Syftet med AI-förordningen är att skapa en enhetlig reglering för utveckling och användning av AI-system inom EU. Förordningen främjar människocentrerad och tillförlitlig AI, samtidigt som den säkerställer en hög skyddsnivå för hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter. Genom att harmonisera reglerna för AI inom EU minskar risken för fragmentering av den inre marknaden och ökar rättssäkerheten för leverantörer och tillhandahållare av AI-system.
AI-förordningen antogs 2024 och börjar successivt gälla från 2025. De första bestämmelserna som förbjuder användning av vissa AI-system gäller från den 2 februari 2025.
Ta del av AI-förordningen:
AI-förordningen är ett riskbaserat ramverk
Ett AI-system enligt artikel 3 i AI-förordningen är "ett maskinbaserat system som är utformat för att fungera med varierande grad av autonomi och som kan uppvisa anpassningsförmåga efter införande och som, för uttryckliga eller underförstådda mål, drar slutsatser härledda från den indata det tar emot, om hur utdata såsom förutsägelser, innehåll, rekommendationer eller beslut som kan påverka fysiska eller virtuella miljöer ska genereras."
Förordningen utgår från ett riskbaserat ramverk, där olika AI-system får olika krav beroende på vilken risk de anses utgöra för individ och samhället. Förordningen delar in AI-system i fyra huvudkategorier:
- Förbjudna tillämpningar (till exempel obegränsad biometrisk massövervakning i realtid i offentliga miljöer)
- Högrisk-AI (bland annat AI i kritisk digital infrastruktur, energi och transport)
- Begränsad risk (till exempel chatbotar)
- Minimal eller ingen risk (till exempel AI i spamfilter).
Implementering av AI-förordningen i Sverige
AI-förordningen gäller som svensk lag men förutsätter kompletterande nationella bestämmelser. AI-förordningen ställer krav på ett system för marknadsövervakning, marknadskontroll, styrning och kontroll av efterlevnad på nationell nivå och EU-nivå. Varje medlemsstat ska utse minst en anmälande myndighet och minst en marknadskontrollmyndighet som nationella behöriga myndigheter.
Regeringen har tillsatt en utredning som sett över behovet av nationella anpassningar till följd av AI-förordningen. PTS har deltagit med en expert i utredningen. Utredningen lämnade sitt betänkande den 6 oktober 2025.
Ta del av utredningens betänkande:
Anpassningar till AI-förordningen (Regeringens webbplats)
Utredningen föreslår bland annat att PTS får huvudansvar för förordningen i Sverige. Det innebär till exempel att vi:
- ska vara gemensam kontaktpunkt och leda en nationell samordningsfunktion
- blir ansvarig för marknadskontroll inom en rad områden, till exempel AI inom kritisk infrastruktur
- ska ansvara för att upprätta den obligatoriska regulatoriska sandlådan
- blir ansvarig för kontakter med allmänheten, inklusive information och vägledning.
Vägledning och verktyg från EU-kommissionen
EU:s gemensamma informationsplattform om AI-förordningen innehåller information, frågor och svar samt följande digitala verktyg:
- En efterlevnadskontroll (Compliance Checker) – ett verktyg utformat för att hjälpa intressenter att bedöma ett AI-systems överensstämmelse med förordningen
- Ett onlineverktyg (AI Act Explorer) som gör det möjligt för användare att navigera genom AI-förordningen
- Ett formulär för att ställa frågor till experter vid AI-förordningens servicedesk.
Mer information om AI hos Myndigheten för digital förvaltning (Digg)
På Diggs webbplats kan du ta del av mer information om AI för offentlig förvaltning. Där hittar du till exempel de riktlinjer för generativ AI som Digg tagit fram tillsammans med Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).