Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2020 - slutrapport PTS-ER-2020:26
I denna rapport bedömer Post- och telestyrelsen (PTS) möjligheterna att uppfylla regeringens bredbandsmål till 2020, 2023 och 2025.
Sammanfattning
PTS bedömning har sin utgångspunkt i två scenarier för utvecklingen fram till 2025. I det mest troliga scenariot räknar PTS med att investeringarna ligger kvar på relativt höga nivåer under något år till men att de därefter minskar markant i och med att många omfattande utbyggnadsprojekt har blivit färdigställda. I det alternativa scenariot är det en svagare utveckling av investeringarna.
Den rådande covid-19-pandemin kommer, enligt PTS bedömning, att ha begränsad effekt på bredbandsutbyggnaden i ett kortare tidsperspektiv. Uppgifter som PTS har fått från marknadens aktörer tyder på att utbyggnaden i stort sett fortgår enligt planerna. På längre sikt är effekterna av covid-19 mer osäkra. Om den ekonomiska nedgången blir långvarig kan marknadsaktörernas investeringsvilja minska och bredbandsutbyggnaden bromsa in ytterligare. Samtidigt har betydelsen av snabbt bredband i hela landet blivit än mer uppenbar i och med att pandemin har lett till ökad användning av olika digitala tjänster. Covid-19 skulle därför på längre sikt också kunna bidra till ökad efterfrågan på bredband med hög kapacitet, fler bredbandsfrämjande åtgärder och fortsatt utbyggnad i områden som för närvarande saknar snabbt bredband.
När det gäller mål 1 i regeringens bredbandsstrategi bedömer PTS att 95 procents tillgång till 100 Mbit/s inte kommer att uppnås under 2020. För att räknas med i resultatet måste hushållen eller företagen vara anslutna till bredbandsinfrastruktur som medger 100 Mbit/s, exempelvis fiber- eller kabel-tv-nät. Den senaste statistiken från PTS visar att ca 84 procent av landets hushåll och företag hade tillgång till 100 Mbit/s i oktober 2019, en ökning med ca tre procentenheter jämfört med 2018. PTS bedömer att marknadens investeringar kommer att bli något lägre under 2020 än under 2019, vilket gör det osannolikt att 95-procentsmålet kommer att nås under innevarande år. Utifrån väntade investeringar och rådande utbyggnadstrend bedömer PTS att tillgången till 100 Mbit/s i år kommer att bli 86-87 procent i det troligaste scenariot.
Mål 2 i regeringens bredbandsstrategi består av tre delmål som alla måste vara uppfyllda för att det övergripande målet ska anses uppfyllt. Det första delmålet (”delmål 2.1”) är att 98 procent av alla hushåll och företag i Sverige antingen bör ha tillgång till, eller ha bredbandsinfrastruktur i sin absoluta närhet (s.k. homes passed) som medger 1 Gbit/s. Det andra delmålet (”delmål 2.2”) är att 1,9 procent av resterande hushåll och företag antingen bör ha tillgång till, eller ha infrastruktur i sin absoluta närhet som medger 100 Mbit/s. På motsvarande sätt innebär det tredje delmålet (”delmål 2.3”) att de sista 0,1 procenten av alla hushåll och företag bör ha tillgång till, eller i sin absoluta närhet ha bredbandsinfrastruktur som medger 30 Mbit/s. PTS gör följande bedömning för mål 2 i det troligaste scenariot:
- Delmål 2.1: 97,5-98,5 procent av alla hushåll och företag i Sverige kommer antingen att ha tillgång till minst 1 Gbit/s eller ha sådan bredbandsinfrastruktur i sin absoluta närhet år 2025.
- Delmål 2.2: 97,9-98,9 procent av alla hushåll och företag i Sverige kommer antingen att ha tillgång till, eller ha bredbandsinfrastruktur i sin absoluta närhet som medger 100 Mbit/s år 2025.
- Delmål 2.3: 100 procent av hushållen och företagen i Sverige kommer antingen att ha tillgång till, eller ha bredbandsinfrastruktur i sin absoluta närhet som medger minst 30 Mbit/s år 2025.
Detta är en revidering uppåt för 1 Gbit/s-målet jämfört med 2019 års uppföljning, då PTS prognostiserade att 97,0-98,0 procent skulle ha tillgång till 1 Gbit/s år 2025 i det mest troliga scenariot. Även prognosen för 100 Mbit/s skrivs upp till följd av revideringen. Uppskrivningen av prognosen beror i huvudsak på att regeringen har föreslagit ytterligare 2,2 miljarder kronor i bredbandsstöd fram till 2025. För 30 Mbit/s gör PTS samma bedömning som 2019. Bedömningen förutsätter att satellitabonnemang finns tillgängliga på den svenska marknaden år 2025.
PTS bedömning är därmed att målet om att hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband år 2025 inte kommer att uppnås. När det gäller tillgången till 100 Mbit/s – och därmed även målet som helhet – kan dock utvecklingen bli mer gynnsam än i PTS prognos. Det är t.ex. sannolikt att alla hushåll och företag i Sverige kommer att ha täckning som kan ge 100 Mbit/s från en eller flera satellitoperatörer år 2025. Detta betyder dock inte att sådana slutkundstjänster faktiskt kommer att erbjudas på den svenska marknaden och PTS anser att bidraget från satellit i dagsläget är för osäkert för att inkluderas i bedömningen av delmål 2.2. PTS bedömning av delmål 2.2 förutsätter att bredbandsinfrastruktur som kan ge 100 Mbit/s byggs ut på ett sätt som kompletterar utbyggnaden av infrastruktur som medger 1 Gbit/s.
Utöver den tekniska utvecklingen påverkas bredbandstillgången 2025 av en rad demografiska, ekonomiska och politiska faktorer, vars utveckling är svår att förutse i dagsläget. Detta medför ett stort mått av osäkerhet i PTS bedömning av måluppfyllelsen.
Mål 3 i regeringens bredbandsstrategi innebär att alla bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast 2023. Detta mål är med nödvändighet rörligt eftersom det utgår ifrån människor och deras behov och beteenden, vilket förändras över tid. Det är t.ex. avgörande för prognosen, men svårt att bedöma, vilka överföringshastigheter som framtidens mobila tjänster kommer att kräva och vilka ytor som ska räknas som områden där man normalt befinner sig. PTS bedömning är att ca 96 procent av ytan som ingår i PTS tolkning av målet kommer att ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet år 2023. Tillgången väntas därmed öka med omkring 4 procentenheter jämfört med 2019, även om 100 procents tillgång sannolikt inte kommer att nås.
Det är värt att notera att nära 65 procent av den definierade ytan som inte förväntas ha mobiltäckning i enlighet med målet år 2023 utgörs av bilvägar med låg trafik. Övriga vägar med hög trafik förväntas stå för ytterligare nästan 14 procent av den kvarvarande ytan. Analysen av måluppfyllelsen utefter bilvägar speglar fallet där en mobil används inne i fordonet för uppkoppling mot mobilnätet, vilket är det dominerande användarfallet idag. Då mobilen befinner sig inne i bilen kommer fordonet att tillföra en extra dämpning jämfört med den signalstyrka som finns utanför fordonet. Åtgärder som förbättra möjligheten att använda mobiltjänster i vägfordon skulle kunna utgöra en viktig del i att uppnå målet och här kan även andra aktörer än mobiloperatörerna göra insatser. Tillverkaren eller ägaren kan t.ex. vidta åtgärder som gör att användare kan tillgodogöra sig den fulla signalstyrkan som finns utanför fordonet.
Denna rapport innehåller även en uppföljning av indikatorer på bredbandsområdet (se bilaga 1). De flesta av indikatorerna har utvecklats positivt sedan förra årets uppföljning. Ett viktigt undantag är dock investeringarna i bredbandsinfrastruktur, som fortsätter att minska.