Syftet med transparensreglerna i AI-förordningens artikel 50 är att människor ska veta när de interagerar med vissa AI-system eller när de exponeras för AI-genererat eller AI-manipulerat innehåll.
Information och märkning som lämnas enligt transparensreglerna ska vara tydlig, lätt att uppmärksamma och ges senast när en person först interagerar med eller exponeras för AI-systemet eller det aktuella innehållet. Informationen ska också uppfylla tillämpliga krav på tillgänglighet.
Vem ansvarar för att följa transparensreglerna?
AI-förordningen skiljer på leverantörer och tillhandahållare av AI-system och skiljer också på vilket ansvar de har att se till att det finns transparens. Här beskriver vi kortfattat dessa två roller.
Leverantör är den som utvecklat ett AI-system eller en AI-modell för allmänna ändamål och släpper ut systemet eller modellen på marknaden, eller som har ett AI-system och tar systemet i bruk i eget namn eller varumärke. En leverantör kan vara en fysisk person eller ett företag, en myndighet eller annat organ. Leverantören ska säkerställa att deras AI-system eller AI-modell uppfyller kraven i förordningen.
Tillhandahållare är den som använder ett AI-system under sin egen tillsyn, utom när detta sker för personlig och icke-yrkesmässig användning. Tillhandahållare ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att systemet används på ett korrekt sätt. Även tillhandahållare kan vara en fysisk person eller ett företag, en myndighet eller ett annat organ.
Transparenskrav för leverantörer av AI-system
Informera när användare interagerar med AI (artikel 50.1)
Leverantörer ska säkerställa att AI-system utformas och utvecklas på ett sådant sätt att människor som använder det informeras om att de interagerar direkt med ett AI-system, om detta inte redan är uppenbart. Denna skyldighet gäller bara om själva AI-systemet är avsett att interagera direkt med människor, till exempel AI-baserade chattbotar som används för kundsupport.
Märka AI-genererat innehåll (artikel 50.2)
Leverantörer av AI-system som genererar AI-innehåll i form av text, bilder, ljud eller video ska se till att utdatan, det vill säga innehållet som AI-systemet generar eller manipulerar, kan identifieras genom maskinläsbar märkning. Leverantörer ska också, så långt det är tekniskt möjligt bland annat med hänsyn till kostnaden, säkerställa att de tekniska lösningarna för märkning och identifiering är effektiva, robusta, tillförlitliga och fungerar tillsammans med andra relevanta system och standarder, om sådana finns.
Undantag från kravet gäller när AI endast används som ett redigeringsstöd eller inte väsentligt förändrar innehållet som givits till AI-systemet (så kallad indata) eller dess innebörd.
Transparenskrav för tillhandahållare av AI-system
Informera om känsloigenkänning och biometrisk kategorisering (artikel 50.3)
Organisationer som använder tillåtna AI-system för känsloigenkänning eller biometrisk kategorisering ska informera de personer som exponeras för systemen. Observera att viss användning av AI för känsloigenkänning och biometrisk kategorisering är strikt reglerade i AI-förordningen och i andra rättsakter.
Informera om deepfakes och viss AI-genererad text (artikel 50.4)
Tillhandahållare av AI-system som genererar eller manipulerar bild-, ljud- eller videoinnehåll som utgör en så kallad deepfake ska upplysa om detta. Med deepfake avses innehåll som liknar existerande personer, föremål, platser, enheter eller händelser och som för en person felaktigt kan framstå som autentiskt eller sanningsenligt trots att det har skapats eller manipulerats med AI. En deepfake skulle till exempel kunna vara en AI-genererad video eller bild av en person som liknar en existerande politiker.
Om det AI-genererade eller manipulerade innehållet är en del av ett verk som uppenbart är konstnärligt, kreativt, satiriskt eller fiktivt är kravet mer begränsat. Då räcker det att på ett lämpligt sätt informera om att AI-genererat eller AI-manipulerat innehåll förekommer, utan att det stör upplevelsen av verket.
För AI-genererad eller AI-manipulerad text gäller informationskravet för tillhandahållare endast när texten publiceras för att informera allmänheten i frågor av allmänt intresse. Kravet gäller inte om innehållet har genomgått mänsklig granskning eller redaktionell kontroll och en fysisk eller juridisk person har det redaktionella ansvaret för publiceringen.
Undantag vid brottsbekämpning
Vissa av transparenskraven gäller inte för särskilda brottsbekämpande användningar som är tillåtna enligt lag. I flera fall förutsätter undantagen också att det finns lämpliga skyddsåtgärder för att skydda enskildas rättigheter och friheter.
Vägledning om transparensreglerna från EU-kommissionen
För att göra det lättare att följa transparensreglerna har EU-kommissionen tagit fram vägledning och stödjande dokument:
Snabbfakta om transparensreglerna i artikel 50 (EU:s webbplats)
Riktlinjer som syftar till att klargöra skyldigheterna i artikel 50 (EU:s webbplats)
En frivillig förfarandekod (EU:s webbplats)
Förfarandekoden är ett frivilligt verktyg som leverantörer och tillhandahållare kan underteckna för att visa att de följer artikel 50.2 och 50.4 i AI-förordningen.
EU-ikoner för att märka AI-genererat innehåll (EU:s webbplats)
Ikonerna kan användas för att märka AI-genererat eller AI-manipulerat innehåll enligt artikel 50.4 i AI-förordningen. Det går också att använda annan märkning så länge den uppfyller kraven.
Reglerna tillämpas från 2 augusti 2026
Transparensreglerna i artikel 50 i AI-förordningen började tillämpas den 2 augusti 2026. För reglerna i artikel 50.2 i AI-förordningen om krav på märkning av utdata gäller en övergångsregel för AI-system som redan finns på marknaden den 2 augusti 2026. Leverantörerna av sådana system behöver leva upp till skyldigheterna i artikel 50.2 senast den 2 december 2026.