kan vi som kommun göra för att underlätta utbyggnaden?
Kommuner kan bidra på många olika sätt.
Kommuner och regioner kan på flera olika sätt vidta åtgärder för att underlätta för den kommersiella utbyggnaden av mobilnät:
- Mobiltäckning i bredbandsstrategi ─ Kommuner bör inkludera mobiltäckning i sina bredbandsstrategier och ha en målsättning även för den utbyggnaden. I de fall kommunerna avsatt medel för att finansiera bredbandsutbyggnaden kan kommunen överväga om satsningen kan omfatta både fast och trådlös infrastruktur. Värt att komma ihåg är att även trådlös infrastruktur behöver fiberanslutna basstationer.
- Bredbandssamordnare/-koordinator ─ I många kommuner finns ett tilldelat operativt ansvar för bredbandsfrågorna till en samordnare/koordinator. Kommunerna bör säkerställa att även frågor som rör täckning av mobilnät är inkluderade i samordnarens ansvar. Genom en kontaktpunkt hos kommunerna förenklas kontakterna med både nätägare, operatörer, län/regioner med flera.
- Täckning av mobilnät i samhällsplanering ─ Kommunerna har ett krav på sig att ta hänsyn till elektroniska kommunikationer vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Bredbandsfrågan är en samhällsplaneringsfråga och genom att även inkludera mobilnät i denna planering kan frågan omhändertas mer långsiktigt och strukturerat.
- Effektiv hantering av marktillstånd och bygglov ─ Kommunerna bör se över rutinerna vad gäller marktillstånd och bygglov. I vissa kommuner kan det finnas ett behov av att effektivisera denna hantering och på så sätt underlätta etablering av mobilnät. Det kan också finnas ett behov av att se över bedömningskriterierna för när marktillstånd och bygglov beviljas eller inte.
- Aggregera efterfrågan ─ Kommunen bör samverka med andra kommuner i regionen för att tillsammans bli en större köpare/intressent av mobilnätstäckning genom att aggregera efterfrågan av mobilnät. En gemensam behovsbild kan visa på efterfrågepotentialen i området som en helhet. Genom att lägga samman kommunens interna behov av mobil/trådlös infrastruktur (i sin egen verksamhet) med användning av boende och företag samt ytterligare människor som rör sig i området kan en affär visa sig betydligt mer intressant för de kommersiella aktörerna än tidigare.
- Visa täckningsbrister ─ Kommunerna bör göra operatörerna uppmärksamma på vilka områden som har täckningsproblem.
- Samverka med alla involverade ─ Kommunen kan samla olika intressenter såsom operatörer, markägare, entreprenadföretag, byanät, större företag, elbolag m.fl. Genom att se mobilnät som ett nödvändigt komplement till den fasta bredbandsinfrastrukturen och agera utifrån ett tydligare mål om att förbättra täckningen kan gemensamma krafter komma långt, vilket fiberutbyggnaden är ett bevis på. I dessa situationer upplevs kommunen ofta som en pålitlig och naturlig initiativtagare.
Vad kan vi som kommun göra för att underlätta utbyggnaden?
Kommuner kan bidra på många olika sätt.
Kommuner och regioner kan på flera olika sätt vidta åtgärder för att underlätta för den kommersiella utbyggnaden av mobilnät:
- Mobiltäckning i bredbandsstrategi ─ Kommuner bör inkludera mobiltäckning i sina bredbandsstrategier och ha en målsättning även för den utbyggnaden. I de fall kommunerna avsatt medel för att finansiera bredbandsutbyggnaden kan kommunen överväga om satsningen kan omfatta både fast och trådlös infrastruktur. Värt att komma ihåg är att även trådlös infrastruktur behöver fiberanslutna basstationer.
- Bredbandssamordnare/-koordinator ─ I många kommuner finns ett tilldelat operativt ansvar för bredbandsfrågorna till en samordnare/koordinator. Kommunerna bör säkerställa att även frågor som rör täckning av mobilnät är inkluderade i samordnarens ansvar. Genom en kontaktpunkt hos kommunerna förenklas kontakterna med både nätägare, operatörer, län/regioner med flera.
- Täckning av mobilnät i samhällsplanering ─ Kommunerna har ett krav på sig att ta hänsyn till elektroniska kommunikationer vid planläggning och i ärenden om bygglov eller förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Bredbandsfrågan är en samhällsplaneringsfråga och genom att även inkludera mobilnät i denna planering kan frågan omhändertas mer långsiktigt och strukturerat.
- Effektiv hantering av marktillstånd och bygglov ─ Kommunerna bör se över rutinerna vad gäller marktillstånd och bygglov. I vissa kommuner kan det finnas ett behov av att effektivisera denna hantering och på så sätt underlätta etablering av mobilnät. Det kan också finnas ett behov av att se över bedömningskriterierna för när marktillstånd och bygglov beviljas eller inte.
- Aggregera efterfrågan ─ Kommunen bör samverka med andra kommuner i regionen för att tillsammans bli en större köpare/intressent av mobilnätstäckning genom att aggregera efterfrågan av mobilnät. En gemensam behovsbild kan visa på efterfrågepotentialen i området som en helhet. Genom att lägga samman kommunens interna behov av mobil/trådlös infrastruktur (i sin egen verksamhet) med användning av boende och företag samt ytterligare människor som rör sig i området kan en affär visa sig betydligt mer intressant för de kommersiella aktörerna än tidigare.
- Visa täckningsbrister ─ Kommunerna bör göra operatörerna uppmärksamma på vilka områden som har täckningsproblem.
- Samverka med alla involverade ─ Kommunen kan samla olika intressenter såsom operatörer, markägare, entreprenadföretag, byanät, större företag, elbolag m.fl. Genom att se mobilnät som ett nödvändigt komplement till den fasta bredbandsinfrastrukturen och agera utifrån ett tydligare mål om att förbättra täckningen kan gemensamma krafter komma långt, vilket fiberutbyggnaden är ett bevis på. I dessa situationer upplevs kommunen ofta som en pålitlig och naturlig initiativtagare.
Vilka krav kan kommunerna ställa på operatörerna vad gäller utbyggnad, information etc.?
Kommuner kan inte kräva att 5G-nät byggs, men kan underlätta.
På samma sätt som vad gäller annan infrastruktur, kan det vara bra att – inom ramarna för den lagstiftning som kringgärdar kommunens verksamhet – utbyta information mellan kommunen och övriga aktörer som har ett intresse av utbyggd digital infrastruktur. Kommunen kan inte kräva att en nätägare bygger 5G-nät, men kan göra det attraktivt. Exempelvis kan samförläggning och inom detaljplaner utpekat utrymme för digital infrastruktur göra det billigare och smidigare för kommersiella aktörer att bygga 5G-nät. Tydliga och kommunicerade planer och program för var kommunen avser att exploatera mark eller utveckla verksamhet, gör det även lättare för nätägare och operatörer att planera.
Kanske är ett fritidshusområde under detaljplanering och ska anslutas med fiber och V/A, eller så planerar kommunen att anlägga ett nytt industriområde med stora krav på tillförlitlighet, kapacitet och korta svarstider. Det kan vara betydelsefullt för operatörerna att få kunskap om detta i ett tidigt stadium.
Vad ska kommuner tänka på i planläggningen?
Ta hänsyn till behov av kommunikation och infrastruktur.
Fundera över individers, näringslivets och de egna verksamheternas behov av kommunikation och digital infrastruktur i närtid och framtid. Nät för elektronisk kommunikation behöver elanslutning och kräver utrymme ovan, på och under mark. Tydliga och kommunicerade planer och program för var kommunen avser att exploatera mark eller utveckla verksamhet, gör det även lättare för nätägare och operatörer att planera. Det är viktigt att fysisk planering går i takt med kommunens bredbands- och/eller digitala strategi med tillhörande handlingsplaner. Det är också viktigt att översiktsplaner inte begränsar kommande planering, genom att hindra att mark kan användas för utrustning (master, teknikbodar, elcentraler etc.).
Detaljplaner med utpekat utrymme för digital infrastruktur kan göra det billigare och smidigare för kommersiella aktörer att bygga 5G-nät.
Vilka krav kan kommunerna ställa på operatörerna vad gäller utbyggnad, information etc.?
Kommuner kan inte kräva att 5G-nät byggs, men kan underlätta.
På samma sätt som vad gäller annan infrastruktur, kan det vara bra att – inom ramarna för den lagstiftning som kringgärdar kommunens verksamhet – utbyta information mellan kommunen och övriga aktörer som har ett intresse av utbyggd digital infrastruktur. Kommunen kan inte kräva att en nätägare bygger 5G-nät, men kan göra det attraktivt. Exempelvis kan samförläggning och inom detaljplaner utpekat utrymme för digital infrastruktur göra det billigare och smidigare för kommersiella aktörer att bygga 5G-nät. Tydliga och kommunicerade planer och program för var kommunen avser att exploatera mark eller utveckla verksamhet, gör det även lättare för nätägare och operatörer att planera.
Kanske är ett fritidshusområde under detaljplanering och ska anslutas med fiber och V/A, eller så planerar kommunen att anlägga ett nytt industriområde med stora krav på tillförlitlighet, kapacitet och korta svarstider. Det kan vara betydelsefullt för operatörerna att få kunskap om detta i ett tidigt stadium.
Vad ska kommuner tänka på i planläggningen?
Ta hänsyn till behov av kommunikation och infrastruktur.
Fundera över individers, näringslivets och de egna verksamheternas behov av kommunikation och digital infrastruktur i närtid och framtid. Nät för elektronisk kommunikation behöver elanslutning och kräver utrymme ovan, på och under mark. Tydliga och kommunicerade planer och program för var kommunen avser att exploatera mark eller utveckla verksamhet, gör det även lättare för nätägare och operatörer att planera. Det är viktigt att fysisk planering går i takt med kommunens bredbands- och/eller digitala strategi med tillhörande handlingsplaner. Det är också viktigt att översiktsplaner inte begränsar kommande planering, genom att hindra att mark kan användas för utrustning (master, teknikbodar, elcentraler etc.).
Detaljplaner med utpekat utrymme för digital infrastruktur kan göra det billigare och smidigare för kommersiella aktörer att bygga 5G-nät.
Vilka krav kan kommunerna ställa på operatörerna vad gäller utbyggnad, information etc.?
Kommuner kan inte kräva att 5G-nät byggs, men kan underlätta.
På samma sätt som vad gäller annan infrastruktur, kan det vara bra att – inom ramarna för den lagstiftning som kringgärdar kommunens verksamhet – utbyta information mellan kommunen och övriga aktörer som har ett intresse av utbyggd digital infrastruktur. Kommunen kan inte kräva att en nätägare bygger 5G-nät, men kan göra det attraktivt. Exempelvis kan samförläggning och inom detaljplaner utpekat utrymme för digital infrastruktur göra det billigare och smidigare för kommersiella aktörer att bygga 5G-nät. Tydliga och kommunicerade planer och program för var kommunen avser att exploatera mark eller utveckla verksamhet, gör det även lättare för nätägare och operatörer att planera.
Kanske är ett fritidshusområde under detaljplanering och ska anslutas med fiber och V/A, eller så planerar kommunen att anlägga ett nytt industriområde med stora krav på tillförlitlighet, kapacitet och korta svarstider. Det kan vara betydelsefullt för operatörerna att få kunskap om detta i ett tidigt stadium.
Vad ska kommuner tänka på i planläggningen?
Ta hänsyn till behov av kommunikation och infrastruktur.
Fundera över individers, näringslivets och de egna verksamheternas behov av kommunikation och digital infrastruktur i närtid och framtid. Nät för elektronisk kommunikation behöver elanslutning och kräver utrymme ovan, på och under mark. Tydliga och kommunicerade planer och program för var kommunen avser att exploatera mark eller utveckla verksamhet, gör det även lättare för nätägare och operatörer att planera. Det är viktigt att fysisk planering går i takt med kommunens bredbands- och/eller digitala strategi med tillhörande handlingsplaner. Det är också viktigt att översiktsplaner inte begränsar kommande planering, genom att hindra att mark kan användas för utrustning (master, teknikbodar, elcentraler etc.).
Detaljplaner med utpekat utrymme för digital infrastruktur kan göra det billigare och smidigare för kommersiella aktörer att bygga 5G-nät.
Vad händer om vi inte får 5G i vår kommun?
På kort sikt ingenting, det finns idag få eller inga tillämpningar som kräver 5G.
I de flesta fall blir nätet utbyggt när det finns tillräcklig efterfrågan. Kommunen kan bidra till efterfrågan genom egen digitalisering och kvalificerad kravställning.
Inledningsvis kommer 5G i sig inte att innebära nya tjänster för konsumenterna, utan i första hand handla om högre hastigheter, låg fördröjning och bättre kapacitet i näten. Det finns idag få eller inga tillämpningar som kräver 5G för att fungera. När 5G-näten finns på plats, kan de dock ge upphov till nya innovationer och utvecklade tjänster.
Vad händer om vi inte får 5G i vår kommun?
På kort sikt ingenting, det finns idag få eller inga tillämpningar som kräver 5G.
I de flesta fall blir nätet utbyggt när det finns tillräcklig efterfrågan. Kommunen kan bidra till efterfrågan genom egen digitalisering och kvalificerad kravställning.
Inledningsvis kommer 5G i sig inte att innebära nya tjänster för konsumenterna, utan i första hand handla om högre hastigheter, låg fördröjning och bättre kapacitet i näten. Det finns idag få eller inga tillämpningar som kräver 5G för att fungera. När 5G-näten finns på plats, kan de dock ge upphov till nya innovationer och utvecklade tjänster.
Vad händer om vi inte får 5G i vår kommun?
På kort sikt ingenting, det finns idag få eller inga tillämpningar som kräver 5G.
I de flesta fall blir nätet utbyggt när det finns tillräcklig efterfrågan. Kommunen kan bidra till efterfrågan genom egen digitalisering och kvalificerad kravställning.
Inledningsvis kommer 5G i sig inte att innebära nya tjänster för konsumenterna, utan i första hand handla om högre hastigheter, låg fördröjning och bättre kapacitet i näten. Det finns idag få eller inga tillämpningar som kräver 5G för att fungera. När 5G-näten finns på plats, kan de dock ge upphov till nya innovationer och utvecklade tjänster.
Behöver kommunerna uppdatera bredbandsstrategier eller motsvarande?
Kommunernas bredbandsstrategier bör alltid vara uppdaterade och bör vara kompletterade med en strategi för mobila nät.
Det är alltid viktigt att ha en aktuell bredbandsstrategi med tillhörande handlingsplan. Den bör vara ett underlag för övriga delar av kommunen som arbetar med olika typer av planering, på kortare eller längre sikt, både för strategisk planering och för operativa beslut.
I takt med att beroendet av mobil kommunikation ökar, blir det på samma sätt allt viktigare att ha en motsvarande strategi med handlingsplan för mobilnät.
Kan kommunerna påverka robustheten i näten? Hur ska kommunerna tänka kring klimatpåverkan och långsiktighet?
Det är viktigt att vara en kvalificerad avtalspart vid upphandling av kommunikationslösningar.
Vid upphandling av kommunikationslösningar för olika samhällstjänster ska kommunen vara en kvalificerad avtalspart och med god kompetens ställa välunderbyggda krav på vad lösningarna ska klara av ifråga om t.ex. tillgänglighet och svarstider.
När det gäller framtidssäkra nät, bör kommunen i samband med planering på kortare och längre sikt, liksom vid bygglov och markanvisningar, beakta risker för väder- eller klimatpåverkan, naturkatastrofer etc.
Behöver kommunerna uppdatera bredbandsstrategier eller motsvarande?
Kommunernas bredbandsstrategier bör alltid vara uppdaterade och bör vara kompletterade med en strategi för mobila nät.
Det är alltid viktigt att ha en aktuell bredbandsstrategi med tillhörande handlingsplan. Den bör vara ett underlag för övriga delar av kommunen som arbetar med olika typer av planering, på kortare eller längre sikt, både för strategisk planering och för operativa beslut.
I takt med att beroendet av mobil kommunikation ökar, blir det på samma sätt allt viktigare att ha en motsvarande strategi med handlingsplan för mobilnät.
Kan kommunerna påverka robustheten i näten? Hur ska kommunerna tänka kring klimatpåverkan och långsiktighet?
Det är viktigt att vara en kvalificerad avtalspart vid upphandling av kommunikationslösningar.
Vid upphandling av kommunikationslösningar för olika samhällstjänster ska kommunen vara en kvalificerad avtalspart och med god kompetens ställa välunderbyggda krav på vad lösningarna ska klara av ifråga om t.ex. tillgänglighet och svarstider.
När det gäller framtidssäkra nät, bör kommunen i samband med planering på kortare och längre sikt, liksom vid bygglov och markanvisningar, beakta risker för väder- eller klimatpåverkan, naturkatastrofer etc.
Behöver kommunerna uppdatera bredbandsstrategier eller motsvarande?
Kommunernas bredbandsstrategier bör alltid vara uppdaterade och bör vara kompletterade med en strategi för mobila nät.
Det är alltid viktigt att ha en aktuell bredbandsstrategi med tillhörande handlingsplan. Den bör vara ett underlag för övriga delar av kommunen som arbetar med olika typer av planering, på kortare eller längre sikt, både för strategisk planering och för operativa beslut.
I takt med att beroendet av mobil kommunikation ökar, blir det på samma sätt allt viktigare att ha en motsvarande strategi med handlingsplan för mobilnät.
Kan kommunerna påverka robustheten i näten? Hur ska kommunerna tänka kring klimatpåverkan och långsiktighet?
Det är viktigt att vara en kvalificerad avtalspart vid upphandling av kommunikationslösningar.
Vid upphandling av kommunikationslösningar för olika samhällstjänster ska kommunen vara en kvalificerad avtalspart och med god kompetens ställa välunderbyggda krav på vad lösningarna ska klara av ifråga om t.ex. tillgänglighet och svarstider.
När det gäller framtidssäkra nät, bör kommunen i samband med planering på kortare och längre sikt, liksom vid bygglov och markanvisningar, beakta risker för väder- eller klimatpåverkan, naturkatastrofer etc.
Vems ansvar är det att mina kommuninvånare får 5G?
Det är marknaden som ska driva utvecklingen av 5G.
Eftersom 5G byggs ut på marknadsmässiga villkor, kommer 5G att byggas ut i den takt det finns efterfrågan och är lönsamt för nätägaren. När nya mobiltelefoner och andra terminaler kan användas för 5G, kommer också efterfrågan att öka.
Innovation och utveckling kommer successivt att ge fler tillämpningsområden och tjänster, med fortsatt ökad efterfrågan som följd. Det är alltså ingen kommersiell aktör, eller staten, som har ansvar för att 5G erbjuds invånarna i en viss kommun.
Däremot kan en kommun uppfatta behov som kommunen inom sitt ansvar och mandat kan bidra till att tillgodose. Även kommunens egen verksamhet kan ha behov som ökar efterfrågan. Se även frågan om hur kommunen kan underlätta för nätägarna att bygga 5G-nät i kommunen.
Vems ansvar är det att mina kommuninvånare får 5G?
Det är marknaden som ska driva utvecklingen av 5G.
Eftersom 5G byggs ut på marknadsmässiga villkor, kommer 5G att byggas ut i den takt det finns efterfrågan och är lönsamt för nätägaren. När nya mobiltelefoner och andra terminaler kan användas för 5G, kommer också efterfrågan att öka.
Innovation och utveckling kommer successivt att ge fler tillämpningsområden och tjänster, med fortsatt ökad efterfrågan som följd. Det är alltså ingen kommersiell aktör, eller staten, som har ansvar för att 5G erbjuds invånarna i en viss kommun.
Däremot kan en kommun uppfatta behov som kommunen inom sitt ansvar och mandat kan bidra till att tillgodose. Även kommunens egen verksamhet kan ha behov som ökar efterfrågan. Se även frågan om hur kommunen kan underlätta för nätägarna att bygga 5G-nät i kommunen.
Vems ansvar är det att mina kommuninvånare får 5G?
Det är marknaden som ska driva utvecklingen av 5G.
Eftersom 5G byggs ut på marknadsmässiga villkor, kommer 5G att byggas ut i den takt det finns efterfrågan och är lönsamt för nätägaren. När nya mobiltelefoner och andra terminaler kan användas för 5G, kommer också efterfrågan att öka.
Innovation och utveckling kommer successivt att ge fler tillämpningsområden och tjänster, med fortsatt ökad efterfrågan som följd. Det är alltså ingen kommersiell aktör, eller staten, som har ansvar för att 5G erbjuds invånarna i en viss kommun.
Däremot kan en kommun uppfatta behov som kommunen inom sitt ansvar och mandat kan bidra till att tillgodose. Även kommunens egen verksamhet kan ha behov som ökar efterfrågan. Se även frågan om hur kommunen kan underlätta för nätägarna att bygga 5G-nät i kommunen.
Kommer vi att nå regeringens mål för 2023?
Det finns inget särskilt 5G-mål, dock ett mål om mobila tjänster av god kvalitet.
Regeringen har inte satt upp något särskilt mål för just 5G-utbyggnaden i Sverige. Däremot anger regeringens bredbandsstrategi att Sverige i så stor utsträckning som möjligt bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. I områden där människor normalt befinner sig bör det vara möjligt att använda de mobila tjänster som normalt efterfrågas.
Målet är rörligt eftersom det utgår ifrån behov och beteenden som förändras över tid. Det är t.ex. avgörande för prognosen, men svårt att bedöma, vilka överföringshastigheter som framtidens mobila tjänster kommer att kräva och vilka ytor som ska räknas som ”områden där man normalt befinner sig”. PTS statistik visar att mobiltäckningen redan nu är god och prognoserna indikerar ytterligare förbättringar under de kommande åren, främst genom utbyggnad i 700 MHz-bandet.
I maj 2018 ingick de nordiska länderna ett nytt fördjupat samarbete om 5G med en avsiktsförklaring som slår fast de nordiska ländernas vision. Enligt avsiktsförklaringen ska Norden vara den första sammanlänkade 5G-regionen i världen. I avsiktsförklaringen identifieras även områden där det nordiska samarbetet behöver intensifieras.
Målen för 5G-utbyggnaden: Kommer EU-målet och 5G action plan att nås?
Ja, troligen.
När det gäller utbyggnad är det framförallt delmål 2 från EU:s 5G Action plan som är av intresse:
Alla stadsområden och alla viktiga marktransportleder, ska ha oavbruten 5G-täckning senast 2025.
PTS förväntar sig att majoriteten av de områden som av EU definieras som stadsområden har 5G vid utgången av 2025.
Även viktiga marktransportleder enligt EU-definitionen kommer sannolikt att ha 5G-täckning innan utgången av 2025. I många av dessa områden kommer dock kapacitet och datahastighet att vara betydligt mer begränsad jämfört med de 5G-nät som vid samma tidpunkt förväntas vara utbyggda i städerna.
Kommer vi att nå regeringens mål för 2023?
Det finns inget särskilt 5G-mål, dock ett mål om mobila tjänster av god kvalitet.
Regeringen har inte satt upp något särskilt mål för just 5G-utbyggnaden i Sverige. Däremot anger regeringens bredbandsstrategi att Sverige i så stor utsträckning som möjligt bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. I områden där människor normalt befinner sig bör det vara möjligt att använda de mobila tjänster som normalt efterfrågas.
Målet är rörligt eftersom det utgår ifrån behov och beteenden som förändras över tid. Det är t.ex. avgörande för prognosen, men svårt att bedöma, vilka överföringshastigheter som framtidens mobila tjänster kommer att kräva och vilka ytor som ska räknas som ”områden där man normalt befinner sig”. PTS statistik visar att mobiltäckningen redan nu är god och prognoserna indikerar ytterligare förbättringar under de kommande åren, främst genom utbyggnad i 700 MHz-bandet.
I maj 2018 ingick de nordiska länderna ett nytt fördjupat samarbete om 5G med en avsiktsförklaring som slår fast de nordiska ländernas vision. Enligt avsiktsförklaringen ska Norden vara den första sammanlänkade 5G-regionen i världen. I avsiktsförklaringen identifieras även områden där det nordiska samarbetet behöver intensifieras.
Målen för 5G-utbyggnaden: Kommer EU-målet och 5G action plan att nås?
Ja, troligen.
När det gäller utbyggnad är det framförallt delmål 2 från EU:s 5G Action plan som är av intresse:
Alla stadsområden och alla viktiga marktransportleder, ska ha oavbruten 5G-täckning senast 2025.
PTS förväntar sig att majoriteten av de områden som av EU definieras som stadsområden har 5G vid utgången av 2025.
Även viktiga marktransportleder enligt EU-definitionen kommer sannolikt att ha 5G-täckning innan utgången av 2025. I många av dessa områden kommer dock kapacitet och datahastighet att vara betydligt mer begränsad jämfört med de 5G-nät som vid samma tidpunkt förväntas vara utbyggda i städerna.
Kommer vi att nå regeringens mål för 2023?
Det finns inget särskilt 5G-mål, dock ett mål om mobila tjänster av god kvalitet.
Regeringen har inte satt upp något särskilt mål för just 5G-utbyggnaden i Sverige. Däremot anger regeringens bredbandsstrategi att Sverige i så stor utsträckning som möjligt bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. I områden där människor normalt befinner sig bör det vara möjligt att använda de mobila tjänster som normalt efterfrågas.
Målet är rörligt eftersom det utgår ifrån behov och beteenden som förändras över tid. Det är t.ex. avgörande för prognosen, men svårt att bedöma, vilka överföringshastigheter som framtidens mobila tjänster kommer att kräva och vilka ytor som ska räknas som ”områden där man normalt befinner sig”. PTS statistik visar att mobiltäckningen redan nu är god och prognoserna indikerar ytterligare förbättringar under de kommande åren, främst genom utbyggnad i 700 MHz-bandet.
I maj 2018 ingick de nordiska länderna ett nytt fördjupat samarbete om 5G med en avsiktsförklaring som slår fast de nordiska ländernas vision. Enligt avsiktsförklaringen ska Norden vara den första sammanlänkade 5G-regionen i världen. I avsiktsförklaringen identifieras även områden där det nordiska samarbetet behöver intensifieras.
Målen för 5G-utbyggnaden: Kommer EU-målet och 5G action plan att nås?
Ja, troligen.
När det gäller utbyggnad är det framförallt delmål 2 från EU:s 5G Action plan som är av intresse:
Alla stadsområden och alla viktiga marktransportleder, ska ha oavbruten 5G-täckning senast 2025.
PTS förväntar sig att majoriteten av de områden som av EU definieras som stadsområden har 5G vid utgången av 2025.
Även viktiga marktransportleder enligt EU-definitionen kommer sannolikt att ha 5G-täckning innan utgången av 2025. I många av dessa områden kommer dock kapacitet och datahastighet att vara betydligt mer begränsad jämfört med de 5G-nät som vid samma tidpunkt förväntas vara utbyggda i städerna.