Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2021 - delrapport PTS-ER-2021:20
Denna rapport utgör den första delen av PTS uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2021. Slutrapporten, inklusive en bedömning av möjligheterna att nå regeringens mål, publiceras under hösten 2021.
Sammanfattning
Regeringens mål för 2025 innebär att hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband detta år. Bredbandsutbyggnaden har idag kommit lång väg mot 2025-målet. I oktober 2020 var tillgången till 1 Gbit/s och 100 Mbit/s nära 95 procent medan tillgången till 30 Mbit/s var närmare 99 procent. För två av tre delmål 2025 återstår därmed bara några få procentenheter. De sista procenten kommer dock bli en stor utmaning p.g.a. kraftigt ökande kostnader för de återstående hushållen och företagen.
Under 2020 minskade de totala bredbandsinvesteringarna med 5 procent, till 10,87 miljarder kronor. Med investeringar på 3,1 miljarder kronor var GlobalConnect (IP-Only) den största investeraren i bredbandsinfrastruktur under 2020, följt av Telia som investerade 1,9 miljarder.
Investeringarna i fast nätinfrastruktur minskade under 2020 med 7 procent, till 9,18 miljarder, medan investeringarna i mobilnät ökade med 4 procent, till 1,69 miljarder. De större marknadsaktörerna väntas alla ha slagit av på takten i utbyggnaden av fasta bredbandsnät under 2022 och PTS bedömer att de sammanlagda investeringarna i bredbandsinfrastruktur kommer att fortsätta sjunka fram till 2025.
PTS prognos från oktober 2020 visade att marknadsaktörernas investeringar och tillgängliga stödmedel inte kommer att vara tillräckliga för att nå regeringens samtliga tre delmål för 2025. Mot denna bakgrund anser myndigheten att det finns ett fortsatt behov av stöd i områden där kommersiell utbyggnad inte är möjlig.
Covid-19-pandemins nettoeffekt på bredbandsutbyggnaden är fortfarande osäker. Vissa aktörer rapporterar att utbyggnaden försvåras av pandemin medan andra meddelar att den inte påverkas nämnvärt. Åtgärder för social distansering har ofta hämmat försäljningen av anslutningar i nya områden och vissa aktörer har tvingats skjuta upp installationer av fiber hos slutkunder i områden där utbyggnad hade påbörjats innan pandemin. Samtidigt har pandemin lett till att människor blivit än mer beroende av bredbandstillgång för att kunna arbeta, studera, kommunicera, söka vård och socialisera. Detta har enligt rapporter lett till en ökad efterfrågan på bredbands-anslutning, särskilt till fritidshus.
Som en följd av att allt färre kommersiellt lönsamma områden återstår att bygga ut väntas marknaden för förtätning i redan utbyggda områden (efteranslutning) växa fram till 2025. PTS statistik visar att ca 52 procent av de hushåll som saknar bredbandsanslutning med 100 Mbit/s finns i närheten av en redan fiberansluten byggnad. Kostnaden och mängden arbete som krävs för efteranslutning varierar dock avsevärt mellan olika områden. I en del områden kan trådlösa tekniker vara ett mer kostnadseffektivt alternativ till fiber vid efteranslutning.
Fast trådlöst bredband via 5G-nät i höga frekvensband, som kan erbjuda hastigheter upp till 1 Gbit/s, väntas främst att bli aktuellt i tätbebyggda områden på grund av den begränsade räckvidden. Fast trådlöst bredband via 4G- och 5G-nät i medelhöga frekvensband och andra lösningar via fast radio skulle kunna komplettera fiber på delar av landsbygden. Lösningar som för närvarande erbjuds på marknaden kan i vissa fall redan ge 100 Mbit/s till slutkunderna, även i glesare bebyggda områden. För att trådlösa alternativ ska kunna bidra effektivt till bredbandsmålet behöver de dock byggas ut på ett sätt som kompletterar trådbundna tekniker.
Regeringens mål för 2023 innebär att alla bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast detta år. PTS preliminära bedömning är att utvecklingen under 2020 i stort låg i linje med vad myndigheten förväntat.
I februari 2021 hölls auktionen av nytt frekvensutrymme i 2,3- och 3,5 GHz-bandet. Som en följd av detta väntas den kommersiella utbyggnaden av 5G-näten ta fart under året och detta kommer på sikt att möjliggöra högre hastigheter. I samband med 5G-utbyggnaden kommer operatörerna även att uppgradera sina 4G-nät, vilket bör leda till en avsevärd kapacitetshöjning även i dessa nät. Över tid väntas utbyggnaden bidra till bättre mobila tjänster i tätorter, utefter vägar med hög trafik och längs vältrafikerade järnvägsspår. En del av effekterna kommer att vara synliga 2023. I glesbebyggda områden väntas också en uppgradering av näten i de områden som redan har täckning. Däremot väntas bara en begränsad kommersiell utbyggnad av ny täckning ske t.o.m. 2023. I kombination med utbyggnaden till följd av täcknings- och utbyggnadskravet i 700 MHz-bandet kan dock även denna utbyggnad ge vissa förbättringar av yttäckningen i glesbebyggda områden.
Utbyggnaden av 5G-näten kan på sikt leda till att användarkraven på mobilnäten ökar. Det är troligt att nya, mer krävande applikationer och tjänster lanseras på marknaden när mobilnäten blir bättre. Om dessa tjänster blir framgångsrika kan användarnas uppfattning om vad som utgör ”stabila mobila tjänster av god kvalitet” komma att ändras. Områden som enligt nuvarande bedömning uppfyller målet skulle därför på sikt kunna anses ha otillräcklig kapacitet.