Digitalt utanförskap kan uttrycka sig på många sätt och även förändras över tid. Vi på PTS vill med vårt arbete för digital inkludering uppnå att alla människor ska ha möjlighet att använda digital kommunikation och digitala tjänster på jämlika villkor.
Det finns idag flera lagar som direkt eller indirekt ställer krav på digital tillgänglighet och användbarhet. Vissa gäller specifikt för offentlig sektor, medan andra främst riktar sig mot privat sektor – men alla påverkar hur vi skapar digitala miljöer och lösningar som fungerar för fler.
Lagkrav som driver digital inkludering
Lagkrav påverkar utformningen och utvecklingen av digitala miljöer som fungera för alla, men det krävs också insatser inom andra områden.
Graden av digital inkludering avgörs av samspelet mellan hur tillgängliga och användbara digitala tjänster är – och individens förutsättningar och färdigheter att använda dem.
PTS har identifierat fem viktiga områden som vi i Sverige behöver jobba med för att stärka digital inkludering och användning av digitala tjänster i samhället. Dessa är
- styrning, ledning och samverkan
- infrastruktur och digital utrustning
- digitala miljöer
- digitala nationella funktioner
- kunskap, färdigheter och tillit.
Områdena påverkar och överlappar delvis varandra.
Styrning ledning och samverkan
Gemensamma mål är nyckeln till att uppnå digital inkludering.
För att få fler människor att bli digitala krävs att vi tänker långsiktigt och jobbar tillsammans – över roller, verksamheter och sektorer. Digital inkludering är ett kontinuerligt arbete som kräver att vi alla bidrar.
Sverige behöver kraftsamla kring den nya nationella strategin för digitalisering där ökad digital inkludering och användning av digitala tjänster utgör en viktig del. Det behövs statlig styrning som ger riktning i arbetet och ett nationellt ledarskap som bidrar med en fungerande samordning, ökad långsiktighet och tydligt ansvarstagande. Ett gott ledarskap är en förutsättning för att möjliggöra långsiktiga och ändamålsenliga förändringar.
Ett sådant förändringsarbete stöds inte bara av tydliga mandat och samverkansstrukturer, utan även av mål, prioriteringar, handlingsplaner, mätning, analys och uppföljning.
Infrastruktur och digital utrusning
Ingen ska lämnas utanför den digitala utvecklingen på grund av geografiska eller ekonomiska hinder.
En fungerande infrastruktur och att alla har tillgång till internet är grundläggande för digital inkludering. Det handlar om att på lika villkor kunna ta digitaliseringen till alla delar av landet, till alla individer i samhället och till alla grupper av individer (exempelvis skolor och särskilda boenden). Sverige har en väl utbyggd infrastruktur, både fast och mobil, men det finns fortfarande områden där fiber inte finns tillgänglig och där mobilnäten, har begränsad kapacitet eller täckning. Däremot finns i dagsläget täckning för bredbandstillgång via satellit i hela landet.
Oavsett detta saknar många en anslutning till ett bredbandsnät, trots att de skulle kunna ha det. Detta kan bero på att de inte anser sig ha behov av det, saknar kunskap till exempel om vilka alternativ som finns, eller inte har resurser att ansluta hushållet till infrastrukturen.
Bredband (puff med länk) Bredband inkluderar uppkoppling via fiber, kabel-tv, mobilt bredband och satellit. Vilken teknik som passar dig bäst beror på olika faktorer. Bredband
Även tillgången till digital utrustning är avgörande. Det omfattar både fysisk utrustning som datorer, surfplattor och mobiltelefoner som den kringutrustning som krävs för att använda dessa. Exempel på kringutrustning är routrar för hemmanätverk och personliga hjälpmedel.
Även om många har utrustning, så kan den utrustningen som används vara föråldrad, ha gamla programvaror eller inte längre fungera med moderna digitala tjänster. Föråldrad utrustning och äldre operativsystem ökar även risken för användaren att utsättas för angrepp då utrustningen kan ha säkerhetsbrister.
Personer med funktionsnedsättning kan ha behov av tillgång till hjälpmedel. Sådan teknik kan både vara fristående eller vara inbyggd i utrustningen.
Digitala miljöer
Utan tillgängliga och användbara webbplatser, digitala tjänster eller appar gör övriga insatser ingen nytta.
Den digitala miljön fungerar som en gräns som avgör om alla kan tillträda, förstå och använda en digital tjänst eller inte. En väl utformad digital miljö kan underlätta en användares tillträde, medan en dåligt utformad miljö kan bli ett hinder.
Digitala miljöer är till exempel e-tjänster, sociala medier, webbplatser, applikationer och digitala verktyg.
För vissa användare är dålig utformning och bristande tillgänglighet mer utmanande än för andra, men alla påverkas av ett ogenomtänkt gränssnitt eller en komplicerad e-tjänst.
Våra möjligheter att använda digitala tjänster avgörs av en växelverkan mellan utformningen av den digitala miljön samt individers förutsättningar. Båda aspekterna måste beaktas för att vi ska nå ett samhälle där alla har jämlika möjligheter att ta del av den digitala miljön och bli inkluderade i samhället.
Vad som kan påverka individuella förutsättningar
För att digitala tjänster ska fungera för fler, behöver vi förstå vad som kan vara svårt – och varför.
Människor har olika förutsättningar att använda digitala tjänster. Det kan handla om tillgång till teknik inklusive stödjande teknik och kompetens om användning och inställningar i både ett eventuellt förskrivet hjälpmedel men också om inställningar i de ordinarie produkterna. Kognitiv förmåga, språk, motivation eller tidigare erfarenheter är viktiga grunder. Här får du en överblick över vilka faktorer som kan påverka – och varför de är viktiga att ta hänsyn till.
Individuella förutsättningar
För att digitala tjänster ska fungera för fler, behöver vi förstå vad som kan vara svårt och varför.
Användbarhet
För att fler ska kunna och vilja använda digitala tjänster behöver de vara enkla att förstå, navigera i och använda. Användbarhet är därför en viktig del av ett inkluderande digitalt samhälle – men också ett område där det ofta saknas tydliga krav. Det innebär både ett ansvar och en möjlighet för dig som utvecklar, beställer eller utformar digitala lösningar.
Användbarhet
För att fler ska kunna och vilja använda digitala tjänster behöver de vara enkla att förstå, navigera i och använda.
Digital tillgänglighet
Digital tillgänglighet handlar om att ingen ska stängas ute från det som många tar för givet. Vad innebär tillgänglighet, varför det är viktigt – och hur hänger det ihop med både lagkrav och användarupplevelse?
Digital tillgänglighet
Vad innebär digital tillgänglighet, varför är det viktigt och hur hänger det ihop med både lagkrav och användarupplevelse.
Digital nationella funktioner
Tillgång till säkra och fungerande digitala lösningar, som alla kan använda är nödvändiga för digital inkludering.
Det finns ett antal specifika nationella funktioner som har särskilt stor betydelse för att alla ska kunna ta del av digitala tjänster, att alla får vara jämlikt inkluderade i samhället. Många av dessa funktioner ingår i den förvaltningsgemensamma infrastrukturen (Ena) som Digg ansvarar för, men vissa gör det inte. PTS benämner dessa nödvändiga funktioner digitala nationella funktioner.
Exempel på nationella funktioner är
- Digital identitet – En kritisk komponent för att möjliggöra individers digitala inkludering och tillgång till samhällets tjänster.
- Företrädarskap – Företrädarskap spelar en viktig roll för att möjliggöra digitalinkludering för personer som inte själva kan hantera sina digitala åtaganden. Det kan bero på sjukdom, funktionsnedsättning eller andra skäl som gör att en person behöver någon som företräder dem vid användning av digitala tjänster.
- Digital brevlåda – Post är en viktig samhällsfunktion och i takt med att digitalpost gradvis ersätter den traditionella analoga posten, är det viktigt att i detta skifte säkerställa att alla har tillgång till de nödvändiga digitala verktyg som behövs för att kunna nyttja digital post.
- Auktorisationssystem för digital post och e-legitimation38 –Auktorisationssystemet för e-legitimationer och digital post är centralt för att säkerställa att alla godkända e-legitimationer fungerar i digitala tjänster.
Kunskap, färdigheter och tillit
Att kunna och våga, är en nyckel till digital inkludering.
Individer behöver ha grundläggande kunskaper om digitala verktyg och tjänster för att börja använda dem. Det handlar inte bara om att förstå hur man använder en digital tjänst, utan också om att få insikt i hur digitala lösningar kan förbättra och förenkla vardagliga uppgifter. I detta ingår vetskap om den pågående digitala transformeringen i samhället, exempelvis om informationsflöden och att den analoga servicen gradvis nedmonteras eller ersätts av digitala lösningar. Individer måste också ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digitala lösningar. I och med att digitala lösningar ständigt utvecklas är kontinuerligt lärande, kompetensutveckling och träning över tid viktiga faktorer.
Tillit är en annan kritisk faktor. Om individer saknar förtroende för digitala tjänster, finns en risk att de väljer att avstå från att använda dem. Tilliten kan påverkas av flera faktorer, inklusive tidigare personliga erfarenheter, hur säkra tjänster upplevs vara och hur användbara och tillgängliga de digitala lösningarna är. Att skapa en trygg, ändamålsenlig och tilltalande digital miljö är därför nödvändigt för att uppmuntra till användning och delaktighet.
Säkerhet i nät och tjänster (puff med länk) Alla ska kunna kommunicera via säkra kommunikationsnät och tjänster. Personuppgifter ska behandlas och skyddas på ett korrekt sätt.
Förutom ovan förutsättningar krävs även personligt engagemang och motivation för att individer ska vilja delta digitalt i samhället. Det är viktigt att samhället arbetar aktivt för att undanröja begränsande hinder. Det kan exempelvis handla om att visa på konkreta fördelar med digitala lösningar i det vardagliga livet men också att sänka befintliga trösklar. Här finns det en växelverkan. Existensen av säkra, ändamålsenliga och tilltalande digitala miljöer kan i sig verka motiverande att pröva på och lära sig mer.
Stöd för att stärka digital delaktighet
Vill du göra det enklare för fler att ta plats digitalt i samhället? Här hittar du satsningar från oss på PTS som ger både kunskap och inspiration – oavsett om du själv vill lära dig mer, eller stöttar andra i deras digitala resa.
Digitalhjälpen
Vägledning och utbildningsmaterial för dig som vill förstå eller stötta andra i att använda digitala tjänster.
Digitalidag
Digitalidag är en del av Post- och telestyrelsen. Det är en samverkansplattform som verkar för att fler ska vilja och våga delta i det digitala samhället.
Digitalidag - En nationell samverkansplattform (extern webbplats)
Ring Digitalidag
Personlig vägledning om vart du praktiskt kan få hjälp på din ort gällande frågor som rör digitalisering. Du kan även få hjälp med enklare frågor om digitala verktyg och tjänster.