För att fler ska kunna och vilja använda digitala tjänster behöver de vara enkla att förstå, navigera i och använda.

Illustration av person i stol med dator i knät med bilder av en pratbubbla, mobiltelefon och ruta med ordet knapp runt om.

Användbarhet är därför en viktig del av ett inkluderande digitalt samhälle, men också ett område där det ofta saknas tydliga krav. Det innebär både ett ansvar och en möjlighet för dig som utvecklar, beställer eller utformar digitala lösningar.

Vad menas med användbarhet?

Användbarhet handlar om hur lätt det är att använda en digital tjänst. Det kan till exempel handla om hur:

  • tydligt det framgår vad tjänsten erbjuder
  • enkelt det är att navigera
  • begripligt språket och instruktionerna är
  • smidigt det går att utföra sitt ärende

Till skillnad från digital tillgänglighet, som omfattas av lagkrav, finns det färre formella regler kring användbarhet. Samtidigt, är det just inom det området som du har störst möjlighet att lyssna på användarna, pröva nya lösningar och göra skillnad på riktigt. Genom att aktivt arbeta med användbarhet kan du förbättra hur människor förstår, använder och upplever digitala tjänster. 

Vad påverkar användbarheten?

När tjänster är svåra att förstå eller använda riskerar många att hamna utanför. Det kan till exempel handla om:

  • personer med kognitiva svårigheter
  • vissa äldre användare
  • personer med låg digital vana
  • de som inte har svenska som modersmål.

Men god användbarhet gynnar alla. När något är lätt att använda ökar både motivationen och tilliten – samtidigt som behovet av stöd minskar. 

Användbarhet i praktiken – redan från start

Användbarhet behöver vara en naturlig del av utvecklingsprocessen, från idé till färdig lösning. Här har olika yrkesroller viktiga perspektiv att bidra med:

  • Beställare och kravställare: Utgå från olika användarbehov – redan i planeringsfasen
  • UX- och UI-designers: Tänk enkelt, testa ofta, välj tydlighet framför trend
  • Utvecklare: Se till att tekniken stöttar enkel interaktion – inte står i vägen

Exempel på god användbarhet:

  • ett formulär i flera tydliga steg, med hjälptexter och återkoppling vid fel
  • en app med lätt språk, enkla symboler och direkt bekräftelse när något skickats
  • en nationell tjänst där det är lätt att logga in, hitta sitt ärende och förstå vad som händer och förväntas av mig som användare.

Alla vinner på god användbarhet

God användbarhet gör det enklare att göra rätt, att känna sig trygg och att vilja återvända. Det skapar nytta både för individen och för organisationen.

Så kan du bidra:

  • använd befintlig kunskap om användarbehov
  • involvera användare med olika förutsättningar
  • tänk på språk och begrepp – är de självklara för alla?
  • våga prioritera tydlighet framför designtrender.

Jobba tillsammans – användbarhet är ett gemensamt ansvar

Vill du vara med och forma ett digitalt samhälle där fler kan och vill delta? Då är användbarhet en av dina viktigaste nycklar.

Fördjupning: Användbarhet, WCAG och användarinsikter

WCAG – en teknisk grund, men inte hela lösningen

WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) är en internationell standard för digital tillgänglighet. Att följa WCAG är viktigt – men det räcker inte alltid för att en tjänst ska upplevas som enkel och begriplig. Användbarhet handlar om hur det faktiskt känns att använda tjänsten.

Användarinsikter – grunden till god användbarhet

För att en tjänst ska fungera för fler krävs förståelse för användarnas behov. Det kan handla om att:

  • göra enklare användartester
  • utgå från tidigare forskning och rapporter
  • samla in synpunkter från support eller kundtjänst
  • använda personor eller scenarier baserade på målgrupper

Det viktigaste är att inte utgå från sig själv utan från att människor är olika – med olika förutsättningar, erfarenheter och funktionsförmågor

Tillsammans skapar vi bättre digitala tjänster

När vi kombinerar tekniska riktlinjer med verklig förståelse för användarna, får vi lösningar som fungerar – för fler.

Sidan uppdaterades: