En lägesbild på hur tillgängliga och användbara digitala miljöer i Sverige är

Post- och telestyrelsen mäter hur väl svenska webbplatser och e-tjänster fungerar i vardagen när det gäller tillgänglighet och användbarhet. För att följa utvecklingen gör vi mätningar regelbundet.

Vi har tagit fram en lägesbild på hur tillgängliga och användbara svenska webbplatser och digitala tjänster är. Hur fungerar det till exempel att beställa varor, boka resor eller att utföra andra vardagsärenden i digitala miljöer. Lägesbilden, visar var hinder uppstår, vad som fungerar väl och vilka förbättringsåtgärder som skulle ge störst effekt. Det är en mätning av nuläget och inte tillsyn riktad mot aktörer.

Mätningen är en del av PTS uppdrag inom digital inkludering och funktionshinderspolitiken. Syftet är att ge en lägesbild samt indikatorer till regeringen och stärka aktörers möjligheter att planera, följa upp och förbättra sina digitala lösningar.

Under 2025 har vi tagit fram ett nuläge baserat på mätningar från april, där resultaten finns tillgängliga som nedladdningsbar datafil i Excel-format. En uppföljande mätning från hösten 2025 är under analys. Vår målsättning framöver är att ta fram en lägesbild en gång per år.

Vi mäter samhällskritiska branscher

Mätningen omfattar nio branscher:

1. statliga myndigheter
2. kommuner
3. banker
4. kollektivtrafik,
5. transport (nationella resor)
6. apotek
7. dagligvaruhandel
8. post och paket
9. tele- och bredband.

I mätningen ingår totalt i 576 domäner, med ca 50 sidor per domän, där det varit möjligt. Med andra ord har vi totalt tittat på cirka 26 500 webbsidor och 9 400 dokument.

Metod

Vi använder automatiserade tester i tjänsten Accessibility Cloud för att mäta sådant som påverkar användbarhet och tillgänglighet, till exempel

• struktur och semantik
• rubriker och etiketter i formulär
• kontraster
• navigering
• hur dokument är uppmärkta.

Mätningen gäller öppet innehåll som inte kräver inloggning. Den ger en strukturell lägesbild av hur miljöer är byggda och strukturerade när det gäller en användares förståelse och interaktion.

Resultat

I korthet ser resultatet ut så här:

• I många digitala miljöer finns de grundläggande tekniska byggstenarna på plats.
• Formulär, felmeddelanden och etiketter är återkommande förbättringsområden i materialet.
• PDF-dokument skapar ofta hinder. Många dokument är svåra att läsa eller använda med hjälpmedel.
• Sektorskillnader: i genomsnitt har offentlig sektor bättre tillgänglighet och användbarhet per sida än privat sektor. Kategorier som statliga myndigheter, kommuner och kollektivtrafik har färre brister i jämförelse än apotek, dagligvaror, nationella transporter samt tele och bredband ligger högre.
• Återanvända lösningar: I den data vi har tagit fram ser vi en samvariation där grupper med mer enhetliga och återanvända lösningar ofta har färre brister per sida. En möjlig förklaring är att vissa större webbplatser använder flera olika system eller avviker från gemensamma mallar, vilket kan ge en mer varierad struktur.

Etik och sekretess

Data behandlas enligt en särskild modell där domäner anonymiseras och resultat redovisas på en aggregerad nivå. Syftet är att främja utveckling och lärande, inte att bedriva tillsyn av enskilda aktörer.

Mätningen ingår i PTS sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken och vårt uppdrag inom digital inkludering.

Tips på praktiska åtgärder

För att förbättra tillgängligheten och användbarheten på webbplatser och e-tjänster kan vi ge följande tips:

• Prioritera formulär (etiketter, felmeddelanden, fokusordning).
• Säkerställ att PDF-dokument är tillgängliga eller ersätt dem med webbinnehåll där det är möjligt.
• Skala upp gemensamma mallar och komponentbibliotek.
• Följ upp tillgänglighet och användbarhet löpande och koppla mätning till förvaltning och kvalitetssäkring.

Om rådatafilen från mätningen våren 2025 Här kan du hämta rådatafilen från mätningen våren 2025. Filen är en Excel-fil med resultat per deltagande digital miljö, till exempel antal testade sidor och identifierade brister per sida.

Resultaten bygger på automatiska tester av öppet innehåll utan inloggning. Datan visar mönster och antal identifierade fel per sida, men innehåller inga uppgifter om teknisk arkitektur, vilka system som används eller graden av återanvända komponenter.

Det innebär att vi kan beskriva samvariationer mellan grupper, men inte dra säkra slutsatser om orsaker bakom skillnaderna. Skillnader kan bero på flera faktorer, till exempel innehåll, omfattning eller teknisk miljö, som inte ingår i mätningen.